• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    januari 2010
    m ti o to f l s
    « Dec   Feb »
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • Snart är det bara den humanitära stormakten som inte har vaknat torsdag, 23 oktober, 2014
      Fem dagar efter att den publicerades är Mummelförlagets författare Zulmay Afzalis OP ED-artikel Asylhanteringen måste reformeras mot terrorism på Svenska Dagbladets ledarsida fortfarande (idag kl 09.05) både den mest lästa och den mest delade. Kanske börjar någon lyssna mer på dem/oss som berättar från verkligheten, nu när det blir allt värre och farligare i […]

Finlands inrikesministerium har utrett hur olika EU-länder ersätter flyktingarna för utgifter för familjeåterförening

Finlands inrikesministerium informerar om att det har utrett hur olika EU-länder ersätter flyktingarna för utgifter som orsakas av familjeåterförening:

Med resor i familjeåterföreningssyfte avses situationer där en person som fått flyktingstatus eller uppehållstillstånd på grund av annat behov av skydd får sin familj till det nya hemlandet från ett tredjeland. I Finland betalas de utgifter som orsakas av familjeåterförening för flyktingar och personer som får internationellt skydd med statliga medel. Utredningen har gjorts med hjälp av European Migration Network. I utredningen deltog 17 EU länder.

I Finland har det ansetts viktigt att en person som fått uppehållstillstånd kan börja leva ett så normalt liv som möjligt i Finland. En del av integrationsprocessen har varit att ersätta utgifterna för resor i familjeåterföreningssyfte. I andra EU länder där man tar emot kvotflyktingar är det ofta staten som betalar utgifterna för kvotflyktingarnas familjeåterförening. I Finland ersätts även resor i familjeåterföreningssyfte för personer som får internationellt skydd med statliga medel. I andra EU länder är det enbart de utgifter som orsakas av familjeåterförening för personer som fått flyktingsstatus som betalas med statliga medel.

”Vi kommer ännu att utreda om de andra EU-länderna ersätter reseutgifterna på något annat sätt, t.ex. via organisationer”, säger migrations- och Europaminister Thors. ”Revideringen av både integrationslagen och lagen om mottagande av asylsökande pågår som bäst. I detta sammanhang ska vi också diskutera ersättandet av resorna. Det är klart att vi i den nuvarande situationen måste se över utgifterna och överväga om det finns grunder att ersätta resorna.”

Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors ska utgifterna som orsakas av flyktingarnas familjeåterförening ses över som en del av lagstiftningsreformerna.

Avvisade irakier flögs hem från Oslo och Stockholm

STT/FNB meddelar:

Närmare 50 irakier avvisades från Sverige och Norge med ett chartrat flyg natten till tisdagen. Det var den nionde flygningen av irakier som inte fått tillstånd att stanna i Sverige som den svenska gränspolisen genomfört, men den första som skett i samarbete med Norge, uppger Peter Nilsson, chef för gränspolisavdelningen i Stockholm, i ett pressmeddelande.

Transporten inleddes nattetid vid Gardermoens flygplats utanför Oslo, där 13 irakier steg ombord. Planet från Air Finland mellanlandade därefter på Arlanda, där ytterligare 33 avvisade irakier tog plats, innan det lyfte mot Bagdad.

De irakier som tvingades lämna Sverige har alla fått nej på sina ansökningar om uppehållstillstånd från antingen Migrationsverket eller någon av migrationsdomstolarna. Charterflygningarna med avvisade asylsökande inleddes i Sverige sent 2008 som ett svar på propåer från regeringen om att tempot i verksamheten måste höjas. Många tusen människor stannar i Sverige även efter det att myndigheterna nekat dem uppehållstillstånd.

Källa:

Om klimatet för inte så klimatkunniga

Oavsett om man är ung eller gammal så har man behållning av att läsa Centerpartiets ungdomsförbunds ordförandes bok Klimatutmaningen! Särskilt om man (som jag) inte är så kunnig på området…

Magnus Andersson har rest runt i olika världsdelar, träffat unga människor och pratat med dem om livet och framtiden. Och i framtiden ingår – vare sig vi vill det eller inte – funderingar kring miljö och klimat.

Magnus Andersson skriver rakt och intressant om sina möten med Merima i Bosnien, Molikka i Bangladesh m.fl. och både om vad han kan lära dem och vad de kan lära honom. Man förstår att resorna och mötena med unga människor som lever under helt andra förhållanden, har gjort intryck på honom.

I den första halvan av boken berättar Manus Andersson om resorna och mötena; i den andra resonerar han kring ”effekter av  klimatförändringarna”. En bra avvägning! Och allra sist får man också veta lite om vad som hände med de vänner Magnus Andersson mötte och pratade med, runtom i världen.

Som sagt: lättläst, flytande och lagom komplicerad för inte helt insatta!

Rösträtt i kommunalval vid 16 år?

Justitieministeriet överväger att sänka åldern för rösträtt i kommunalval till 16 år. Europarådet har rekommenderat EU-länderna att sänka åldersgränsen för rösträtt i val. Österrike är hittills det enda EU-landet där så unga som 16-åringar får delta i val.

Källa:

Medierna måste börja rapportera korrekt och allsidigt!

I en artikel med rubriken Åtta års väntan på uppehållstillstånd skriver NSD om en iranier som ”i åtta år bott i Kiruna, jobbat, studerat svenska och betalat skatt”. I artikeln står också:

Under tiden har asylprocessen haft sin gång. NZ räknar med att han har fått mellan sex och åtta negativa besked.

Där står vidare att

Av någon anledning har någon avvisning aldrig verkställts.

Men hur ensidigt och tendentiöst får man skriva i en artikel som läses av tiotusentals människor??? Var är konstaterandet att man inte kan få asyl eller uppehållstillstånd genom att inte respektera att man fått avslag på sin ansökan om asyl eller permanent uppehållstillstånd (PUT)  – inte en men sex eller åtta gånger? Menar NSD att man ska kunna tvinga sig till uppehållstillstånd för att man struntat i vad svenska myndigheter och domstolar har kommit fram till? Så fungerar inte lagen, där finns ingen paragraf som säger:

§ X
Om en asylsökande har fått avslag på sina ansökan om asyl eller uppehållstillstånd sex till åtta gånger och därför inte ansetts ha asyl-eller skyddsskäl i Sverige, kan denne själv välja att inte rätta sig efter svensk myndighets och domstols beslut. Den asylsökande, som i flera prövningar inte enligt utlänningslagen ansetts ha skäl att stanna i Sverige, beviljas då permanent uppehållstillstånd på grund av  sin vägran att lämna landet.

När det gäller varför avvisning inte verkställts borde man på NSD vara så pass väl insatt att man känner till att det hänger på den sökande själv: om denne vägrar  söka pass är det svårt att få Iran att ta emot honom. De är den asylsökandes sak att söka det pass som gör det möjligt för honom att återvända när han har fått besked om att han inte får stanna i Sverige. Om han inte gör det, är det det som är anledningen till att avvisningen inte verkställts. Det borde NSD ha angett i detta fall, om tidningen hade velat ge en korrekt bild av skeendet.

Att sedan behöva läsa detta i en seriös tidning är bedrövligt:

Men att åka tillbaka till Iran där man inte kan lyssna på vilken musik man vill eller uttrycka sina åsikter fritt ser han inte som ett alternativ.

Det är inte så att en asylsökande kan välja att inte se som ett alternativ att återvända till sitt hemland för att han där inte kan uttrycka sina åsikter fritt eller lyssna på vilken musik han vill! Och att han ”vill kunna planera för en framtid i Sverige” har ingen betydelse – har man fått avslag på sin ansökan om att få stanna här upp till åtta gånger så är det ju uppenbart att man inte anses ha rätt att planera för en framtid här.

Medierna måste börja rapportera korrekt om asylfrågor! Att inte göra det skadar inte bara tilltron till journalistiken utan också till rättssystemet. Det skadar även möjligheterna för dem som har behov av skydd här, att man skriver så här slarviga artiklar som inte resonerar kring något annat än att en person vill vara här! I artikeln framgår överhuvudtaget ingenting som skulle kunna medföra att man nu, plötsligt, skulle kunna bevilja uppehållstillstånd, när man tidigare avslagit dennes ansökan upp till åtta gånger. Inte heller att mannen som NSD skriver om skulle ha blivit fel behandlad av myndigheter och domstolar.

Dessutom: Här handlar det inte om åtta års väntan på uppehållstillstånd! NSD bör titta på handlingarna och se efter när avslagen kom (i Migrationsverket och utlänningsnämnden eller migrationsdomstolen), det var förmodligen för omkring sex år sedan. I så fall var väntan cirka två år, inte åtta! Och efter att man fått avslag i två instanser och om ärendet inte tas upp till prövning av Migrationsöverdomstolen har man heller inte enligt utlänningslagen rätt att arbeta här, eftersom man enligt lagen ska återvända för att man inte fått tillstånd att stanna här.

Till slut: Om den asylsökande mannen har löfte om arbete i minst ett år, med acceptabla villkor och acceptabel lön, kan han från hemlandet söka arbetstillstånd. Det kommer han med stor sannolikhet att beviljas – om man inte anser att hans långa illegala vistelse här ligger honom i fatet. Då får han alltså arbetstillstånd (inte uppehållstillstånd) och ska försörja sig själv helt och hållet. Efter fyra år som självförsörjande med fast anställning kan han söka permanent uppehållstillstånd. Så säger den lag om arbetskraftsinvandring, som började gälla den 15 december 2008. Och Sverige behöver arbetskraft, så hans chanser att komma hit och arbeta borde vara goda, förutsatt alltså att hans vägran att lämna landet och därmed följa landets lagar, inte vägs in som en negativ faktor.

© OBS! Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

En migga: ”Jag minns med bävan första gången jag pratade med en beslutsfattare som inte förstod vad identitetshandling eller styrkt identitet är för något”

Miggornas ”skattkistor” är outtömliga och det de berättar är ibland rent dråpligt. Miggorna skriver att de uppskattar att det finns ett ställe (den här bloggen) där de kan uttrycka sig och berätta om vad de ser, hör och upplever för en bredare allmänhet. Och de mejlreaktioner och kommentarer som inkommit dels efter min kolumn i Svenska Dagbladet – Utlänningslagen ska också följas – dels efter inlägget Liten enkät, är som en flodvåg. Men i gammelmedierna och på politiskt håll är det många huvuden som sticks i sanden. ”Ta bort fakta, rapportera inte om fakta, berätta inte obehagliga sanningar som går stick i stäv med vad vi en gång har bestämt oss för att tycka”, är alltför mångas reaktion. ”Det jag inte låtsas om, det finns inte”.

Här följer nu återigen en miggas betraktelser:

En sak som numer gör hela migrationstillställningen till närmast putslustig – det är bättre att skratta åt eländet än att gråta – är att det är så lätt att skjuta skutan i sank.

Ta exempelvis det här med internationell familjerätt. Det är en rätt stor sak över hela världen, och där lagstiftare i Sverige gärna vill veta varför diverse skyddslagstiftningar inte ger önskad effekt. Svaret är enkelt – för det är ett rättsområde som Migrationsverkets Rättsenhet inte ens känner till existerar. Så när exempelvis justitiedepartementet vill veta hur det kommer sig att människor kommer hit på barnäktenskap och på vårdnadsdomar och adoptionsbeslut som i den svenska rättsordningen inte ens är värda papperet de är skrivna på så kan mycket utredningstid sparas in genom att begränsa undersökningen till Migrationsverket.

Ta identitet som ett annat exempel – de flesta på verket har med asyl att göra, fartblindheten har tyvärr blivit stor, och jag minns med bävan första gången jag pratade med en beslutsfattare som inte förstod vad identitetshandling eller styrkt identitet är för något. Beslutsfattaren där hade under sin tioåriga anställningstid på verket inte ens sett ett riktigt pass i någons ärende (sic!), än mindre förstod hon riktigt vad passets värde var.

Ta passkravet som ett tredje exempel, eftersom det hör ihop med styrkt identitet – det är liksom hela poängen med denna identitetshandling. Här är läsokunnigheten närmast abnorm – det finns nämligen ingen skillnad i passkravet för inresa mellan tidsbegränsat och permanent uppehållstillstånd (PUT). Skillnaden däremot gäller vistelse efter att identiteten väl blivit styrkt – en person med PUT behöver inte vid varje given tidpunkt ha pass om inte denne ska ut och resa.

Ta arbetsrätten som ett fjärde exempel. Begrepp som utstationering, fasta driftställen, koncernanställda, företagsinterna utbildningar etc gör bara att handläggare börjar rulla med ögonen och gissa istället. Resultatet av att i decennier ha stått utanför arbetsrätten. Migrationsverkets generaldirektör pratar gärna om den globala migrationens möjligheter, men det är utåt för inåt är det inte värt någon större uppmärksamhet.

© Denna blogg.

”Jag har studerat matematik med folk från Iran, de kan sinustabellerna utantill”

En av många bloggläsare som skriver till mig har skrivit följande tänkvärda mejl. Jag publicerar det med vederbörandes tillstånd, utan att ange personens namn. Inlägget börjar så här:

Din blogg är viktig. Just det du skriver idag, att du alltid arbetat ideellt, din erfarenhet, ditt kunnande – ingen ifrågasätter din integritet. Det du skrev på din blogg var mycket bra, du förklarade dina motiv och orsaken till att du bryr dig. Det som lyser tydligt är att du ser individer, inte en klump människor av viss etnicitet, eller för den delen ”invandrare” som en homogen grupp.

Och fortsätter med dessa viktiga reflektioner:

Det är väl ett av de stora felen som Sverige gjort – man har inte sett individer utan klumpat alla i en hög. Den högen av människor har setts som offer, som hjälplösa utan förmåga att ta hand om sig själv, som beroende, obildade och nästan som barn som samhället i sin välvilja bara ska ta hand om. Så de människor med initiativförmåga och gåpåaranda som tog sig hit, har snart blivit som de behandlats, en självuppfyllande profetia. Vägen till helvetet är som bekant kantad av goda föresatser.

Jag är sjuksköterska och författare. I mitt jobb som sjuksköterska arbetar jag ibland med utrikes födda läkare. Superskickliga. En av dem, Ryszard från Polen, lärde sig på sju månader i Polen så pass mycket svenska att han kan jobba som läkare utan problem. Hans fru är högutbildad byggnadsingenjör, hon har också på några få år lärt sig språket och fått ett bra jobb. De har köpt hus i en mellanstor stad.

Så är det Ali från Irak som också är en mycket skicklig läkare. Och de som kommer från Iran och har fått utbildning där är mycket kunniga. Jag har jobbat med sjuksköterskor från Iran som har varit mycket skickliga, i Iran verkar kunskapskraven vara de dubbla mot som i Sverige. Jag har studerat matematik med folk från Iran, de kan sinustabellerna utantill.

Döm om min förvåning när jag för några år sedan läste att om det nu var landstinget i Halland eller något sådant, som skulle sätta högutbildade ingenjörer från utlandet, i först komvux och sedan gymnasium. Det är ett nedlåtande förakt utan dess like. Det om något, från dessa välvilliga omhändertagare eller integrationsmänniskor eller vad de nu kallas, är väl en dold rasism. Man kan inte ens tänka tanken att den där svartmuskiga främlingen har tio gånger mer bildning än man själv och förmodligen är dubbelt så intelligent.

© OBS! Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 195 andra följare