• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    februari 2010
    m ti o to f l s
    « Jan   Mar »
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

En migga: ”Vi harvar i blindo”

En migga skriver, med anledning av inlägget Asylinvandringen kan också bli en stor valfråga:

Asylinvandringen borde bli en valfråga. Och nu menar jag främst vilket ansvar politikerna har. Migrationsverket, dess ledning, måste rätta efter sig direktiven som kommer från regeringen. I en parlamentarisk demokrati som Sverige ju är, är regeringen vald av riksdagen.

Vi på Migrationsverket har haft många ledningar och generaldirektörer med skiftande kvalitet. Just nu har vi en ledning och en generaldirektör som lämnat oss i sticket, oavsett om vi jobbar på Asyl eller på Besök och Bosättning. Vi får information via uttalanden i media, samtidigt som vi ”på golvet” harvar i blindo med dem det handlar om, de verkliga asylsökande. Framför allt när det gäller dem som eventuellt skulle kunna få uppehållstillstånd, som inte ljuger om sin identitet men vilkas asylskäl vi inte anser vara tillräckliga.

Det senaste: Enligt media är blyförgiftade läger där barnen snabbt blir sjuka det enda som romer från Kosovo har att återvända till. Är det verkligen så? Om det är så borde vi inte utvisa en enda rom dit. Av Migrationsverkets kommentar går inte att utläsa någonting.

En fråga som knappast är politiskt korrekt är: Varför – trots alla pengar som FN och EU gett till Kosovo i tio år – finns det ingenting att återvända till och staten Kosovos regering helst inte vill återta sina egna medborgare dit (enligt ett radioprogrammet som jag lyssnade på)?

Jag vill framför allt säga att vi på ”golvet” famlar i blindo. Är det krig i hela Afghanistan eller inte? Antalet provinser där det anses vara krig ökar ständigt, men så gott som alla kan återvända till Kabul. Enligt vår ledning. Kan alla återvända dit? Tas de emot där?

Detta med Kosovo hade vi inte ens hört talas om, att romerna som återvänder dit interneras i ett förgiftat läger. Är det verkligen så? Vem ska vi fråga? Vilka rapporter ska vi lita på?

Och på Besök och  Bosättning låtsas man om ingenting, allt är lagt på is eftersom ingen i ledningen har kommenterat Kammarrättens (migrationsdomstolens) dom om att främlingspass /uppehållstillstånd ( TUT)  inte kan beviljas för identitetslösa. Behövs det kommentarer, i det här fallet, från vår ledning? Domen är glasklar och enligt svensk rättsordning ska den utgöra vår praxis.

© Denna blogg.

En påpasslig bloggläsare påpekar…

…apropå mitt inlägg Är det påsk redan?

Jag läser din blogg varje dag med behållning. Nu har du kanske hört detta till leda redan – men vi har något som heter fastlagsris. När jag var barn tog vi alltid in det. I Danmark är det ännu större – fastelavnsris, fastelavn, som alla barn firar. Så det är nog inte påskris på din bild…

Tack, bästa bloggläsande Ingrid!

Är det påsk redan?

Knappt har julgranen åkt ut och fettisdagsbullen (semlan) ätits innan påskrisen prunkar på Götgatan i Stockholm! Är det påsk redan? Nej, det är påsk om 1,5 månader…

Asylinvandringen kan också bli en stor valfråga

Det är inte svart eller vitt. Det är svart och vitt. Samtidigt. Det kan inte upprepas tillräckigt fta.

”Ansvariga” verkar inte lyssna eller bry sig om alla de rapporter och berättelser här på bloggen (läs under Asyl&Migration) och på andra håll i bloggosfären, som visar på problemen i asylhanteringen.

Om jag hade tid och råd skulle jag sätta samman mina bloggtexter på området till en bok, en skrift eller en ”storrapport” som skulle komma ut före valet så att väljarna kunde få ta del av annat än de oftast tämligen ensidiga berättelser som “gammelmedierna” publicerar. Då skulle väljarna se att regering och riksdag inte står fast vid sina egna beslut utan svajar hit och dit så till den grad att ingen kan lita på vad som gäller på asyl- och migrationsområdet.

I en sådan bok skulle också asylsökande, miggor, politiker och ”vanligt folk” komma till tals. Och i en sådan bok (eller skrift eller rapport) skulle jag också kunna redogöra för – genom direkta och korrekta citat – vad olika riksdagsledamöter som representerar olika partier, faktisk säger och faktiskt gör – och inte gör. Hur motsägelsefullt det är att de å ena sidan stiftar lagar som, enligt alla traditioner och rättsliga principer, ska följas. Och hur de, å andra sidan, samtidigt talar emot sig själva och vill skapa nya regler och stifta “tilläggslagar” som går stick i stäv med vad deras nyss stiftade lagar anger. Och som legaliserar olagligheter…

En sådan bok, skrift eller rapport har jag inte tid eller råd att sätta samman. Men under kategorirubriken Asyl&Migration finns just nu 1.464 inlägg som ger en svart och vit bild av det här stora, dyra och svåra området.

Det blir aldrig bättre…

Efter att ha följt galenskaperna kring Röda Korset i Sverige – och nu senast uppgifterna om de fartblinda ledningsmänniskornas användning av pengar som ska gå till hjälpverksamhet – Festade för 157.000 kronor – tittade jag på vad jag själv skrivit om biståndsorganisationer genom åren. Jag hittade bland annat följande, som äger lika stor aktualitet idag som då jag skrev om det:

I det bisarra Sverige tar sig vissa rätten att leka med skattepengar! - 9.9 2007
650 på kontoret, 180 på fältet – 26.11 2007
Varför är Sveriges bistånd till Irak så högt? – 6.10 2008
Sida hanterar skattepengar som om de var ett stort, framgångsrikt privat företag - 7.10 2008

Påminnelse och information

Då och då behöver jag påminna mina läsare som inte alltid förstår (eller inte alltid vill förstå) eller minns hur jag tänker när jag skriver om asyl- och migrationsfrågor. Jag har aldrig, genom alla år som jag har varit aktiv i asyl- och migrationsfrågor, haft någon annan syn på eller åsikt om dessa frågor än den jag har idag. Mina åsikter och min syn på asylrätten har alltså inte förändrats, däremot har förutsättningarna förändrats (bl.a. är det numera 95 % av alla som söker asyl som inte uppvisar id-handlingar, vilket det inte alltid varit), Utlänningsnämnden har lagts ner, ändringar har gjorts i utlänningslagen och situationen i världen har förändrats genom åren, och förändras kontinuerligt. Och om min 100 % ideella verksamhet som Medborgarnas flyktingombudsman har jag skrivit kort här på bloggen, under fliken MFO.

När det gäller asylsökande som på olika sätt missbrukar asylsystemet (otaliga exempel finns på denna blogg), så är det svenska politiker och svenska myndigheter jag lägger den absolut största skulden på för att de låter det fortgå. Det är politiker och myndigheter som ska upprätthålla lag och ordning. Och som ska se till att svenska lagar och myndighets- och domstolsbeslut respekteras.

Givetvis har asylsökande i asylprocessen och människor som har fått uppehållstillstånd här också ett ansvar för vad de gör och sedan hur de lever i Sverige. Varje individ har alltid ett eget ansvar för sitt agerande. Människor som kommer hit och sedan begår grova våldsbrott, till exempel, ska inte kunna bli kvar här. Inte heller människor som ljugit om det mesta: identitet, nationalitet, asylhistoria etc.

När det blir känt i de länder som många asylsökande kommer ifrån, att det i ett litet land i norr finns ett blåögt (i dubbel bemärkelse) folk som är tämligen lättlurat och som är svagt och dåligt på att genomskåda falska historier och falska identiteter eller bara helt enkelt inte orkar fullfölja sitt uppdrag att se till att de som inte ska vara här lämnar landet, då tar de chansen och utnyttjar situationen. Det skulle kanske vi också göra i hopp om att få ett bättre liv för oss själva och våra barn.

För många asylsökande som  – enligt utlänningslagen – verkligen har rätt att få asyl, skydd eller har särskilt ömmande skäl för att få uppehållstillstånd, är det naturligtvis frustrerande att se en del landsmän och andra lura till sig det, medan de själva kanske inte blir trodda trots att de berättar sanningen.

Myndigheterna måste bli rakare, tydligare och effektivare. När personer som får avslag på sina ansökningar inte reser tillbaka till sina hemländer frivilligt ska myndigheterna se till att de lämnar landet så fort som möjligt. De som får uppehållstillstånd ska ges både rätten och skyldigheten att lära sig svenska så snabbt och så bra som möjlighet. Och överhuvudtaget ges både rättigheter och få vetskap om sina skyldigheter för att kunna ingå i samhället i det nya hemlandet. Så enkelt. Och så svårt.

Dessutom: Jag publicerar inte människors namn, varken bloggläsares som skriver till mig, miggors eller asylsökandes om jag inte har deras tillstånd eller de är omskrivna i andra medier och deras identiteter redan är väl kända. Att hänga ut enskilda personer har jag inget som helst intresse av eftersom jag tycker att det är både fel och oetiskt. Jag smutskastar inte heller människor eller ljuger medvetet om andra.

En sista påminnelse: Som jag skriver under fliken Information så tillåter jag inte kommentarer direkt på min blogg eftersom jag  inte har tid och möjlighet att moderera dem, vilket man är skyldig att göra så att inte osanna, kränkande, hetsande och allmänt osmakliga åsikter och påståenden hamnar i cyberrymden.

© Korta avsnitt ur mina texter får citeras,
dock endast med angivande av källa
och med tydlig länkning till min text
för undvikande av tendentiösa och vinklade citat.

Har Migrationsverket slängt en massa pengar i sjön (igen)?

© Copyright denna blogg! Citera inte hela texter,
utan länka till min blogg. Medier som skriver om
sådant de läst på denna blogg bör ange varifrån
uppslaget kommer.

Efter att dyra konsulter utan kunskaper på asyl-och migrationsområdet (McKinsey, länklista nedan) utrett och kommit med förslag om effektivisering, satte Migrationsverket igång med projekt som gick ut på att korta väntetiderna för asylsökande. Verkets generaldirektör berättade glatt om det, bl.a.i Snabbare ryck för asylsökande i Sveriges Radio den 10 februari.

JO har dock nyligen kritiserat Migrationsverket för att verket inte tillhandahåller offentliga biträden från första stund – läs JO:s beslut här – vilket gör att Migrationsverket nu står och vacklar och förmodligen inte kan fortsätta med sitt snabbprojekt.

Undringar:
• Kunde verket inte ha läst lagar och förarbeten ordentligt innan gamla bekanta på McKinsey fick lukrativa konsultuppdrag och ett snabbasylprojekt inleddes?
• Hur i hela fridens dar tror JO – och Migrationsverket – att det ska finnas asylombud i den stora omfattning som nu kommer att behövas om man ämnar efterfölja JO:s beslut?

Har Migrationsverket läst lagarna ordentligt nu, efter beslutet från JO? JO kan ju faktiskt ha fel eller det kan finnas omständigheter som förändrats och därför inte längre gäller. Under rubriken Bedömning i JO:s beslut står bland annat (om när och hur offentliga biträden ska förordnas):

Bestämmelsen innebär att det föreligger en presumtion för att offentligt biträde ska förordnas. Denna presumtionsregel infördes redan den 1 juli 1978 (SFS 1978:363). I bestämmelsens förarbeten anges att:

…få saker är bättre ägnade att öka utlänningens rättssäkerhet än att han på ett tidigt stadium får ett kunnigt biträde. Av särskild vikt är att biträdet finns med redan vid polisutredningen. Den omständigheten att utlänningen biträds av en med utlänningslagstiftningen förtrogen person torde i hög grad bidra till att göra utredningen fullständig.

Presumtionsregeln hänför sig alltså till en tid då Polisen tog emot asylsökande och det inte fanns någon ”person som var förtrogen med utlänningslagstiftningen” på plats. Sedan 1978 har ganska mycket hänt och nu finns det ju på Migrationsverket en massa utbildade, kompetenta (ofta jurister) personer som är ”väl förtrogna med utlänningslagstiftningen”, vilket – som jag ser det – innebär att några ytterligare ”väl förtrogna med utlänningslagen”, d.v.s. offentliga biträden, inte behöver tillsättas omedelbart. Vilket knappast skulle fungera praktiken heller, eftersom det inte finns så många jurister som är ”väl förtrogna med utlänninsglagstiftningen”, att det skulle vara möjligt att utse sådana.

Många av de jurister som finns, som har kunskap om asyllagstiftningen, har redan nu långt över 200 och ofta många, många fler ärenden samtidigt, vilket knappast kan sägas vara rättssäkert. Hur mycket mer rättsosäkert blir det inte, om de betungas med ännu fler ärenden? Dessutom skulle det bli oerhört mycket högre kostnader per asylsökande om jurister skulle sitta med redan när den asylsökande träffar miggorna första gången och berättar vilka de är, hur de kom hit etc.

Jag förstår inte hur det kommer sig att regeringen, tillsatt åtminstone indirekt av folket, tillåter att Migrationsverket fungerar nästan som en lekstuga? På denna blogg har miggor och andra år efter år berättat om hur illa det är ställt (läs under Asyl&Migration). Ändå får den ledning som är ansvarig för ”röran”, fortsatt ”förtroende” att missköta verksamheten! Folket har inte gett regeringen mandat till detta och det oerhört trista är, att när regering och riksdag inte tar tag i denna stora, viktiga och synnerligen dyra myndighet som de är politiskt ansvariga (?!) för, så tappar folk ännu mer av sitt redan nu kantstötta förtroende för dem. Om folk upplever att de varken kan rösta på Vänsteralliansen (som ju skött det hela minst lika illa) eller den borgerliga Alliansen, vad ska de då rösta på? Välja sofflocket eller ge partier som de egentligen inte vill rösta på, sitt stöd för att de därigenom (fåfängt) hoppas på en förändring?

Migrationsverket och de privata konsultföretagen, främst McKinsey och Vergenta – 28.10 2008
Nu skriver också Aftonbladet om Migrationsverket och McKinsey – 8.11 2008
1,2 miljoner kronor för att komma fram till vad miggorna själva har sagt i åratal – 11.11 2008
Varför sätter ingen stopp för misshanteringen av skattepengar? – 21.12 2008
Vad hände med rapporten för Migrationsverket som konsultföretaget McKinsey skulle presentera den 15 december 2008? - 19.1 2009
”Med sikte på en snabbare asylprocess” – 29.1 2009
Kort rapport om McKinsey-rapporten – 3.2 2009
Migrationsverket väljer konsultföretag vars arvode är 100 % högre än närmaste anbudsgivares – 4.2 2009
”Hur ska vi kunna få tolkar på olika språk inom två dagar ?” – 5.2 2009
Mer om Migrationsverkets dyra konsultföretag Mckinsey – 5.2 2009
”Med sikte på en snabbare asylprocess” – 6.2 2009
En miggas kommentarer till rapporten ”Med sikte på en snabbare asylprocess” – 6.2 2009
Är det ingen som kan få ordning på Migrationsverkets verksamhet? – 7.2 2009
Många av Migrationsverkets egna anställda har hela tiden varit kritiska – 13.2 2009
”Välkommen! Vad får det lov att vara?” – 20.2 2009
Om Migrationsverket och McKinsey igen – 3.3 2009

”Finland, Finland, Finland”

Min kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida den 15 februari har rubriken Åk till Finland i stället för USA och börjar med ett citat ur en sång om Finland som Monty Python-gänget skrev för 20 år sedan (se och hör längre ner).

I kolumnen nämner jag också att Finlands ambassadör i Stockholm, Alec Aalto, efter fyra år avgår och lämnar Stockholm. Här kan man under en begränsad tid lyssna (på svenska) på en intervju med ambassadör Alec Aalto, gjord av Yles Sverige-korrespondent Jesper Brandt.

Fastlagssöndag och Alla hjärtans dag

Idag är det både fastlagssöndag och Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag har sina rötter i traditioner från medeltiden kring helgonet Sankt Valentin. Fastlagssöndagen inträffar alltid sju veckor före påsk och det är idag man ska äta fastlagsbullar (oftast kallade ”semlor”). Fastlagssöndagen i kyrkoåret inleder den tre dagar långa fastlagen, som föregår den 40 dagar långa fastan som sträcker sig till påsk.

I Sverige har man uppmärksammat Alla hjärtans dag sedan 1960-talet, men inte förrän på 199-talet blev dagen införd i den svenska kalendern.

I Finland har man firat Alla hjärtans dag sedan slutet av 1980-talet. På finska heter den Ystävänpäivä, vilket betyder Vändagen.

En migga om medias ansvar

Miggorna är, av fullt förståeliga skäl, upprörda, frustrerade och ibland förtvivlade över den ofta slarviga, okunniga och ensidiga rapporteringen i många medier. Så här berättar en migga, och belyser samtidigt just problemet med att journalister blandar sig i saker de har långt ifrån tillräckliga kunskaper om:

En person som vi kan kalla Ahmed var från början en asylsökande som fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Då gifte han sig med en kvinna och fick på det sättet tillfälligt uppehållstillstånd. Han misshandlande kvinnan, polisanmäldes och sökte sedan asyl på nytt.

Ahmed fick inte asyl, han begick flera brott men kunde inte utvisas p.g.a. att han vägrade ta fram sina id-handlingar. Han flyttades till en förläggning i norra Sverige. Vad han gjorde där finns ett radioprogram om (ett program som också skulle ha visats i TV) om hur fruktansvärt det är att man kan utvisa en person till Afghanistan. Det här snyftreportaget blev inte av i och med att en av hans kvinnor gick till media och berättade om dödshot etc. Hon är livrädd för den här mannen. Bevisligen har hon starka skäl att vara rädd.

Sin senaste hustrus döttrar har han lovat slita i stycken. En annan av hans tidigare hustrur, en 17-åring, lämnade honom p.g.a. hans misshandel av henne. Hennes far och mor bombade Migrationsverket med telefonsamtal som gick ut på att den här mannen måste utvisas, han är farlig. Polisen i X ringde till verket för att han jagade småtjejer som han ville våldta för att de skulle föda barn och han därigenom skulle få stanna i Sverige.

Sådant påverkade inte vår (Migrationsverkets) bedömning. Våldsmannen Ahmed fick återvändandebidrag från svenska skattebetalare efter avtjänat fängelsestraff. Han utvisades till Afghanistan. Men han är inte nöjd. Han skickar sms till sin senaste kvinna och hennes två döttrar om att han ska komma tillbaka, våldta dem och slita dem i stycken.

Detta är en komprimerad, sann berättelse om en enda asylsökande. Vad den personen har kostat Sverige i pengar och bekymmer för att inte tala om vad den kostat – och kostar – många kvinnor i lidande och smärta, går knappast ens att uppskatta. Media måste veta vad de talar om när de skriver snyftreportage om asylsökande män som måste få stanna i Sverige för att de fått barn här. De måste lära sig att ta reda på bakgrunden och allt som hänt innan de skriver. Alltför många medier är alltför slarviga och bidrar till att skapa mer skräck och oro för människor som terroriseras av män som denne Ahmed. Och Sverige borde inte ”belöna” sådana avskum med ”återvändandebidrag” utan skicka tillbaka dem utan skattemedel i fickorna.

© Denna blogg.

”Varför måste just Sverige vara så fullt av jönsar?”

En bloggläsare (apropå inlägget Lägg ner DO!):

För sex, sju år sedan var det i Sverige en politiskt korrekt åsikt att straff skulle utdömas efter  kulturell tillhörighet. Åtskilliga var de kulturpersonligheter och ämbetsmän – typ DO – som på fullaste allvar hävdade att om det i en kultur exempelvis var okej för en man att slå en kvinna så skulle det brottet här i Sverige ge lägre straff. Misshandel som normalt skulle gett några månaders fängelse skulle alltså istället ge villkorlig dom, eller böter. Sådana tankar fördes fram på exempelvis DN:s kultursidor.

Sedan blev Fadime och Pela brutalt hedersmördade och de kulturrelativistiskt tänkande jönsarna. Varför måste förresten just Sverige vara så fullt av jönsar? Räcker det inte som det är, att utseendet blond och blåögd är det internationella kännetecknet på en dumnaiv?

I Kvällsöppet med Ekdal i TV4 den 10 februari stod återigen en jönsande ämbetsperson (DO) och försökte argumentera emot en kvinna med den i början omnämnda kulturella bakgrunden (kurdisk, från Turkiet). Vissa jönsar tycks inte fatta när de står på fel sida! Måste den upplysningen slås upp i neon framför dem innan polletten ramlar ner?

© Copyright denna blogg
Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

Lägg ner DO!

Chefen för DO driver alla möjliga omöjliga frågor in absurdum och vilka får betala? Skattebetalarna!

Det har gått för långt. Man kan inte ha en Diskrimineringsombudsman (DO) som på både kort och lång sikt riskerar att skada Sverige, vilket vi har nu! Överhuvudtaget behövs inte den myndigheten, det finns lagar på diskrimineringsområdet, diskrimineringsärenden kan hanteras direkt av domstolarna och behöver inte gå genom en onödig myndighet som kostar kring 93 miljoner att driva. En myndighet som underblåser ilska och vanmakt hos folk och legitimerar en ”kränkningsindustri” som slukar massor av skatte- och företagspengar till mer eller mindre upprörande ”skadestånd”!

Jag skrev delvis om detta på Newsmill den 19 augusti förra året. Newsmill satte rubriken Anmälan om slöjor ett sätt att tjäna pengar.

Nu senast är det en muslimsk man som uppenbarligen lever och bor här, och som skulle få hjälp av Arbetsförmedlingen att få en praktikplats. Men på arbetsplatsen vägrade han att ta den kvinnliga chefen i hand, med hänvisning till att han är muslim. I domen säger hon att: ”Hon kände sig sårad, kränkt och omedelbart utanför”. Det struntade DO i…

DO tog sig an mannens fall och det slutade med att han, tack vare att han vägrar respektera svenska seder och den kvinnliga chefen, blev 60.000 skattekronor rikare.

Vi kommer med största sannolikhet att få se efterföljare till den här mannen, som ser en chans att få en stor summa pengar för en situation de själva skapat. Och det kommer DO att kämpa för med näbbar och klor och med Ionescu-lik nonsensretorik. Att kvinnan, vars hand mannen vägrade ta, på något sätt kan anses diskriminerad – trots hennes eget uttalande m att hon könde sig sårad och kränkt – det ägnar DO inte en tanke. Trots att kvinnan tillhör majoritetsbefolkningen i landet Sverige och följer de traditioner och seder som existerar här så ska hon acceptera att bli diskriminerad för att hon är kvinna! Det är barockt.

Det är dags att slå fast att vad som ska gälla i detta land, ungefär som i Finland där det heter ”maassa maan tavalla”, d.v.s.: ”i landet på landets sätt”.

Det behövs ingen jättekoloss för 93 miljoner med en chef med en nästintill rabiat inställning och som står mycket långt från folks normala och sunda rättsmedvetande. Lägg ner DO och låt domstolar hanterar detta på samma sätt som domstolar hanterar andra frågor som regleras i lag. Lär människor, unga som gamla och invandrare som svenskar att ”lite får man tåla; allt som man blir sur, ledsen eller sårad över kan man inte få betalt fö, av staten och företag”! Samhället och DO måste sluta trumpeta ut ”kränkthetsbegreppet”, det är skadligt för människor att leva i en sådan kultur.

Läs domen gällande den muslimske mannen här.

En mening i domen fastnar särskilt i mitt medvetande och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta:

Eftersom han (mannen som vägrade hälsa. Min anm.) inte hade några förpliktelser i Sverige åkte han under sommaren till Bosnien för att samla energi.

Hade han inte ”förpliktelsen” att stå till arbetsmarknadens förfogande? Eller räknade han kallt med att han nog skulle få en rejäl slant tack vare DO och struntade därför i också dessa regler i Sverige och åkte och vilade upp sig i hemlandet? Etniska svenskar kan inte resa bort och ”samla energi” när de är arbetslösa. De ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Men om det var tillåtet för denne ”diskriminerade” man att göra det utan sanktioner, då måste det väl vara tillåtet också för alla andra att  åka bort ett tag! Eller gäller olika regler för muslimska män, som vägrar hälsa på kvinnor på ett i Sverige vedertaget sätt, än för alla andra? Är inte det diskriminering???

© Copyright denna blogg
Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

En migga: ”Vi får information via media.”

En migga återkommer, apropå inlägget ”Kanske hörde jag fel?”:

Migrationsverkets produktion skulle stanna av ifall alla skickades till den här tvådagarskursen om HBT-frågor i asylprocessen. Den här nyheten låter som ogenomtänkt skryt. Och varför skulle vi behöva den här kursen?  För oss  i Sverige är det inte särskilt revolutionerande att höra att en asylsökande är homo-, bi- eller transsexuell. Det är inte heller asylskäl i det allra flesta fall. Så varför skulle vi spela rollspel etc för att kunna bemöta den här homo-, bi- eller transsexuella personen på ett korrekt sätt? Det gör vi ju redan. Eller ska vi nu tro att alla sökande egentligen är homo-bi-transsexuella och att det är vår uppgift att locka fram det ur dem?

Det är ungefär lika pinsamt som verkets satsning på ”kvinnors och barns egna asylskäl”. Bara för att en kvinna med barn söker asyl på makens skäl, ska då vi på verket börja gräva ifall deras äktenskap är OK , ifall barnen blir slagna etc? Hur skulle vi kunna göra detta? Någon jävla respekt måste vi ändå ha mot dem som som söker om asyl! De är inte idioter eller hämmade personer som vi ska ”läsa av” för att veta vad de vill.

Vem vet varför någon sa att vi alla ska gå den här HBT-utbildningen? Vår närmaste chef sa att han inte heller förstår varför någon på verket går ut på det här sättet i media och påstår saker och ting som inte kommer att hända. Eller kommer det att hända? Vem vet? Inte vi som jobbar här.

Häromdagen läste jag också ett uttalande i en tidning av Fredrik Beijer (höjdare på MIG) om att ”alla somalier får uppehållstillstånd”. Och vi som så länge har försökt få svar på frågan om vi verkligen kan bevilja uppehållstillstånd till alla somalier, även för dem utanför Mogadishu och som helt saknar asylskäl! Men vi fick aldrig något svar. Inte förrän nu, när vi fick vi det i tidningen.

De flesta afghanerna ska också få asyl nu, enligt verkets uttalanden i media. Men vi som jobbar här, vi har inte fått några nya direktiv. Vi avslår ansökningarna, enligt det underlag vi har.

Någonstans inom verket saknas det verklighetsanknytning  och det saknas styrning när olika personer lämnar besked till media som inte stämmer överens med vad vi  på golvet gör, enligt lagen.

© Denna blogg.

En migga: ”Kriminella flydde från Migrationsverkets förvar”

Flera tidningar, bland annat Norra Skåne, rapporterar om kriminella asylsökande män som flydde från Migrationsverkets förvar.

På senare tid har frågan om huruvida kriminella asylsökande och utlänningar med uppehållstillstånd som ska utvisas ur landet, ska sitta i häkte i väntan på att lämna landet eller om de borde få sitta i Migrationsverkets förvar.

Det som nu rapporteras om att fem asylsökande (varav fyra kriminella) som ska utvisas har flytt från Migrationsverkets förvar i Örkelljunga, visar med stor tydlighet att kriminella måste hållas i förvar på häkten eller fängelser varifrån de inte kan fly. Eller också måste”säkra rum” inredas på Migrationsverkets förvar. Om inte svenska folket tycker att det är okej att brottslingar tar sig ut i samhället och försvinner från myndigheternas grepp och kan fortsätta begå brott samt undgå utvisning.

Inlägget ”Men det rör sig tvärtom om en skötsam person”, som kommenteras av en migga så här:

Jag läser som du vet din blogg och såg för någon dag sedan ett inlägg om den saxbeväpnade utlänningen som du undrar varför han inte satt på ett förvar. Jag kommer då och tänka på en iranier som satt på ett av Migrationsverkets förvar  2006, vi kan kalla honom för Ali.

Ali hade sålt stora mängder knark och dömts till 8 års fängelse och livstids utvisning. Ali satt 6 år i finkan och sen skulle han släppas, men Polisen beslutade om förvar och han placerades av Migrationsverket i häkte då han var en stor säkerhetsrisk, han hade ju dömts för grova brott…

Efter att polisen tagit över ärendet så beslutade chefen/beslutsfattarna och processamordnarna på MIgrationsverket att de skulle besöka Ali. De besökte honom 2 ggr och sen beslutades det att Ali skulle få återvända till förvaret ”på prov”. Minsta lilla grej och han skulle placeras på häkte igen.

Ali tackade oss genom att vara en superkille, han hade jobbat som pizzabagare och varje söndag bakade han pizza åt alla förvarstagna… Ali samarbetade inte det minsta med polisen och efter 8-10 månader så släppte polisen Ali ur förvar.

Nu till saken, Ali var inte våldsam, han hade aldrig hotat eller liknande, han hade sålt knark…

Den du skriver om har ett våldsamt förflutet, jag behöver ju knappast informera dig om att det finns gott om saxar inne på förvaret… Här snackar vi en regelrätt placering på häkte även om han överförs till Migrationsverkets listor. Men visst bör han bli Migrationsverkets ansvar, även om platsen blir den samma.

Kommentar: Det stämmer ju, som denna migga skriver, att en våldsam man som stulit och hotat folk med sax (även om polisen påstår att han är skötsam och inte våldsam!!!), knappast ska få sitta på ett förvar där det finns både saxar och knivar och möjligheter att skada andra. Men kanske borde Migrationsverket på alla sina förvar inreda ett eller två ”säkra” rum för dem som ska utvisas men inte kan vistas bland andra på en öppen avdelning inom förvaret. Och dessa ”säkra rum” måste förstås vara betydligt svårare att rymma från än förvaret i Örkelljunga…

© Denna blogg.

Oerhört upprörande!

En man som stått åtalad för att ha hotat migrationsminister Tobias Billström och Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson döms till tre månaders fängelse.

Tingsrätten finner att det finns övertygande bevisning om att det är den åtalade mannen som per brev framför dödshot gentemot Billström och Eliasson. Bland annat har DNA från mannen hittats på ett frimärke som satt på ett av breven. Tingsrätten väljer ändå att fria mannen från ansvar för vissa av hoten. Billström tilldöms ett skadestånd få 5.000 kronor för kränkning.

Tingsrätten påstår sig se  allvarligt på brottet genom att det är fråga om upprepade och konkreta dödshot. Motivet var också att hämnas på företrädare för regeringen och Migrationsverket för beslut som mannen inte gillade. Ändå dömer tingsrätten mannen till bara tre månaders fängelse. Han ska heller inte utvisas… För konkreta och upprepade DÖDSHOT! Vad hade han dömts till om han satt sina hot i verket, månntro? Sex månaders fängelse och fortsatt uppehållstillstånd i Sverige?

Det är helt otroligt att man i Sverige kan dödshotas och straffet för det i princip är noll och ingenting. Något är allvarligt sjukt när en minister i Sveriges regering och en generaldirektör vid ett statligt verk är lovligt och fritt villebråd för vem som helst som är missnöjd med deras beslut!

Skärp straffet för dödshot genast!

Vad behöver vi ”gammelmedia” till?

Vad behöver vi ”gammelmedia till? Det var rubriken på en intressant miniseminarium på Finlands ambassad i kväll (8 februari):

I dag kan man klara sig långt med den gratisinformation som finns på Internet. På några ögonblick går det att se om något viktigt hänt. Vill man veta mer, googlar man. Betydande delar av den värld där de traditionella mediehusen förr var naturliga dominanter har börjat tas om hand av de så kallade sociala medierna. Många av de kompetenta diskussionerna om politik och vetenskap förs numera på bloggar. Wikipedia har för allt fler blivit det naturliga uppslagsverket.

Vad återstår för de traditionella medierna? Även om de klarar att producera högklassig journalistik är frågan om konsumenten väljer just den. Om det finns andra vägar till information, fördjupning, underhållning och så vidare och de dessutom är gratis, varför välja ett betalalternativ?

Medverkade gjorde Hannu Olkinuora, chefredaktör för Hufvudstadsbladet (grundad 1864) och tidigare chefredaktör för bland annat Svenska Dagbladet, Sofia Mirjamsdotter, journalist och bloggare, Peter Fellman, chefredaktör för Dagens Industri, och Yrsa Stenius, pressombudsman och tidigare chefredaktör för bland annat Aftonbladet.

Diskussionen leddes av Cita Högnabba, pressråd vid Finlands ambassad Pia Grahn Brikell, VD på Storåkers McCann och det hela arrangerades av Finska Akademien vars syfte är ”att bibringa ledamöterna nyttig kunskap, intressanta kontakter, inspiration och ett lätt hjärta” och Finlands ambassad.

Efter ganska långa, men intressanta inledningar av paneldeltagarna ställde debattledarna frågor till dem och därefter var det publikens tur att delta. Frågorna som dryftades – och det fanns många olika åsikter!  – handlade om papperstidningens framtid, läsplattor, hur man kan tjäna pengar på bloggande, om tidningar ska kunna ta betalt för nyheter och annat på nätet, vad det innebär att Dagens Nyheter sagt upp ett hundratal medarbetare. Och om journalistikens villkor i framtiden, om pressetiska frågor och hur knappt några regler alls gäller för bloggare medan medier med ansvariga utgivare har ganska strikta regler att följa. Och mycket annat.

Mycket hann avhandlas. En hel del var sådant som stötts och blötts otaliga gånger i olika sammanhang, men panel- och publiksammansättningen var ny och seminariet gav anledning att fundera allvarligt på såväl journalistikens som gamla och nya mediers framtid.

Hannu Olkinuora från den 146 år gamla dagstidningen Hufvudstadsbladet (vars nätsida inte är så där väldigt rolig, men ändå rätt informativ), berättade att lite nytt skulle man snart pröva på. Tidningen har 2500 prenumeranter på Åland, och de ska erbjudas att läsa tidningen på läsplattor. Det nya tar tid att implementera, men också små steg för framåt.

En migga: ”Kanske hörde jag fel?”

En migga undrar vad som pågår:

Jag lyssnade på Sveriges Radio i morse. Men jag måste ha hört fel! De sa att Migrationsverket denna vecka kommer att utbilda anställda som arbetar med asyl i HBT-frågor. Utbildningen är två dagar lång och innehåller rollspel med mera.

Men vi som arbetar med asyl har inte ens hört talas om denna utblidning, annat än i morse, via radion. Kanske hörde jag fel?

Kommentar: Vad kostar detta? Hur mycket försenas asylbesluten när hela personalen under två arbetsdagar spelar rollspel i stället för att göra sitt mycket viktiga arbete? Och hur kommunicerar man med personalen egentligen? Ska de verkligen behöva få höra om sådana här påhitt via massmedia? Och är verkligen HBT-frågor det viktigaste för Migrationsverkets personal att syssla med, när 95 % av alla som söker asyl saknar id-handlingar? Borde de inte i stället få lära sig att tackla det? Eller få mer kunskap om att det inte finns ett juridiskt hållbart begrepp som heter ”hushållsbarn”? Eller få veta i vilka fall man kan utfärda främlingspass och i vika fall man inte kan det? Hur många HBT-personer söker asyl? Motiverar antalet verkligen att alla anställda som sysslar med asylfrågor går en tvådagars rollspelskurs?

© Denna blogg.

Finland: Migrationsministerns identitet stulen på Facebook

Migrations- och Europaminister Astrid Thors (SFP) har utsatts för identitetsstöld på Facebook, uppger Svenska Yle. Någon har skapat en falsk profil under Thors namn. Profilen innehåller ironiska kommentarer om invandring.

Den falska Astrid Thors skriver bland annat ”Suomi somalilaisille” (Finland åt somalierna, på svenska). Thors har fått stark kritik på grund av sina åsikter om invandring, och den 6 februari krävde Sannfinländarna att Thors bör avgå från ministerposten.

Identitetsstöld är inte ett brott i Finland.

Hur kan man bli lärare när man lider av en förlamande fobi för att prata inför människor?

En bloggläsare skriver:

Jag läste din text om Henni Mahboubi. Den gav mig en känsla av optimism och ett förtroende för läraryrket. Men tyvärr ser jag människor, vänner och vänners bekanta som tar sig igenom lärarutbildningen utan att vara intresserade av yrket.

En av mina kollegor inom HVB-cirkusen med ensamkommande asylsökande ”barn” är utbildad lärare med en förlamande fobi för att prata inför människor. Att hålla en föreläsning kan leda till panikångest. Det jag inte förstår är hur man tar sig igenom en lärarutbildning med en fobi som denna. Hur är det möjligt? Hur är det tillåtet?

Finns det inga praktiska delmoment i utbildningen som är till för att filtrera bort människor som uppenbart inte är lämpade för läraryrket? Givetvis kan man träna bort en fobi, men ofta krävs det experthjälp och tydligen har denna person inte tagit tag i problemet.

Troligtvis är detta ett resultat av ändringar man gjorde för cirka tio år sedan när det var brist på lärare. Man pressade igenom människor och utbildningarna fokuserade för mycket på grupparbeten. Detta gjorde det möjligt för enskilda personer att undvika utvärderingar fokuserade på individen.

Blivande lärare med rätt inställning!

I Svenska Dagbladet den 7 februari fanns den här lilla bilden och korta texten. Jag blev glad över både det glada ansiktet och det kloka och viktiga som den blivande läraren Henni Mahboubi säger.

De elever som får Henni Mahboubi som lärare så småningom kan förmodligen skatta sig lyckliga. Liksom skolminister Jan Björklund, om han har sett den här lilla notisen, eftersom hon förkroppsligar vad han försöker kommunicera i ord.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 163 andra följare