• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    mars 2010
    m ti o to f l s
    « Feb   Apr »
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • En bok som många skulle ha nytta av att läsa… onsdag, 17 september, 2014
      …är Frommare kan ingen vara – texter om blågul renlärighet och ett land på glid! Läs mer om den och om dess författare (och andra böcker och författare) här! Klicka på bilden till vänster för att läsa baksidestexten.

Tiina Kantola: Valdagen i Irak den 7 mars

Tiina Kantola

Här skriver Tiina Kantola sin sista valrapport, men inte sin sista text från regionen Kurdistan i norra Irak. (Här finns tidigare texter, här är hennes hemsida). Här på bloggen ger hon glimtar ur sitt liv och just nu också  om sina intryck av vad som pågår före, under och efter valet 7 mars.

Valdagen i Irak, Duhok, den 7 mars 2010

Att ha fått delta som internationell observatör i det historiska valet i Irak har varit en unik upplevelse. Jag såg inte en enda incident på de valstationer där jag var, i Duhok. Med det menar jag, att jag varken såg våld eller väpnade incidenter. Det är ju sådant de flesta tror händer hela tiden i Irak. – och sådant som svenska medier ständigt rapporterar om.

Läs hela rapporten!

”Statslösa palestinier utvisas till Saudiarabien trots att Saudiarabien inte tar emot dem”

Statslösa palestinier utvisas till Saudiarabien trots att Saudiarabien inte tar emot dem.

Det skriver juristen Birgitta Elfström (som skrivit många gånger här på bloggen) i Hallands Nyheter idag, den 8 mars. Och hon har helt rätt. Det tycks råda exakt samma märkliga sätt att se på de statslösa palestinierna som kommer från Saudiarabien, som det gjorde för 7,8 år sedan. Trots att det inte heller då gick att utvisa dem till ett land de inte var medborgare i (”statslös” betyder att man inte är medborgare någonstans!) eftersom Saudiarabien och andra länder som Kuwait och UAE vägrade ta emot dem när de varit borta från landet mer än sex månader. Jag har själv varit ombud åt ett antal sådana personer och vet mycket vl hur det är i de här fallen: att tala med Migrationsverket är som att tala till en vägg. Eller som att springa runt, runt, runt som i ett ekorrhjul. Mina klienter fick dock till slut, efter många om och men och stort lidande, uppehållstillstånd. För det gick ju inte att utvisa dem…

Vidare skriver Birgitta Elfström att:

Migrationsverket fortsätter att utvisa statslösa palestinier till Gaza trots att EU har stämplat dess regim som en terroristorganisation och trots att Rafah-gränsen inte är öppen, trots att en palestinier kan riskera att utsättas för tortyr vid ankomsten till flygplatsen i Kairo och där bli förvarstagen på obestämd tid.

Även här kan man undra hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna tänker när de utvisar dessa människor. Vidare skriver Birgitta Elfström om kristna irakier och andra förföljda minoriteter i Irak, som oftast har betydligt större behov av skydd än många andra som kanske inte har sådana behov alls men öndå får uppehållstillstånd. Jag väljer att inte peka ut hela grupper, men det finns många, många som ljuger om allt från identitet till vilket land de kommer ifrån till hur gamla de är och om de verkligen har 13 barn som alla måste få komma hit etc, etc

När det gäller romer från europeiska länder. däremot, kan jag inte tycka att det är Sveriges sak att öppna gränserna för dem och åta sig utbildnings- och försörjningsanvar för dem och deras barn. Detta säger jag väl medveten om vilket hemskt liv många har i sina hemländer, men det är sociala problem som måste lösas i hemländerna. Med påtryckning från Sverige och övriga EU. Men i allt övrigt håller jag helt med Birgitta Elfström i det hon skriver i sin artikel i Hallands Nyheter.

En migga: ”Vem kan ha hittat på detta, att kalla en f.d. asylsökandes barn för ensamkommande?”

Apropå inläggen Vad menar artikelförfattaren med ”ensamkommande flyktingbarn”? (5.3) och Svar från Söderhamnskuriren (5.3) skriver en migga så här:

Låt oss först slå fast att ”ensamkommande barn” är ett barn, en minderårig (under 18 år) som vistas i Sverige som asylsökande utan vårdnadshavare.

Vem kan ha hittat på att kalla en f.d. asylsökandes nyfödda baby för ”ensamkommande flyktingbarn”? Är det biträdet,  journalisten eller rent av Migrationsverket? Jag hoppas att det är journalisten. Fast det skulle inte förvåna mig om det var biträdet. Tyvärr skulle jag inte heller bli förvånad om det var Migrationsverket där jag själv jobbar.Jag vet inte så mycket om kvinnan men jag har för mig att hon har valsat runt i media i  artiklar fulla med felaktigheter i flera år. Om det är så, då innebär det att hennes avvisningsbeslut snart preskriberas och sedan söker hon asyl igen. Men jag kan inte alla detaljer (de redovisas ju inte i artiklarna…), det kanske inte alls är så att hennes ärende preskriberas snart.

Det är få asylsökande som återvänder efter att de fått beslut om avslag på sina asylansökningar. De allra flesta stannar kvar illegalt och söker på nytt efter preskription. De har inte ansetts ha rätt till asyl eller skydd, de bara ”vill inte åka hem”. De påstår sig ha ”väntat på beslut i flera år” trots att de ofta har fått beslut ganska snabbt, och de får uppbackning av journalister som skriver osanna artiklar om att ”X har väntat på beslut i åtta år” medan X i själva verket under dessa åtta år fått ett antal beslut, alla med innebörden att X ska lämna Sverige.

Men i väntan på att han (det är oftast en ”han”) ska kunna framtvinga det i hans tycke ”rätta beslutet”  har X ändå stannat kvar, arbetat svart och kanske även skaffat barn som hädanefter – enligt Söderhamnskurirens rapportering – måste anses vara ett ”ensamkommande flyktingbarn”. Åtminstone om den andra föräldern inte är svensk medborgare .

Om den andra föräldern är svensk medborgare kommer även X att automatiskt få PUT (enligt ett nytt förslag) helt oavsett om svenska myndigheter vet vem X är eller varifrån han kommer. X behöver inte genom DNA-test visa att barnets far eller mor är den angivna svenska medborgaren eller personen med PUT.  Det räcker med att den svenska medborgaren intygar detta hos familjerätten.

Det har alltid funnits fall där den svenska medborgaren efter några år (helst efter att det inte längre är möjligt att återkalla X:s PUT) kommer på att X inte är far till barnet. Den svenska medborgaren som vid det här laget blivit några hundratusen skattefria kronor rikare, straffas inte för sitt bedrägeri. Det är också oerhört tragiskt att barn kommer till, bara för att någon ska få uppehållstillstånd.

Kommentar: Det är enligt uppgifter från flera miggor inte ovanligt att när en man har skaffat barn med en svensk kvinna eller en kvinna med PUT i Sverige och själv har fått PUT på ”anknytning” till dem, så överger han kvinnan och barnet, som får växa upp faderslöst. I stället hämtar han hit sin fru och ett mindre eller större antal barn från sitt hemland, på ”anknytning”. För han har ju PUT nu.

Dessa bedrägerier och sätt att lura sig till försörjning i Sverige för sig själv och en ofta omfattande familj från hemlandet – och det som miggan beskriver ovan – tar svenska medier av någon anledning aldrig upp. Eller att barn har blivit till mot betalning av hundratusentals kronor och kommer att få växa upp utan den far som köpte sig ett PUT genom att barnet kom till.

© Denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 180 andra följare