• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juni 2011
    m ti o to f l s
    « Maj   Jul »
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • …och snart är det val igen # 9. Ingenting som sades då genomfördes. onsdag, 20 augusti, 2014
      Ingenting av vad som sades då genomfördes. Allt var tomma utfästelser. Det finns alltså absolut ingen anledning för väljarna att tro och lita på vad politikerna säger och lovar idag heller. Läs hela artikeltexten här. Läs också texten ”Ett samhälle som inte tydligt står upp för sina egna ideal kommer inte att klara av det […]

Är det Migrationsverket eller riksdag och regering som bestämmer reglerna för ”fristadsförfattare”?

Migrationsverket meddelar:

Migrationsverket utvecklar arbetet med att bevilja uppehållstillstånd för fristadsförfattare. Det innebär att det nu finns större möjligheter att stanna kvar i Sverige efter att tiden för inbjudan har gått ut. Några garantier för att få uppehållstillstånd i Sverige är inte möjliga att ge med nuvarande lagstiftning.

Vad menar Migrationsverket? Verket säger att det ”utvecklar arbetet med att bevilja uppehållstillstånd” för en liten, särbehandlad grupp. Vad betyder det, på vilket sätt ”utvecklar” de arbetet med att bevilja uppehållstillstånd” när de ju har utlänningslagen att följa och där inte finns några speciella villkor för den här (eller någon annan) grupp? Vilket verket ju också säger, tvärtemot vad de säger i de två första meningarna: ”Några garantier för att få uppehållstillstånd i Sverige är inte möjliga att ge med nuvarande lagstiftning.”

vad är det Migrationsverket menar egentligen? Informationen under rubriken Migrationsverket underlättar för fristadsförfattare ter sig rörig och oklar. Kan det verkligen vara Migrationsverkets sak att ”underlätta för fristadsförfattare”, är det inte regeringen och riksdagen som via eventuell ny lagstiftning eller ändring i utlänningslagen avgör det?

© Denna blogg.

En migga om somalier som inte kommer till sina egna asylutredningar och en eritrean med tre identiteter

En migga berättar:

Som bekant påstås ingen somalier vare sig kunna styrka sin identitet eller ens göra den sannolik. De saknar alltid handlingar och det finns inte myndigheter i landet som kan utfärda några. Nu finns det en expert på Migrationsverket som ruvar på ett vägledade eller klargörande beslut eller kanske ett exempelbeslut (vari skillnaden mellan dessa tre olika ”beslut” består, det vet jag inte…) där en person som sagt sig heta si och så och också sagt sig komma från södra Somalia, ska anses ha gjort sin identitet sannolik om han eller hon verkar komma från södra Somalia. Huruvida detta är förenligt med utlänningslagen vet jag inte, men detta är vad som planeras.

Tänk dig att du kommer från samma land som jag. Du åker någonstans och ansöker om asyl och uppger min identitet, samtidigt som du kan berätta om ”din” ( d.v.s. min) hemort på ett trovärdigt sätt. Har du då gjort din identitet sannolik? Hoppas inte Migrationsverket tycker det, för i så fall innebär det att de godkänner att du stulit min identitet och det blir svårt för mig att i framtiden komma och ansöka om asyl eftersom jag ju redan har fått det.

Det här beslutet kommer troligen snart. Migrationsverket har inget samarbete med andra länder, för att ta reda på hur de gör med alla dessa somalier utan handlingar åtminstone inte på min nivå.  Men jag har träffat en del somalier från Nederländerna, Italien, USA, Schweiz, Storbritannien etc, som lyckats dupera oss på Migrationsverket här i Sverige. Många av dem har aldrig ens satt sin fot i Somalia. Men när sanningen om varifrån de kommit hit uppdagas, då finns det alltid en (bort)förklaring…

Vi har också somalier som har ansökt om asyl och som inte alls kommer till sina egna asylutredningar. Man kan undra varför. De förklaringar som ligger närmast till hands är att de har åkt tillbaka till sina hemländer i Europa, USA, Australien etc, eftersom de förstått att man här inte heller kan tälja guld med en smörkniv.

En annan förklaring till att dessa asylsökande inte kommer till sina egna asylutredningar är att de gått tillbaka till sin hustru som de fått PUT på, på anknytning, eftersom det numera är så  svårt att få hit egna barn med en bihustru eller fejkade hushållsbarn med någon annan etc till Sverige. Då har personen gett upp och nöjt sig med att bo här i Sverige med sin familj och sitt PUT. Svenska myndigheter har ingen aning om vem han faktiskt är, men vi har gett honom och hans familj PUT.

Med eritreaner är det samma sak. Jag har själv träffat en eritrean med tre olika identiteter som haft uppehållstillstånd  i två av dessa identiteter: först som gäststuderande och sedan som make till sin egen syster. Ja, just det: som make till sin egen syster! När detta avslöjades så hade han faktiskt ingen syster i Sverige, han hade inte heller gäststuderat i Sverige utan någon som var väldigt lik honom hade först gäststuderat här i en identitet, sedan hade samma person eller en annan person som var väldigt lik honom gift sig med hans syster… Jag förstår om den som läser detta inte hänger med, det är verkligen inte lätt, alla gånger.

Mannen med de tre identiteterna åkte hit direkt från Eritrea och han hade samma historia som så många andra därifrån: han rymde från fängelset där han av någon anledning satt, förmodligen oskyldig. Ingen vet – och han kan själv absolut inte förstå det heller – hur både gäststudenten och personen som fick uppehållstillstånd på anknytning till hans syster är så lika honom att fotojämförelser säger att det med så gott som absolut säkerhet rör sig om en och samma person på alla bilder.

Kommentar: Är det så här Sveriges regering vill ha det?

Tillägg: Det torde vara detta Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia som miggan hänvisar till i början av sin text, men som han inte kände till när han skrev sin text.

© Denna blogg.

Kan fakta vara ”rasistiska”? Kan fakta vara ”främlingsfientliga”?

Fråga: Kan fakta vara ”rasistiska”? Kan fakta vara ”främlingsfientliga”?

Svar: Givetvis inte. Fakta är fakta.

Således är fakta som refereras i t.ex. norska Public Service-kanalen NRK inget som kan viftas bort vare sig som oseriösa, rasistiska eller främlingsfientliga. Inte heller kan faktabaserade siffror i Sverige, som är ännu mer alarmerande stämplas som något annat än det de är: FAKTA. Här finns den norska polisens rapport Voldtekt i den globale byen. I den redovisar alltså polismyndigheten – Oslo polisdistrikt – de fakta den har att tillgå.

Läs Per Gudmundsons artikel Brottslighet bland invandrare borde oroa alla partier där han bland annat skriver:

Den senaste svenska mätningen gav vid handen att överrepresentationen i registrerad brottslighet för utrikes födda var 2,5. Ännu högre när det gäller grövre brott: överrepresentationen var 4,2 i kategorin dödligt våld och försök till mord och dråp, samt 5,0 vad gäller våldtäkt och försök till våldtäkt. Sett till antalet brott, i samtliga kategorier, som begicks under mätperioden stod utrikes födda och barn till utrikes födda för sammanlagt 40 procent, enligt Brå. Kunskapsläget är därmed tämligen gott. Och kan de redovisas för norrmän i deras Public Service-kanal så bör de också kunna redovisas för svenskar.

I Finland visar faktauppgifter att antalet fångar i finska fängelser som har utländsk bakgrund på 20 år blivit 20 gånger fler. Finlands nya inrikesminister med ansvar bland annat för asyl- och migrationsfrågor men också polisens verksamhet, uttalar sig om vikten av att tryggheten i samhället ska betonas invandringspolitiken, vilket väl kan anses vara en vettig inställning med tanke på att hon har ansvar för medborgarnas och landets bästa.

Inslaget i norska NRK den 25 maj 2011:

Notera: Här har endast fakta tagits upp. Inget annat. Inget tyckande, inget troende. Fakta.

När en del människor på bloggar och Twitter och i andra medier efterlyser åtgärder eller vill ha svar på vad som borde/kan/ska göras med anledning av de fakta som presenteras gällande den stora överrepresentationen av invandrare på brottsområdet, kan enskilda journalister, bloggare, twittrare och andra utanför politiken inte ge några vettiga svar. Det är ingen idé att fråga oss. Frågor om eventuella åtgärder i sammanhanget ska riktas till dem som via sina skatter avlönas för att de ska ta ansvar för landet och folket, d.v.s. riksdag och regering.

OBS! Vid citat, var vänlig länka alltid till detta inlägg!

Inrikesminister Päivi Räsänen: Tryggheten i samhället ska betonas i invandringspolitiken

Finlands nya inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som ansvarar för polisen, räddningsverksamheten, asyl- och migrationsfrågor samt gränsbevakningen, betonar i en intervju i Ylen Ykkösaamu (motsvarande SVT:S morgonprogram) den 27 juni den samhälleliga trygghetens betydelse när det gäller invandringspolitiken och framhåller också att det är en av anledningarna till att asyl- och migrationsfrågorna har överförts till hennes ministerium. Hon tar också upp frågan om för långa handläggningstider för asylsökande.

Päivi Räsänen säger:

När det gäller invandringspolitiken ska vi respektera människors grundläggande rättigheter, men en annan central linje är ett hållbart och tryggt samhälle och hur mycket vi klarar av att anpassa invandrare till samhället.

I familjekonstellationerna finns många fosterbarn och det är svårt att reda ut om de verkligen är familjemedlemmar eller om de är tjänstefolk. Detta har det förts många diskussioner om och problem med lurendrejeri förekommer säkert också.

Behandlingstiderna för asylansökningar i Finland är för långa. Inrikesminister Päivi Räsänen säger att målet är att förkorta tiderna och spara 20 miljoner euro (ca 191 miljoner kronor). Enligt migrationsverkets uppgifter tog det mellan år 2005 och 2010 över ett år att nå ett beslut i nästan hälften av fallen. De långsamma processerna kostar staten flera miljoner euro per år, någonting som Räsänen alltså vill sätta stopp för. Hon anser att en realistisk behandlingstid för en asylansökan är fyra till fem månader och avslutar:

Det är viktigt att vi lyckas förkorta tiderna för vi måste spara pengar. Det är också humant för de asylsökande att inte behöva vänta så länge.

Källor: Svenska och finska Yle.

Finland: Migrationsverket minskar antalet inkvarteringsplatser för asylsökande

Migrationsverket minskar inkvarteringsplatserna i mottagningscentralerna med 550 platser. Detta på grund av att antalet asylsökande har minskat med nästan 40 procent i jämförelse med föregående år. Av de sammanlagt 3.600 inkvarteringsplatserna är över 600 lediga för närvarande.

Danmark har godkänt en ny utvisningslag

Det danska folketinget godkände på fredagen en ny lag som gör det lättare att utvisa utlänningar som har begått brott.
Hittills har utvisningar kunnat ske endast då det gällt allvarliga brott som mord, dråp och våldtäkt. I fortsättningen kommer utvisning alltid att vara ett alternativ  om en person utan danskt medborgarskap begår ett brott som straffas med fängelse.

Midsommar i Mumindalen

För mig är midsommar starkt förknippad med Finland och med Tove Janssons bok Farlig midsommar. Därför blir det samma text här på bloggen idag, midsommarafton 2011, som på midsommarafton förra året.

Vattnet bara stiger och stiger och allting börjar flyta. Där kommer en teater på drift och med den driver Muminfamiljen in i en midsommarnatt som är full av trolldom och överraskning, av nya vänner och fiender.

Vet ni att hatifnattar kommer ur frö och att man måste så dem på midsommarnatten? Har ni nånsin borrat hål genom ert eget golv eller sett en självlysande parkvakt? Och är ni medvetna om hur hemskt farligt det är att vissla på teatern?

Tove Janssons bok Farlig midsommar är berättelsen om vad som hände i den magiska månaden juni samma år som det eldsprutande berget rörde på sig och Mumintrollets mamma gjorde sin vackraste barkbåt.

Läs gärna också inlägget Mumindalen på den här bloggen.

Finlands nya ministrar svor tjänsteeden

I går, den 22 juni, svor de nya ministrarna tjänsteeden:

Jag N.N lovar och svär vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag i min tjänst skall följa grundlagarna och andra lagar samt handla rättvist och opartiskt för medborgarnas och samhällets bästa.

Det känns fint med traditioner och allvar och att man uttryckligen talar om att varje minister ska handla för medborgarnas och samhällets bästa, inte för sitt eget och sitt partis bästa!

Här presenteras den nya regeringen.

Här finns det nya regeringsprogrammet, som har rubriken Ett öppet, rättvist och djärvt Finland.

Personal på svenska ambassader: ”Vi har stora mängder ansökningar om uppehållstillstånd för studier. Vi har så stora mängder varje år så att till och med etablerade länder som USA och England undrar varför.”

Under rubriken Nya visumregler problem för utländska studenter rapporterar SR P1 om att nya regler om att icke-europeiska studenter som ska läsa i Sverige måste lämna fingeravtryck och fotograferas på en svensk ambassad när de söker uppehållstillstånd, vållar problem på flera högskolor.

Viktigt i sammanhanget är att också ta på allvar och tänka på vad som berättas i inlägget Svenska ambassadanställda: ‘Sverige sticker ut från sina grannländer. Alla våra skandinaviska grannar, samt Finland, har en genomtänkt invandrings- och integrationspolitik, vilket Sverige saknat länge.’

Statistisk sentralbyrå, Norge: ”Betydande skillnader i kriminalitet bland olika invandrargrupper”

Ur en rapport från norska Statistisk sentralbyrå:

Invandrare och personer födda i Norge med invandrade föräldrar är överrepresenterade i brottsstatistiken. För vissa grupper är överrepresentationen upp till 45 procent av de straffade. Jobb och bostad är en mycket liten förklaring till detta. Bilden av lagbrytare varierar med landbakgrund. Detta enligt rapporten Kriminalitet og straff blant innvandrere og øvrig befolkning av Torbjørn Skardhamar, Lotte R. Thorsen och Kristin Henriksen.

Rapporten beskriver olika gruppers representation i kriminalstatistiken efter landbakgrund. Dessutom analyserar rapporten i vilken grad överrepresentationen i kriminalitet kan förklaras med befolkningsstruktur (köns- och åldersfördelning), bostadsmönster och yrkestillhörighet.

Bland personer som fick minst en straffpåföljd inom loppet av perioden 2005-2008, var invandrare överrepresenterade. Bland invandrare var andelen straffade 7,6 procent jämfört med med 5,0 procent för övrig befolkning.

Norskfödda med två invandrarföräldrar är förhållandevis få, och de flesta mycket unga (73 procent var under 15 år 2008). Men också när det avgränsas till åldersgruppen 15-25 år, är de överrepresenterade i kriminalstatistiken. I denna åldersgrupp är 11,5 procent straffade bland den övriga befolkningen, medan de bland födda i Norge med två invandrarföräldrar från Östeuropa är 14 procent, från Afrika 15,5 procent, från Asien inkl Turkiet 13,4, och från Syd- och Centralamerika 17,3 procent straffade.

Översättning: Merit Wager.

Hela rapporten, skriven på uppdrag av Justis- og Politidepartementet (JD) och Utlendingsdirektoratet (UDI), finns att läsa här:  Kriminalitet og straff blant innvandrere og øvrig befolkning.

I en rapport (endast på finska) från Brottspåföljdsverket/Rikosseuraamuslaitos i Finland meddelas att:

Andelen utländska fångar har fördubblats under de senaste tio åren. Idag är omkring 12 procent av fångarna utlänningar. De flesta av dem är dömda för narkotikabrott.

En migga om dem som slarvigt kallas ”ensamkommande flyktingbarn”

En migga om dem som slarvigt kallas ”ensamkommande flyktingbarn”:

Jag jobbar inte med ensamkommande asylsökande barn och unga men jag vet genom kollegor att det är mycket sällan de anses vara flyktingar och ges flyktingstatus. Jag har själv aldrig hört talas om någon som klassats som flykting p.g.a. egen politisk verksamhet. Teoretiskt sett kanske, om de är söner eller döttrar till en frihetskämpe som själv flytt eller mördats. Men det har jag aldrig heller hört talas om.

Kommentar: Enligt Migrationsverkets statistik fick totalt 1.285 minderåriga asylsökande uppehållstillstånd år 2010. 90 av dem fick flyktingstatus. Det framgår dock inte på vilket sätt dessa 90 unga ansågs vara flyktingar enligt Genève-konventionen.

© Denna blogg.

Citat ur Barnombudsmannens årsbok 2011

Diverse citat ur Barnombudsmannens årsbok 2011 med rubriken Tid för barnet – värde åt uppfostran:

Barnets rätt till uppfostran är också temat för nästa Barnens rättigheters dag i november 2011. Man får inte låta barn och ungdomar växa upp ensamma.

Man måste förbättra föräldrarnas möjligheter att arbeta deltid och skapa förutsättningar för uppfostran.

Man kan med fördel fråga barn också om svåra angelägenheter. Barnombudsmannen bad i en enkät barn och unga ge förslag till sätt att minska förekomsten av kroppslig aga. Barnen ansåg att det effektivaste sättet att minska kroppslig aga är att hjälpa föräldrarna med deras problem. De önskade också mera information och hjälp för barn och ungdomar som upplevt kroppslig aga. Resultaten av enkäten användes av en arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet, som under ledning av barnombudsmannen behandlade olika sätt att få ett slut på användningen av kroppslig aga.

För barnen är det viktigt att få de egna föräldrarnas omsorg och stöd, bra mat, tillräckligt små undervisnings- och vårdgrupper samt hjälp av skolan då det gäller att knyta vänskapsband och minska mobbning. Barn vill också gärna ha tillgång till mångsidiga klubbar och fritidssysselsättningar, där tävling och träning inte nödvändigtvis är huvudsaken.

Med tanke på barnen och de ung är den bästa hjälpen för en god uppväxt att vara omgiven av bekanta människor som stöder och uppmuntrar. Bland orsakerna till att barn inte mår bra finns ofta brutna människorelationer, gräl, diskriminering och avsaknad av en vuxen persons omsorg.

Små barn önskar kortare vårddagar och barn i skolåldern mera tid med familjen. Barnuppfostran kan inte skötas på distans utan den kräver tid och närvaro: de egna föräldrarnas betydelse för barns och ungas uppväxt samt bra interaktion redan under spädbarnsåldern skapar välmående i vuxen ålder.

Låt oss ge värde åt barnen och tid för uppfostran!

Och om Barnets rätt till uppfostran, som är temat för Barnens rättigheters dag 20.11.2011:

 Barnet har rätt till uppfostran.
 Låt inte barnet växa upp ensamt!
 Uppfostran är ingen självbetjäning.
 Tid för barnet – värde åt uppfostran!
 Varje människa uppfostrar genom sitt exempel i vardagen.
 Uppfostra med auktoritet – inte med våld!

Finland: Ingen migrationsminister i nya regeringen

I den nya regeringen i Finland har man minskat antalet ministerposter från 20 till 19, och gjort om lite bland dessa 19 portföljerna också. Bland annat återgår ansvaret för migrationsfrågor till inrikesministeriet, där de låg också före förra regeringsperioden. Endast under de senaste fyra åren hade man i Finland en migrationsminister och nu är det ”experimentet” slut.

Inrikesminister blir Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som redan idag (18 juni)  har uttalat sig i Helsingin Sanomat och sagt att hon anser att antalet kvotflyktingar som Finland tar emot är tillräckligt. Hon sa vidare att Finland har resursproblem, men att hon inte ännu ämnar minska antalet kvotflyktingar som tas emot.

Päivi Räsänen är av åsikten att när Finland väljer ut vilka kvotflyktingar man ska ta emot så ska man ta hänsyn till vilka flyktingar som bäst tros kunna anpassa sig till den finländska kulturen. Bland dem som anpassat sig väl nämnde hon kristna från Sudan samt vietnameser. Hon kommer att inleda samtal om detta med de tjänstemän som reser ut och väljer kvotflyktingar.

För undvikande av missförstånd – medvetna eller omedvetna – bör särskilt påpekas att det är kvotflyktingar den nya inrikesministern talar om. Dessa är redan ”screenade” av FN:s flyktingorgan UNHCR och har, enligt organisationen, bedömts ha behov av skydd i ett annat land. Det handlar alltså inte om asylsökande. Kvotflyktingar väljs ut i de läger där de finns. Alla som av UNHCR bedömts vara ”flyktingar” är kanske inte det enligt de olika mottagarländernas egna lagstiftningar. Men de som först valts ut av UNHCR och sedan uppfyller t.ex. Finlands kriterier för flyktingskap eller bedöms vara i övrigt skyddsbehövande enligt landets utlänningslag, kan alltså komma ifråga för vidarebosättning i Finland. Och det är bland dessa personer som den nya ministern anser att man, till ett litet högteknologiskt land med väl- och högutbildad befolkning, ska välja ut dem som har chanser att klara sig och anpassa sig i ett sådant land. Asylsökande med asylskäl är en helt annan sak och de ska behandlas och bedömas enbart utifrån sina flykting- eller skyddsbehov.

© Denna blogg.

Finlands nya regering: Sex partier, 19 ministerposter och regeringsprogrammet är klart.

Finlands nya regering består av sex partier: Samlingspartiet, Socialdemokraterna,Vänsterförbundet, De gröna, Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet. I opposition befinner sig det i valet näststörsta partiet Sannfinländarna samt det tidigare största partiet Centern.

Antalet ministrar har minskat från 20 till 19 och ministerportföljerna fördelar sig så här:

Samlingspartiet:
Statsminister
Näringslivsminister
Social- och hälsovårdsminister
Förvaltnings- och kommunminister
Utrikeshandels- och EU-minister
Jord- och skogsbruksminister

Socialdemokraterna
Finansminister
Utrikesminister
Omsorgsminister
Undervisningsminister
Arbetsminister
Bostads- och kommunikationsminister

Vänsterförbundet
Trafikminister
Kultur- och idrottsminister

De gröna
Miljöminister
Biståndsminister

Svenska folkpartiet
Försvarsminister
Justitieminister

Kristdemokraterna
Inrikesminister

(Ingen särskild migrationsminister kommer att finnas, migrationsfrågorna har tidigare legat hos inrikesministeriet, kanske återgår de dit).

I regeringsprogrammet finns bland annat följande punkter:
• Grundtryggheten kommer att höjas med 320 miljoner euro. Det finns ett hål på 2,5 miljarder euro i statskassan, det s.k. hållbarhetsgapet. De här ska täckas med nedskärningar och skattehöjningar.
• Det finns ett hål på 2,5 miljarder euro i statskassan, det s.k. hållbarhetsgapet. De här ska täckas med nedskärningar och skattehöjningar.
• Unga under 25 år och och nyutexaminerade under 30 år kommer att garanteras arbete eller utbildning inom tre månader efter att de blivit färdiga eller arbetslösa.
• I regeringsprogrammet skrivs att bekämpning av den gråa ekonomin är en topprioritet för Finland. Den här saken förs vidare redan i år.

Källa: Yle

Migrationsöverdomstolen återkallar flyktingstatusförklaring

Äntligen har Migrationsöverdomstolen (MiÖd), högsta instans i asylprocessen vars beslut (UM 5495-10) är prejudicerande, den 13 juni 2011 fattat ett beslut om återkallelse av flyktingstatusförklaring för en person som ljugit om sitt behov av asyl!

Flyktingstatusförklaringen återkallas för en irakisk man som kontaktat sin hemlandsmyndighet och sökt hemlandspass giltigt i fem år. Mannen har genom detta visat att han av fri vilja använder sitt hemlands skydd (4 kap. 5 §b 1 st UtlL). Därmed kan han givetvis inte anses ha skyddsbehov mot hemlandet, vilket han påstått – och falskeligen beviljats asyl för – i sina kontakter med svenska migrationsmyndigheter. Citat ur Migrationsverkets yrkande till MiÖd:

Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom och fastställer Migrationsverkets beslut den 8 december 2009. Till stöd för överklagandet anför Migrationsverket i huvudsak följande. En flykting som ansökt om och beviljats ett hemlandspass presumeras på nytt ha begagnat sig av hemlandets skydd.

MiÖd konstaterar:

Enligt 5 § 1 upphör en flykting att vara flykting om han eller hon av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare. I 5 b § första stycket anges att en flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

Självklart! Har man påstått sig vara flykting och sökt skydd gentemot sitt hemland, ligger det givetvis i sakens natur att man inte kan återvända till detta land! Kan man det, kan man skaffa hemlandspass utan problem, ja då har man knappast några flyktingskäl och ska inte beviljas flyktingstatus i Sverige. Det är bra att MiÖd har slagit fast det självklara i detta vägledande beslut. MiÖd konstaterar:

Vad som framkommit i målet utgör enligt Migrationsöverdomstolens mening sådana omständigheter som visar att XX av fri vilja använt sig av hemlandets skydd.  Han har därmed enligt 4 kap. 5 § 1 utlänningslagen upphört att vara flykting. Vid sådant förhållande ska, enligt 4 kap. 5 b § första stycket samma lag, flyktingstatusförklaring återkallas.

Notera att lagtexten lyder ”ska flyktingstatusförklaring återkallas”, inte ”får” eller ens ”bör” utan ”ska”.

Reflektioner kring ministerartikel i Aftonbladet

I en artikel på Aftonbladet Debatt den 14 juni (Så ska vi rädda unga från att bli bortgifta) ger ministrarna Carl Bildt och Nyamko Sabuni förslag till, och löften om, hur ungdomar med utländsk bakgrund, som rubriken anger, ska räddas från att bli bortgifta mot sin vilja och överhuvudtaget bortgifta om de är minderåriga. Det är vällovligt att man – äntligen! – på allvar börjar öppna ögonen för dessa i Sverige oacceptabla, starkt negativa kulturella traditioner och mönster. De ska inte tillåtas och inte få ha fäste bland människor som lever här.

Tanken och intentionen är således god hos de svenska ministrarna. Men i deras text finns ett förslag som är otydligt och ett annat förslag saknas helt. Det förslag som finns med och som är otydligt är deras uttalande:

I dag har vi instruerat våra ambassader vad de ska och kan göra när de kommer i kontakt med dessa problem. Svenska ungdomar som utsätts för familjerelaterade hot och våld i utlandet måste ha någonstans att ringa för hjälp. Det kan handla om olika slags stöd, från rådgivning och kontakter med lokala myndigheter i Sverige till att i vissa fall bistå med hemresa.

Visst ska ambassaderna ”bistå”, men här ges ingen förklaring om vad ministrarna menar att det ska innebära. Det kan väl inte mena att svenska skattebetalare ska stå för hemresor för personer med utländsk bakgrund som lever och bor i Sverige men bryter mot svensk lag? Det är ju förbjudet för personer i Sverige (boende här med eller utan svenskt medborgarskap) att tvinga någon att gifta sig och det är förbjudet att gifta sig när man är under 18 år.

Det framgår alltså inte om ministrarna menar att den här gruppen ska ges en särbehandling och det hade således varit bra om ministrarna hade varit lite tydligare. Inga andra enskilda eller grupper kan räkna med skattefinansierade hemresor när något händer i ett annat land som de har rest till. I vilken lag finner ministrarna – förutsatt att de menar att resorna ska betalas av andra än resenärerna själva vilket vi inte vet – i så fall stöd för att skattebetalarna ska göra det?

Det förslag som inte finns med, och som är mycket viktigt, är att man från svensk sida ska ställa krav på föräldrarna, de människor som sökt och fått skydd i Sverige undan sitt forna hemlands förtryck och förföljelse, som reser tillbaka till de förtryckande hemländerna för att tvångsgifta bort sina barn (enligt uppgift inte sällan mot mycket hög ekonomisk ersättning eftersom personen som gifter sig då får direktbiljett in i Sverige). Kravet – med kännbara konsekvenser om det inte efterföljs – som måste ställas på alla när de beviljas uppehållstillstånd i Sverige är, att svensk lag ska följas och att information ska ges om att tvångs- och barnäktenskap inte ingår som en möjlighet för den som är bosatt här i landet. Det ska alltså kommuniceras till varenda person som söker skydd i Sverige gentemot sina egna länder, att det är svensk tradition och svensk lag på det här området som gäller, inte hemländernas. I dag slipper föräldrar som gifter bort sina barn straff – om det inte går att bevisa olaga tvång.

Regeringens utredare, förre justitiekanslern Göran Lambertz, citeras i Dagens Nyheter (Tvångsgifte kan bli brottsligt):

Vi kommer sannolikt att föreslå en kriminalisering av tvångs- och barnäktenskap. Om det blir en straffrättslig lagstiftning kan en person som gifter sig med någon som är under 18 år straffas och eventuellt också barnets föräldrar.

Det är givetvis rätt väg att gå och en sådan lagstiftning borde ha varit ett faktum för länge sedan.

Alltså, kort och koncist:

• Kriminalisera – med fängelsestraff som följd – utan onödigt dröjsmål tvångs- och barnäktenskap.

• Se till att varenda asylsökande som kommer till Sverige och får stanna här, görs absolut medveten om vad som gäller i Sverige på det här området. Låt dem skriva under en försäkran om att de blivit upplysta och har förstått innebörden av informationen.

• Svenska ambassader ska inte för skattepengar betala hemresor för någon. De ska däremot, om de blir kontaktade av unga (eller andra) självklart hjälpa till på de sätt de kan samt mot undertecknad överenskommelse om återbetalning låna ut pengar för återresa till till Sverige för nödställda svenska medborgare och – om de omfattas av reglerna – personer med permanenta uppehållstillstånd. Precis som de gör redan nu.

Sverige ska inte behandla några individer eller någon grupp annorlunda än andra, alla ska behandlas lika och ha samma skyldigheter, inte bara samma rättigheter. Och alla invandrare med svenska medborgarskap eller permanenta uppehållstillstånd i landet, ska vara lika skyldiga som alla andra svenskar att känna till, respektera och efterleva lagarna i Sverige.

En migga: ”Idag publicerade Sydsvenskan ett nytt lågvattenmärke i Bamsedebatten.”

En migga

Idag publicerade Sydsvenskan ett nytt lågvattenmärke i Bamsedebatten: Hemma bäst?

Den är förutom rent felaktig, som om piloterna som vägrade flyga, rent osmaklig. ”Deportation” används flitigt. Migrationsverkets personal och alla andra som tror på en reglerad invandring jämförs med nazister, och verkställighet av utvisningsbeslut jämförs med nazisternas massmord på judar. Om inte annat så förminskar det judarnas lidande.

Jag borde ha slutat bry mig om sånt här, men när det går över gränsen så här mycket, då är det sorgligt.

Kommentar: ”I längden kan vi inte ursäkta oss med att vi inte visste”, skriver Maria Küchen. Men hon själv borde nog veta lite mer, innan hon skriver och jag håller med miggan som tycker att det är sorgligt. Om man skriver om dessa viktiga frågor bör det vara ett krav att man har åtminstone grundläggande kunskaper på området. Det har, med ledning av texten, uppenbarligen inte Maria Küchen. Hon har tyckande och kännande och det är inget fel på det, men då ska man skriva det och inte uttrycka sig som om man hade vetskap och kunskap också!

När det gått så långt som till utvisning (inte ”deportation”, se nedan!), har redan de två instanserna Migrationsverket och en migrationsdomstol prövat de asylsökandes skydds- och andra skäl att få stanna i Sverige, enligt utlänningslagen. De har fått ett beslut som antingen ger dem uppehållstillstånd på laglig grund, eller avslag på ansökan och ska då givetvis lämna landet. Utlänningslagen ska, precis som alla andra lagar i Sverige, följas, den är ingen ”jag tycker att de ska få stanna”-lag. Det är inte någon folkdomstol eller journalisttribunal som bestämmer vilka som får uppehållstillstånd i Sverige.

Maria Küchen talar om  ”flyktingdeportationer” vilket är en förvanskning som ger en helt felaktig bild av verkligheten. Det handlar ju dels inte om ”flyktingar”, dels inte heller om ”deportationer”! Det handlar om asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar om att få stanna i Sverige, så gott som alltid i minst två instanser i enlighet med den rättsliga asylprocessen. De ska utvisas, inte ”deporteras” – en skribent på en kultursida borde känna till ordens betydelse och nyanser och valörer.

Deportera (SAOB)

Förvisa (ngn) till bestämd ort (straffkoloni l. för förbrytare avsett område).

Utvisa (avvisa)

UtlL 12 kap 4 §: Ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet.

(”Avvisning” kallas det om man fått avslag på sin asylansökan inom tre månader, ”utvisning” om man fått avslag efter mer än tre månader).

Vore jag en migga (eller Migrationsverkets generaldirektör), så skulle jag reagera skarpt på Küchens text:

Att så många i den judiska befolkningen i Europa lydigt steg på tåget mot gaskamrarna berodde på att de makthavande hade gett dem en annan, mer idyllisk bild av vad som väntade.

Inte för att Migrationsverket alltid fattar rätt beslut, inte för att migrationsdomstolen heller alltid gör det, men att dessa två juridiska instanser båda alltid skulle ha fel och att i princip alla som uttalar ordet ”asyl” alltid skulle ha rätt att bosätta sig i Sverige är absurd. Vi har ju faktiskt reglerad invandring i Sverige. I varje fall på papperet.

Jag har i åratal efterlyst att journalister och skribenter ska  bemöda sig om en allsidig och korrekt rapportering och – som i detta fall – åtminstone faktamässigt korrekta texter om asylområdet i kolumner och krönikor. Är inte allmänheten värd det?

© Denna blogg.

Finland: En helt annan trend än i Sverige vad gäller asylinvandring

I Finland har antalet asylsökande minskat med över en tredjedel under årets fyra första månader, enligt färsk statistik från Migrationsverket.

Totalt sökte 913 personer asyl i Finland under perioden januari-april, vilket är 39 procent mindre än under motsvarande period året innan. Flest asylansökningar inlämnades i början av året av irakier (181), somalier (121), ryssar (100) och afghaner (73).

Antalet asylansökningar från EU-medborgare har nästan helt upphört. Färre än 20 EU-medborgare sökte asyl under januari-april, jämfört med flera hundra under samma period 2010.

Enligt Migrationsverket kan minskningen bero på att verket och polisen har effektiviserat verksamheten, samt att EU-medborgare inte längre får vistas i en flyktingförläggning efter det att de har fått del av beslut om avslag. På grund av den effektiviserade verksamheten ges negativa beslut på grund av säkert ursprungsland nu inom några dagar.

I januari-april fick 1 268 personer ett asylbeslut. 37 procent av dem (464 personer) fick ett positivt beslut dvs. uppehållstillstånd på någon grund. 64 personer beviljades asyl. 56 procent av de asylsökande (716 personer) fick avslag på sina ansökningar. Dublinbeslutens[1] andel av alla beslut var 21 procent.

[1] När ett Dublinbeslut fattas undersöks ansökan inte i Finland, utan sökanden avvisas till den ansvariga staten. Principen för Dublinsystemet som gäller mellan EU-länderna, Island, Norge och Schweiz är att asylansökan behandlas bara i en fördragsslutande stat. Om den person som lämnar in en asylansökan har tidigare sökt asyl i en annan Dublinstat, är denna stat skyldig att ta sökanden tillbaka och behandla dennes ansökan.

En inte helt enkel historia – om Thang och Ly

I Hylte bor två vietnamesiska pojkar, bröder (enligt uppgift), Thang 16 år och Ly, 19 år. De hör till de barn som kom till Halmstadstrakten i samband med den stora barnsmugglingshärvan som ledde till en mycket omfattande rättegång där massor av vietnameser var inblandade. Det skrevs och rapporterades mycket om detta, det var en otrolig soppa. Läs bland annat här:

Åtal i stor härva av barnsmuggling – SvD 1.2 2008
Skengifte för 120.000 - GT 26.2 2008
Barnen skickas tillbaka – GT 27.2 2008
35 åtalas för smuggling av människor- Svd 4.3 2008

Migrationsminister Tobias Billström sa för drygt tre år sedan:

Barnen har anhöriginvandrat tillsammans med blufföräldrar som tagit sig hit med hjälp av falska identiteter. De har inte kommit hit som asylsökande.

Ett ensamt barn som saknar skyddsbehov ska så snabbt som möjligt återförenas med sina föräldrar i hemlandet, fortsätter han. Då är det viktigt att man hittar en mottagare till barnet, men det behöver inte vara en förälder eller släkting även om det ligger nära till hands.

Migrationsministern har givetvis helt rätt, ingen kan säga något annat. MEN…

Det stora MEN som finns i fallen Thang och Ly är tidsaspekten. Det rätta hade givetvis varit, som ministern också sa, att alla dessa barn och ungdomar omedelbart hade sänts tillbaka till sitt hemland. Alltså alla de som smugglats hit på grunder som var så falska och bedrägliga att man nästan inte kunde reda ut vem som var vem, varför de kom hit, hur de kom hit, vem som vann resp förlorade på att de togs hit, om de biologiska föräldrarna sålt sina barn eller om barnen kidnappats etc. Det var/är en riktigt smutsig, riktigt vidrig härva, ett oerhört grymt och cyniskt hanterande av barn. Men barnen, Thang och Ly, var 9 resp 12 år gamla, kan inte lastas för någonting, de är oskyldiga och har inte kunnat styra sitt öde!

Tyvärr är tidsaspekten – lång tid i Sverige – inte asyl- eller uppehållstillståndsgrundande. Någon ”tidsparagraf” finns inte i utlänningslagen. Men ändå: den faktiska, obestridliga tiden som dessa två pojkar vistats här, gått i skola, lärt sig svenska etc är sju år och sju år av en 16-årings resp 19-årings liv är mycket lång tid. Och någonstans träder väl regeln om ”särskilt ömmande skäl” in, kanske skulle den kunna tillämpas för en minderårig som bott och levt i landet i nästan halva sitt korta liv?

Det är svårt, det här. Jag måste mycket starkt poängtera att jag inte läst en enda handling och verkligen inte kan påstå att jag känner till dessa två pojkars situation mer än genom det som stått att läsa i Hallandsposten och som rapporterats i SR Hallandsekot (se nedan). Och genom den blogg – Låt dem stanna – som stödtruppen kring pojkarna nyligen startat. Dessa människors engagemang och känsla för de här pojkarna är beundransvärd och även fullt förståelig. Det behövs goda människor som reagerar och agerar och gör vad de kan för att bringa reda i snåriga och komplexa avgöranden som får stor betydelse för två unga människors liv. Och som tänker som ”vanligt folk” och med hjärtat. Det är hoppingivande, aldrig fel, med den sortens solidaritet och vilja att hjälpa i svåra lägen.

Men man måste förstås också vara realistisk. Och är man det så inser man att det blir ingen lätt match för stödtruppen att driva igenom det som de och pojkarna vill: att Thang och Ly ska få stanna i Sverige. Faktum är att det blir en nästintill omöjlig match. Men även om lagen egentligen inte ger utrymme för att pojkarna ska beviljas uppehållstillstånd så kan det vara värt att försöka få kombinationen ”särskilt ömmande skäl”, tidsaspekten (mycket lång tid i Sverige) och barnkonventionen prövad. Själv önskar jag att det fanns ett lagrum som kunde tillämpas på barn som utsatts för brott och kriminell verksamhet och själva är helt oskyldiga; ett lagrum som skulle ge möjlighet och rätt för barn i Thangs och Lys situation att efter så lång tid i landet själva få besluta var de vill vara. Men det förutsätter att man, åtminstone när det gäller Thang som är omyndig, hittar föräldrarna, och att de ger sitt medgivande till att han stannar i Sverige. Ly är myndig och har rätt att fatta egna beslut. Han var också ett litet barn när han fördes till Sverige utan att ha någon egen talan.

Här finns några av artiklarna i Hallandsposten som berättar pojkarnas historia, även om det inte verkar som om någon av journalisterna har läst handlingarna i deras fall… Men jag kan ha fel..

Pojke offer för smuggling – SR Hallandsekot 24.5 2011
Tidsfristen ute för Thang Nguyen – Hallandsposten 31.5 2011 (på den här nätsidan finns ett stort antal länkar till andra artiklar om fallet/fallen med de två pojkarna Thanhg och Ly).

Tänk- och läsvärt idag

De här två texterna finner jag viktiga och både tänk- och läsvärda idag:

Rosa bänkar i Rinkeby – Per Gudmundson i SvD
Tack
– av Joachim Holmqwist på bloggen Holmqwist – om allt och inget

Jag fastnar lite extra för en mening i Per Gudmundsons text:

Man kan förstås tvivla på om det alls går att lösa problemet.

Jag är inte pessimist, jag är realist: jag tror inte att det går att lösa de problem som finns när det gått så långt som i Sverige på det område Gudmundson och Holmqwist skriver om. Nej, jag tror verkigen inte det. Tyvärr.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 173 andra följare