• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    januari 2012
    m ti o to f l s
    « Dec   Feb »
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • Snart är det bara den humanitära stormakten som inte har vaknat torsdag, 23 oktober, 2014
      Fem dagar efter att den publicerades är Mummelförlagets författare Zulmay Afzalis OP ED-artikel Asylhanteringen måste reformeras mot terrorism på Svenska Dagbladets ledarsida fortfarande (idag kl 09.05) både den mest lästa och den mest delade. Kanske börjar någon lyssna mer på dem/oss som berättar från verkligheten, nu när det blir allt värre och farligare i […]

Finland: Antalet asylsökande har minskat och allt fler återvänder frivilligt

Sedan början av år 2010 har 550 utlänningar, som i huvudsak har kommit till Finland som asylsökande, återvänt frivilligt till sina hemländer med hjälp av IOM Helsinkis (Internationella migrationsorganisationen) och Migrationsverkets återvändandeprojekt. Frivilligt återvändande har arrangerats till mer än 40 olika områden. De flesta återvändanden har skett till Irak, Ryssland, Serbien, Kosovo och Afghanistan.

Antalet ansökningar om frivilligt återvändande har ökat kraftigt trots att antalet asylsökande samtidigt har minskat. Under 2010 ansökte 386 personer om frivilligt återvändande, medan antalet sökande uppgick till 422 år 2011, vilket motsvarar en ökning med nio procent. Samtidigt minskade antalet asylsökande med cirka 30 procent (2010: 4 018 personer, 2011: 3 086 personer). Jacob Jørgensen, koordinator för projektet:

Det ökade antalet ansökningar om återvändande visar att projektet erbjuder värdefull och uppskattad hjälp för såväl återvändare som samarbetsparterna i Finland. Samarbetsparterna, t.ex. flyktingförläggningarna och polisen, informerar i allt större utsträckning om detta alternativ. På så sätt har informationen om projektet spridits i hela landet, och vi har nått goda resultat. Dessutom har projektets målgrupp breddats så att den även omfattar personer som befinner sig i en sårbar situation, t.ex. offer för människohandel. Deras frivilliga återvändande ordnas i samarbete med Joutseno flyktingförläggning.

Ett återintegrationsbidrag betalas till de återvändande, som även får hjälp med att skaffa fram nödvändiga handlingar och med att ordna resan. Det treåriga projektet pågår till slutet av 2012. Projektet har delats in i tre faser, varav den sista startar 1.3.2012. Projektet finansieras av Europeiska återvändandefonden och Migrationsverket. IOM, som implementerar motsvarande projekt i de flesta europeiska länder, ansvarar för genomförandet av projektet.

Migrationsverket arbetar just nu med att skapa ett permanent system för frivilligt återvändande, som kommer att ingå som en del av migrationsförvaltningen från början av 2013.

Tillfälligt stopp för verkställighet av utvisningar till Syrien

Migrationsverket stoppar tillfälligt utvisningar till Syrien på grund av den kraftigt försämrade säkerhetssituationen i landet. Konflikten i Syrien har successivt trappats upp under en längre tid. Nu har våldet förvärrats ytterligare, vilket gör att inga beslut om utvisning får verkställas.

Detta innebär inte, vilket många verkar tro, att personer, vilkas utvisningsbeslut inte verkställs just nu, beviljas uppehållstillstånd. Det innebär helt enkelt att myndigheterna (Migrationsverket och Polisen) väntar med utvisningar till Syrien tills läget i landet lugnat ner sig.

Nu är det bara Gud som kan hjälpa RKC

Läs först:
Ovärdigt att snåla på vård till torterade flyktingar – 18 september 2011
Journalister: DET HÄR kan ni väl i alla fall plocka upp? – 18 september 2011
Varför slå sönder en mycket välfungerande verksamhet? Vad ligger bakom beslutet? – 5 december 2011
Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 1 – 7 december 2011
Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 2 - 7 december 2011

Efter att jag uppmärksammade landstingets katastrofala beslut att ta ifrån Röda korsets center för torterade flyktingar, RKC, möjligheten att vårda dessa människor (vilket de gjort i 26 år), har också många andra både kunniga, engagerade och genuint oroliga personer tagit upp frågan i olika tidningar och på olika sajter. Den 29 januari skriver Jésus Alcalá i Svenska Dagbladet – Tortyroffer till salu – om landstingspolitikernas mycket tragiska tillika mycket märkliga beslut. Bland annat det som också vi andra har tagit upp:

Dagens vårdupphandlingar är inte gårdagens fattigvårdsauktioner men de har en sak gemensam: lägstbjudande vinner. Fast varför alls konkurrensutsätta all vård och omsorg? Vad händer med oss och vårt samhälle när till och med vården av svårt torterade människor auktioneras ut till vinstdrivande bolag som lovar lågpris?

Också detta har andra skribenter uttryckt, som Jésus Alcalá mycket tydligt skriver:

Många politiker är måna om att veta vad vården kostar men inte lika angelägna att verkligen ta reda på vad denna vård innebär, vad den är ”värd”. Det förefaller därtill som om tolkningen av reglerna är beroende av partipolitisk hållning.

När landstingspolitikerna i Stockholm fattat sitt beslut att ge WeMind upphandlingen med ett anbud som låg – i sammanhanget futtiga –  265.017 kronor lägre än Röda korsets, struntade de helt i att anledningen till att WeMinds anbud var något lägre var, att företaget räknar med betydligt mindre personal än vad Röda korset gör – 6,5 heltidstjänster mot Röda korsets 11. Alltså 30 procent lägre bemanning. Det borde få vilken normalbegåvad person – och särskilt mäktiga politiker – att dra öronen åt sig och att inse att den svårt utsatta gruppen tortyrskadade och traumatiserade patienter behöver tid och till det behövs också tillräckligt med personal. Om då vården av dem kostar 265.017 kronor mer med 70 % högre bemanning (RKC) än WeMind så borde det väl i självklarhetens namn ha vägt tungt i bedömningen!

Tuire Toivanen 28.1 2012Foto: Tomas Oneborg.

Tuire Toivanen, läkare, psykiatriker, eldsjäl, utsedd till Årets kvinnliga läkare år 2007 (läs om henne bland annat här), som arbetat på RKC sedan år 1992, berättar här om vad hon upplevde när hon som gäst vid prisutdelningen av Olof Palmepriset i riksdagen den 28 januari, hörde Roberto Saviano, den ena av pristagarna tala, och efteråt också fick en chans att tala med Lisbeth Palme:

Lisbet Palme höll ett otroligt bra, lagom humoristiskt och personligt tal på vacker engelska till de båda Olof Palme-pristagarna, Lydia Cacho och Roberto Saviano. Jag ville tacka henne för talet, och kunde då inte låta bli att också nämna något om upphandlingsskandalen RKC/WeMind AB. Det passade bra i sammanhanget, eftersom Roberto Saviano hade just sagt i sitt eget tal att: ”Maffian letar hela tiden efter nya vägar till samhällen. Maffian har börjat slingra in sig i upphandlingar och vinna genom att ge låga bud”. Denna mening gav mig hemska associationer. Jag skakade. När vi skildes åt hörde jag Lisbet Palme säga, tyst : ”Nu är det bara Gud som kan hjälpa er.”

Foto: Tomas OneborgFoto: Tomas Oneborg.

Om tillställningen berättas också här – Får inte röra sig fritt i riksdagen – med ”Löfven-fokus”; på bilden , strax till vänster bakom den nye S-ledarem går Tuire Toivanen.

Det viktiga är nu att förvaltningsrätten, som snart kommer att avgöra Röda korsets överklagande av upphandlingen, noga ser över vad som skett. Att man till exempel tittar på de trådar som löper samman här och där eller löper parallellt mellan styrelseledamöter i WeMind och riskkapitalbolag och om det finns kopplingar mellan de här ”riskaktörerna” (”riskaktörer” med tanke på att de varken har lokaler, personal eller rätt kompetens hos WeMind)  och landstingspolitikerna som fattat det huvudlösa beslutet. Som Jésus Alcalá avslutar sin artikel:

Nog förefaller begångna fel i upphandlingen vara av så allvarlig art att de räcker för att upphäva landstingets beslut.

© Denna blogg. Vid citat (korta, inte hela texten), var vänlig länka till detta inlägg.

En migga om tvångsäktenskap

En migga om tvångsäktenskap:

Det finns nu ett nytt lagförslag mot tvångsgifte. Det är bra, men jag förstår inte hur det är tänkta att det ska kunna tillämpas.

Vi som jobbar på MIG kan inte förhindra tvångsgiftermål lika lite som ambassadanställda kan det. Om en person som är 18 år gammal eller äldre vill hämta hit en maka/make så kan MIG eller en ambassad inte göra mycket mer än att fråga om det hela är frivilligt. Och naturligtvis alla säger alla att det är frivilligt, det är så hederskulturen fungerar.

Det finns inte en chans att en förtryckt ung person under en kort intervju plötsligt skulle öppna sitt hjärta för oss och be om hjälp! Men, jag har fått anonyma samtal från personer som frågat hur man, som referent, kan avstyra att personen som man blivit tvångsgift med får tillstånd att komma hit. Och jag svarar alltid att det bästa sättet är att inte komma till intervjun hos MIG. Och inte komma på nästa kallelse heller. Då avskrivs det hela. Det fungerar inte heller optimalt, om man lever i en hederskultur, men är ändå en bättre lösning än att man skulle komma till MIG och berätta om sin familj och om tvånget. Då har man inte längre några val, då gör MIG en anmälan, man blir isolerad och familjen hämnas på den som talat bredvid mun.

Det kan ändå vara bra att tvångsgifte blir brott. För dem som redan är här och tvingats gifta sig och för dem kommit hit som tvångsgifta. Men det är så dags då. Jag känner ett par som var kusiner  och inte ville gifta sig med varandra men tvingades till det av sina familjer. De fick två barn på tre år som båda dog p.g.a. av det genetiska arvet som man får genom kusingiften (inaveln) som pågått i minst hundra år. De här kusinerna skildes och referenten, en svenskfödd kille som hade två barn med sin svenska flickvän, gick lättad tillbaka till  sin svenska familj. Hustrun kunde inte åka tillbaka till hemlandet eftersom hon nu var frånskild och ”förbrukad” vid 22 års ålder. Hon hade PUT men kunde inte språket och ingen ville kännas vid henne. Familjen lyckades till slut gifta bort henne med en femtio år gammal änkling (en släkting) med tre tonårsbarn, som bodde i Danmark. Jag hoppas att hon är lycklig.

Men jag vill också säga att arrangerade giftermål inte alltid är detsamma som tvångsgifte. Det är inte alla gånger så, att man träffar en partner och att det ”klickar” vid första ögonkastet. Man kanske får förslag från sina föräldrar eller söker på nätet och man söker då en make/maka från sitt hemland, någon som passar ens familj och dess värderingar. Och sedan godtar båda familjerna det hela och det blir bröllop.

Många länder delar inte vår syn på kärlek och äktenskap och även i Sverige hade man förr i tiden en mer pragmatisk syn och äktenskap arrangerades.

Givetvis är det ändå så att alla måste få välja sin partner och ingen ska tvingas till äktenskap mot sin vilja.

Jag hoppas att lagförslaget inte blir ett slag i luften. Men för att det inte ska bli det så måste vi på MIG få verktyg att förhindra tvångsgifte, för att kväva det redan i sin linda! Men hur, det vet jag inte…

@ Denna blogg.

F.d. migga, nu anställd vid Skatteverket: ”Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock.”

En f.d. migga, nu anställd vid Skatteverket berättar:

Efter alla mina år på Migrationsverket trodde jag nog att jag inte kunde bli chockad mer. Jag hade fel.

Idag satt jag med åtta folkbokföringsärenden rörande utomeuropeiska studenter som Skatteverket inte hittat. De ska registreras som utvandrade då de är utländska medborgare som saknar uppehållstillstånd och uppenbarligen inte befinner sig i Sverige. Men jag måste ändå först kontrollera att de inte befinner sig här och studerar och att det har blivit något missförstånd någonstans. Det kan ju få väldiga konsekvenser om de avregistreras av misstag.

Jag ringde till universitetet i staden där de är folkbokförda och de hittade två av dem direkt. Jag fick rådet att ringa till Verket För Högskoleservice, VHS, och kontrollera om de hade mer information om de övriga sex. Det visade sig att de sex återstående personerna inte överhuvudtaget var antagna till något universitet eller högskola i Sverige! Men för att få uppehållstillstånd så måste de ju ha visat upp ett antagningsbesked för Migrationsverket!!?? För att få folkbokföra sig måste de visa upp ett antagningsbesked för Skatteverket! Ingendera myndigheten kollar alltså i sin tur upp dessa handlingar mot aktuellt lärosäte eller VHS!

Hur kan det komma sig att man i ett av de mest genomreglerade länderna i världen kan passera två statliga myndigheter med oriktiga handlingar? Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock. Varför är svenska myndigheter så makalöst naiva när det gäller människor från andra länder?

Jag vet att jag återigen ropar i öknen, men jag måste för min egen själsros skull på något vis få tala om detta.

© Denna blogg. Citera gärna, men länka till detta inlägg.

Om Migrationsverkets etiska råd igen

Läs först Behövs det ett ”etiskt råd” vid Migrationsverket? (20 januari). Där angav jag att:

2008 fick etiska rådet tre frågor.
2009 fick etiska rådet två frågor.
2010 fick etiska rådet tre frågor
2011 har man inte lagt ut information om

Det visar sig att rådet inte fick en enda fråga 2011. Detta för att rådet inte hade några ledamöter alls det året… Migrationsverket:

Rådet har sammanträtt ungefär fyra gånger per år, ca 3-4 timmar per sammanträde. Därutöver läser man handlingar, förbereder svar på frågor och ordföranden skriver svar. Det kommer ibland brev från allmänheten som besvaras av ordföranden.

Men de senaste fyra åren har de ju bara fått totalt åtta frågor, d.v.s. i genomsnitt 2 frågor. För det behöver man väl inte sammanträda 3-4 gånger per år? Och frågorna har inte varit så värst betungande heller. De kan läsas här.

Arvodet för ordinarie ledamöter är 975 kr per sammanträde. Inget uppseendeväckande högt belopp, men om verksamheten är onödigt (så pass att det gick bra utan ett enda möte, en enda fråga, en enda ledamot hela 2011…) så är det för högt. Hur stort arvode ordföranden i det här onödiga rådet får är oklart, men tidigare har det, enligt inte helt säkra uppgifter, varit 25.000 skattekronor per år.

© Denna blogg.

Tolv kommunstyrelseordförande riktar skarp kritik mot Migrationsverket

Det kom ett mejl och ett brev. Brevet har skickats av tolv kommunstyrelseordförande till ordföranden i Sveriges kommuner och landsting, SKL, Anders Knape och dess vd Håkan Sörman, med kopia till Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör Christina Werner. Brevet verkar skrivet i vad som nästan kan kallas desperation över de mycket stora problem som uppstår när mängder av asylsökande snabbt mer eller mindre ”dumpas” lite varsomhelst utan att kommunerna och deras invånare hinner förbereda sig eller säga nej.

Länets kommuner kräver nya regler, skriver Nerikes Allehanda om den ohållbara situationen. Ordföranden i Askersunds kommunstyrelse, Per Eriksson, säger i artikeln:

Det är jätteviktigt att kunna ta emot människor i nöd, situationen nu är ohållbar.

Och Ewa-Leena Johansson, kommunstyrelseordförande i Ljusnarsbergs kommun påpekar att kommunen påverkas mycket när 100 nya invånare plötsligt flyttar in:

Migrationsverket betalar för flyktingarna, men det är inte problemet. Vi får inte tandläkare och läkare att flytta hit till Kopparberg.

Det drabbar givetvis bofasta, skattebetalande svenskarna i området, som inte får den vård och service som de enigt lag har rätt till.

Utdrag ur brevet från de tolv kommunstyrelseordförandena:

Vår erfarenhet av asylprocessen är inte positiv framförallt när Migrationsverket i all hast evakuerar ett stort antal asylsökande till tillfälliga boendeanläggningar. I länet har nu Migrationsverket under kort tid placerat ca 100 personer i Ställdalen, ett samhälle med 400 invånare i Ljusnarsbergs kommun. I Askersunds kommun placerades ett par hundra personer i Gärdshyttan, ett litet samhälle på landsbygden.

Migrationsverkets arbetsprocess i denna krissituation innehåller klassiska fel som vi i kommunerna rekommenderas från statliga verk att inte göra. Allra mest alarmerande är bristen på information från Migrationsverket samt mycket dålig framförhållning trots att problematiken inte är ny.

Migrationsverkets arbetsätt försvårar den integrationsprocess som ska påbörjas för de som får uppehållstillstånd. Den bristfälliga framförhållning bidrar till fördyrade lösningar och slutligen skapar det oprofessionella arbetssättet onödiga spänningar mellan de olika kulturella grupperingar som finns i asylgruppen. Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet över kommunal verksamhet, skulle inte acceptera ett sådant arbetssätt.

Här kan brevet till SKL med kopia för kännedom till Migrationsverket läsas.

© Denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 196 andra följare