• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • En migga reflekterar över skilda världar torsdag, 18 december, 2014
      En migga: Skilda världar Sverige – där utrikesministern inte vill kalla folkmord för folkmord – där den nationella samordnaren talar om en hotline och terapi för hemvändande Daesh (ISIS) – där jihadresor ska snabbutredas (vilket innebär att ett lagförslag ska presenteras i juni 2015) – där vi ska ha nyval ackompanjerat av tonerna ”det var […] […]

Finland. Något lite om ensamkommande minderåriga asylsökande.

Något lite om ensamkommande minderåriga asylsökande. I Finland.

Varje år kommer tiotals minderåriga ensamma till Finland och ansöker om asyl. Tingsrätterna utser finländska företrädare som hjälper dem till exempel att ansöka om uppehållstillstånd och sköta andra ärenden. För närvarande finns det ett par hundra personer som agerar företrädare för minderåriga asylsökande.

En del företrädare har under de senaste åren sagts upp på beslut av tingsrätterna. De har bland annat berott på konflikter mellan flyktingförläggningarna och företrädarna.

Återföreningen av familjer har minskat kraftigt i omfattning under de senaste åren.

Minskningen beror på en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. Bara den sökande själv kan ansöka om uppehållstillstånd. Om man bor utomlands ska ansökningen göras vid närmaste finländska beskickning och en anhörig som redan bor i Finland har inte möjlighet att hjälpa till.

En ensamkommande asylsökande berättar

Hasan Mohammad Rawa, som vid 16 års ålder kom från Irak till Finland ger företrädarsystemet beröm. Han beskriver ankomsten 2009.

-Det var mörkt och kallt. Det kändes ensamt, här fanns ingen jag kände. Jag var mycket stressad och visste ingenting om livet i Finland. Tack vare företrädaren lärde jag mig en hel del, särskilt om språket och kulturen.

Rawa kunde tala om det som kändes svårt och företrädaren visade sig vara värd hans förtroende. Numera talar Rawa flytande finska och studerar på ett yrkesinstitut i Vasa.

Källa: FNB (i Vasabladet)

Financial Times: ”Finländarna är rika, glada och sparsamma.”

har gett ut ett sexsidigt specialnummer om Finland och finländarna: Rich, happy and good at austerity (Rika, glada och bra på åtstramning). Här kan man bland annat läsa att

Finländarna är välutbildade och har en imponerande budgetdisciplin, i motsats till andra EU-länder i periferin. Här jämför tidningen med Grekland, Portugal och Irland, också de i varsitt hörn av Europa.

Och att

de finländska politikerna löser sina problem i bastun och att finska folket älskar tango.

Hyvä, Suomi!

I Finland har man en lag om utlänningsregister

I Finland finns en lag om utlänningsregister. Det verkar vara bra för riket på många sätt och man kan förvånas över att inget liknande register finns i Sverige. Det hade underlättat för till exempel Sveriges största nationella minoritet, sverigefinländarna, vid planering av finskspråkiga förskolor, skolor och äldrevård… Och det hade underlättat planeringen för många andra stora invandrargrupper, som man nu inte verkar ha särskilt bra koll på. I Finland underlättar utlänningsregistret både kontroll av in- och utresande och illegal respektive legal vistelse i landet; planering av olika åtgärder inom utbildning och arbetsmarknad m.m. samt –  inte minst – gör det möjligt att få fram korrekt statistik för olika ändamål. Så här står det bland annat i lagen:

Utlänningsregistret förs och används som underlag för behandling av, beslut om och övervakning av utlänningars inresa och utresa samt vistelse och arbete i Finland, för tryggande av statens säkerhet och för genomförande av sådana normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar som avses i lagen om säkerhetsutredningar. Utlänningsregistret förs dessutom som underlag för behandling av och beslut i ärenden som gäller förvärv, behållande och förlust av finskt medborgarskap samt bestämmande av medborgarskapsstatus.Utlänningsregistrets uppgifter kan användas för att ta fram statistik enligt nationella och internationella behov med beaktande av personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av personuppgifter.

Här anges också vilka som omfattas av registret. Nämligen personer

1) som ansökt om visum eller uppehållstillstånd,
2) som avlagt språkexamen som avses i 48 § utlänningslagen eller deltagit i språkexamen,
3) vars uppehållsrätt registreras med stöd av utlänningslagen eller vars arbetsuppgifter registreras med stöd av någon annan lag,
4) som ansökt om internationellt skydd eller som är föremål för utredning om de skall tas till Finland inom ramen för flyktingkvoten eller på grund av humanitär invandring,
5) som ansökt om främlingspass eller resedokument för flykting eller för vilka en finsk myndighet för verkställande av avlägsnande ur landet utfärdat ett resedokument för enkel resa,
6) som beviljats betänketid enligt 52 b § i utlänningslagen.

Tack vare registret vet man bland annat att antalet varaktigt bosatta utlänningar i Finland per den 31 december 2011 var 183.500. Och att de största grupperna utlänningar är ester = 33.855 och ryssar = 29.590. Därefter följer svenskar = 8.557, somalier = 7.393, kineser = 6.000, irakier = 5.728 och thailändare = 5.546. Antalet turkar är drygt 4.000 och antalet indier är nästan lika stort. Det finns också många tyskar, britter, holländare, polacker, ungrare, japaner och italienare, men endast 32 jamaicaner, 23 laotier och 20 palestinier.

© Denna blogg.

En migga: ”Med statistik går det att bevisa att den som står med ena foten i en frys och den andra på en het spisplatta i genomsnitt har det ganska behagligt.”

En migga:

Med statistik går det att bevisa att den som står med ena foten i en frys och den andra på en het spisplatta i genomsnitt har det ganska behagligt

Migrationsverket har nu försett Sveriges Radio (Ekot) med ”rättvisande statistik”: Få ensamkommande unga tar familjen till Sverige. Så det bästa är väl att så snabbt som möjligt visa på hur underlaget ser ut – det lär ändå inte dröja så länge innan den här bubblan brister. Och de enda som tjänar på att folk leker med underlaget i dessa frågor är… gissa vilka? Jo, Sverigedemokraterna.

Utdraget är ur Migrationsverkets aktuella statistik. Databasen heter ELIS. Med denna som underlag skriver Migrationsverket delårsrapporter, årsrapporter, etcetera och så vidare. Den aktuella databasen är för 2011 och för 2012.

Så det blir för det första tämligen missvisande när verket rapporterar hur många anhöriga som fick bifall – vi har nämligen under just den här aktuella perioden ägnat oss åt att avslå somaliska ansökningar en masse.

Och för det andra så rapporterar denna aktuella databas bara de ansökningar som är klassade BA, BF och BV. Alla ansökningar som är klassade BH, BS och BE ingår alltså inte. Bland allt det som jag som beslutsfattare har haft på mitt bord så är de sistnämnda i majoritet. Och uppgifter om denna sistnämnda grupp går bara att få fram för den som sätter sig ner och gör en manuell räkning – vilket verket inte har gjort när det desinformerat Sveriges Radio.

Så kan det gå.

Tillägg och förklaring av, Migrationsverkets förkortningar från samma beslutsfattande migga som skrivit ovanstående:

Denna databas samlar ärenden med ansökningsskäl
BF – anknytningsperson är barn i Sverige
BV – sökanden är barn och anknytningsperson är förälder
BA – anknytningspersonen är någon annan än en förälder

Vad den däremot inte – jag upprepar inte, upprepar inte, upprepar INTE – samlar ihop är ärenden med ansökningsskäl
BS – nyetablerat förhållande
BE – etablerat förhållande
BH – hushållsgemenskap.

Där jag arbetar är de sistnämnda kategorierna dessutom större är de förstnämnda. Och det går inte – upprepar inte, upprepar inte, upprepar inte – att ge en helhetssiffra utan att ta med gruppen av BS, BE och Bh. Och detta går inte, jag upprepar inte, upprepar inte, upprepar INTE – utan att Migrationsverket får order om att göra en manuell räkning. Detta eftersom ansökningsskälen BS, BE och BH inte – jag upprepar inte, upprepar inte, upprepar INTE – säger något alls om hur anknytningspersonen i Sverige fick sitt PUT!

Miggan bifogar även samlingsrapporten Avgjorda anknytningsärenden ensamkommande barn (eller där referenten är ett ensamkommande barn) föregående och innevarande år, daterad 22 maj 2012.

© Copyright denna blogg. Korta citat tillåtna. Var vänlig länka alltid till detta inlägg vid citat.

En migga: ”Så vad är det som gäller? 10 procent som Sveriges Radio påstår, eller 25 procent som Migrationsverket uppger?”

En migga om Sveriges Radios rapportering den 28 maj: Få ensamkommande unga tar familjen till Sverige:

Jag har läst/hört dagens nyheter om att ”ankarbarn” inte finns. Tydligen är det ”bara” 10 procent som ljuger om att de varit helt ensamma i hela världen, men att dessa 10 procent får återförenas med sina anhöriga i Sverige och att dessa 4200 barn (som kom mellan 2007 och 2010) som fått PUT ”genererar” 1130 nya PUT.

Men på Migrationsverkets hemsida skriver vi:

”Under åren (2007–2011) beviljades totalt 6109 ensamkommande barn/ungdomar permanenta uppehållstillstånd. Under samma period har 1487 personer (föräldrar och syskon) beviljats uppehållstillstånd på anknytning till ett ensamkommande barn, det vill säga knappt 25 procent.”

Så vad är det som gäller? 10 procent som Sveriges Radio påstår, eller 25 procent som Migrationsverket uppger?

© Copyright denna blogg. Korta citat tillåtna. Var vänlig länka alltid till detta inlägg vid citat.

En migga: ”… så plockade de upp sina pass och reste hem.”

En migga igen – om interiörer från Migrationsverket:

Enligt LEAN ska alla medarbetare komma med ”förbättringsförslag” och ”lyfta upp” dem högre i verkets hierarki, som nu är så omfattande att jag inte vet vilka som ansvarar för vad. Men om den som är ytterst ansvarig för en fråga redan inser att ett förslag inte är genomförbart, varför då satsa pengar och resurser? Är det för att visa att man lyssnar på de anställda? Är det därför man satsar pengar på tokerier som någon anställd, som vill komma upp i hierarkin, har hittat på? Vi har folk som fått anställningar som ”LEAN-navigatörer”, oklart vad de ska göra eftersom LEAN nu anses vara genomfört hos oss. Samtidigt som man kör ”pilotprojektet” som går ut på att beslutsfattare ska delge beslut har man också startat ett projekt som bland annat går ut på att få mottagningshandläggare att bättre förstå våra beslut vid delgivning.

Andra ”pilot-projekt” eller ”mini-piloter” har dött tyst och stilla. Exempelvis projektet att skicka sms till sökande inför deras asylutredningar. Det fungerade inte eftersom det kränker den sökandes identitet att skicka sms till något nummer som kanske inte tillhör den sökande, och dessutom utan hans/hennes medgivande.”Minipiloten” för att söka ifall den sökande hade fått visering från någon Schengen-ambassad resulterade inte i någonting heller, eftersom det inte finns någon anledning att fråga olika ambassader om personer som uppträder under falsk identitet och saknar id-handlingar har fått visering. Många av dessa personer visade sig faktiskt ha fått visering, men under sin riktiga identitet. När de hade fått avslag på sin ansökan hos oss så plockade de upp sina pass och reste hem. Och det kunde ha skett tidigare, utan denna ”minipilot”.

Att.: Maahanmuuttovirasto, Suomi

Lukekaa mitä työntekijöitä Ruotsin Maahanmuuttovirastosta kertovat ja älkää ottako oppia!

© Denna blogg. Endast korta citat, Var vänlig länka alltid till originalinlägget.

”Den upplevda alternativlösheten och ojämlikhetssamhällets frammarsch har igen ökat extremismens växtmån, inte minst i de nordiska länderna.”

Min vän Krister och jag brukar träffas lite då och då, ta en kopp kaffe, prata om vad som händer i Finland (vi har båda finländska rötter), om engagerade politiker (sådana finns!), om äldreomsorgen (som ofta inte är någon ”omsorg” alls), om asylinvandring och integration (som mer eller mindre har havererat), om allt mellan himmel och jord. Nästan varje gång vi ses pratar vi också om att vi tycker att det i allt mindre utsträckning råder någon faktisk, reell demokrati i Sverige; om den politiska överklassen som skapat sig en egen elittillvaro och om att allt mer handlar om dem själva och deras tryggade framtid än omtanke om folket och landet.

I Vasabladet finns idag (27 maj) en mycket intressant ledare, som Krister tipsade mig om med orden: ”Merit, nog är väl det här något vi har nuddat vid, i våra analyser av dagens och framtidens politik?” Mitt svar: ”Ja, Krister, och vi har mer än nuddat vid det!”

I Postdemokrati definierar Colin Crouch som ”ett politiskt system där politikerna blir allt mera inneslutna i sin egen värld och knyter an till allmänheten framför allt genom manipulationsmetoder som baserar sig på reklam och marknadsundersökningar, alltmedan demokratins yttre former tycks oförändrade”.

Boken kom på svenska för ett år sedan och har, som jag ser när jag googlar på den, fått några spridda recensioner. Men jag minns inte att den skulle ha väckt någon debatt eller några livligare diskussioner. Så det kan vara på sin plats att ta upp Crouchs bok och de tankar han för fram i den och fundera på det han säger. Läs gärna Vasabladets ledare av Peter Ehrström: Om postmodernism! Där får man en bra grund för diskussioner på FB, Twitter och IRL.

Tack för tipset, Krister, vi ses och diskuterar vidare!

© Denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 210 andra följare