• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • Eftervalsdyningar tisdag, 16 september, 2014
      Eftervalsdyningar Det mesta har hela tiden handlat – och tycks fortfarande göra det!? – om vad man ska göra ”för att inte knuffa väljarna i SD:s famn”, det vill säga man har talat om symtomen, inte om problemet/sjukdomen. Alla, så gott som utan undantag, i offentligheten förfasar sig över det hemska i att 13 procent […]

Om miggorna som skriver och berättar inifrån Migrationsverket

         

För dem som inte vet:
”Miggor” kallar jag dem som arbetar som handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket. Några av dem skriver ganska ofta här på min blogg eller nämns i mina eller andras texter. Det är lite långt att alltid skriva just ”handläggare på Migrationsverket” eller ”beslutsfattare på Migrationsverket” varje gång. Därför uppfann jag kort och gott samlingsnamnet ”miggor”. Många miggor har också börjat referera till sig själva som just ”miggor”, vilket visar att de förstått att det inte finns någon annan tanke bakom benämningen än att korta ner deras långa titlar och göra refererandet till dem smidigare. Läs mer

…och snart är det val igen # 11 – odemokratiskt förslag från demokratiministern

Birgitta Ohlsson

Foto: regeringskansliet

Det luktar desperat försök att få uppmärksamhet så här några dagar före valet att som demokratiminister (konstig ministertitel…) Birgitta Ohlsson kasta sig ut och – verkar det som – på allvar föreslå ”differentierad straffskala” = hårdare straff för dem som hotar journalister och ”personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället” jämfört med straffen för dem som hotar resten av befolkningen. (Hårdare straff för brott mot demokratin, SR 10 september och

Jag tycker inte alls om Birgitta Ohlssons idé. Den är odemokratisk och borde inte framföras av någon som kallas ”demokratiminister”! Ett land ska inte ha särlagstiftningar inom den ”riktiga” lagstiftningen, det blir kaos och svåra gränsdragningar och därmed onödig byråkrati och ökade kostnader inom rättsapparaten.

”Alla människors lika värde” heter det ju också ständigt, som ett evigt mantra, i detta land. Hur rimmar Ohlssons påhitt med det? Om mantrat inte enbart ska vara en floskel (vilket jag iofs upplever det som), så kan man inte gradera människor som Ohlsson föreslår. Ska den som hotar Nisse i spelbutiken ha lägre straff än den som hotar någon som jobbar på Migrationsverket? Ska den som hotar en restaurangägare ha lägre straff än den som hotar en kolumnist på Aftonbladet? Resonemanget håller inte och är djupt odemokratiskt och orättvist.

Hoppas att väljarna inte går på sådana här dumheter!

© denna blogg.

Det kom en berättelse: ”Sverige – den snällaste kniven i lådan”.

Det kom ett mejl:

Hej Merit!

Apple MailTack för ditt oförtröttliga och viktiga folkupplysningsarbete. Allt du skriver om känns angeläget och snart kan väl inte beslutsfattarna nonchalerar dina och andra insatta och kunniga personers visselblåsande längre. Här kommer mitt ”vittnesmål” (bifogat i en pdf-fil) som du gärna får publicera. Jag har fått Abdullahs tillåtelse att berätta om det här, förutsatt att vi får vara anonyma.

Jag läste det välskrivna dokumentet – personen som har skrivit det arbetar som jag själv med språk, som översättare, och det märks i hur vederbörande uttrycker sig: korrekt, nyanserat, levande. Berättelsen borde läsas av många – alla! – eftersom den på ett mycket tydligt och sakligt sätt beskriver en del av verkligheten i Sverige idag, den verklighet som väldigt, väldigt många möter och lever i – fjärran från den humanitära stormaktens storhjärtade Rosenbad. Om man där, i Rosenbad, själva hade så stora hjärtan som statsministern önskar att svenskarna ”härute” ska ha, då skulle man ta till sig miggornas berättelser och texter som denna, undertecknad av en ”Sverigevän och asylrättsvän”. Just det: ”Sverigevän och asylrättsvän”! Det är nämligen inte svart eller vitt, det är svart och vitt. Samtidigt. Att vara Sverigevän och förtvivlat försöka värna om vad som varit (är?) det svenska språket och vad som varit (är?) svensk kultur, traditioner, levnadssätt, står på intet sätt i motsatsförhållande till att samtidigt värna om asylrätten. För flyktingar, uttryckligen för flyktingar och särskilt skyddsbehövande, det vill säga dem som behöver skydd och inte kan återvända till sina hemländer.

Här är några utdrag ur den ganska långa texten, som trots sin längd inte bör avskräcka någon från läsning:

”Han har nyss fått permanent uppehållstillstånd”, sa Abdullah. ”Och nu ville han att jag skulle följa med ut och fira.”
”Kommer han från Syrien, direkt från kriget?”
sa jag.
Abdullah suckade och skakade på huvudet: ”Han har bott i Kuwait i många år, och han har ett bra jobb där”, svarade han undvikande.
”Men hur kan han då ha fått permanent uppehållstillstånd?” frågade jag.
”Han är syrier, och det står i hans papper”, sa Abdullah. ”Det tog tydligen tre månader, sen fick han sitt uppehållstillstånd, mer eller mindre automatiskt. Så nu kan han äntligen åka tillbaka till Kuwait igen.”
Jag såg tydligen frågande ut, och Abdullah förklarade: ”Han har svårt för kylan här i Sverige.”
”Men varför tog han sig hit överhuvudtaget?” sa jag. Som så många andra hade jag svårt att förstå varför någon som redan hade ett hyfsat liv tog det stora steget att bryta upp från sitt land, om än tillfälligt.
Abdullah ryckte på axlarna. ”Ja du, semester? Äventyr? Jag vet inte så noga. Men en bostad – eller bara en adress i Sverige – och ett svenskt pass är guld värt.”

Och:

Fattar inte svenskarna vad som händer? brukar Abdullah fråga mig. Han berättar om hur landsmän till honom, och människor från andra länder i Mellanöstern – vanliga medelklassmänniskor – planerar sina resor till Sverige. Mobilerna går varma, planer smids. Och han beskriver ingående hur snacket går:

”Jo, man får en bostad. Ja, utbildning är helt gratis. Nej, man måste inte jobba, om man inte har jobb får man pengar av staten. Och jo, du hörde rätt, man får betalt för att gå i skolan och lära sig svenska!”

Och jag lyssnar till hans berättelser ur verkligheten med stigande frustration. ”Men du som träffar så många, några måste väl ändå vara riktiga flyktingar, som har riktiga skäl att fly?” försöker jag. För jag vill ju inte att det ska vara så illa som jag hela tiden får indikationer på. ”Men det är ju inte de som kommer i första hand”, säger Abdullah. ”De fattiga i krigsdrabbade områden, de kan ju inte ens ta sig hit. Nej, jag fattar inte vad Sverige håller på med”, säger han och skakar på huvudet.

Just det som Abdullah säger i det sista stycket sa också syriern Issam Alo på Blinkarps asylboende till mig i juli:

I don’t know what the Sweden is doing! Why they are taking in so many people, it is not good. No houses, no jobs. Many people just come for good life. Not good for the Sweden.

När asylinvandrade själva reagerar (och Abdullah och Issam är absolut inte de enda!) över Sveriges märkliga och självdestruktiva agerande som uppmärksammats också i andra länder, nu senast i Danmark – ett inlägg om det följer snart – då är det illa. Berättigat oroliga svenskar som försöker diskutera galenskapen som skiljer ut Sverige från alla andra EU-länder och fjärmar landet från sina nordiska grannländer, påklistras snabbt etiketter av allehanda slag och tystnar ofta snabbt; asylinvandrade som säger samma sak förbigås med tystnad. Vad dessa personer säger stör den svenska bilden av godhet och humanitet och stormakt.

Ett sista utdrag ur texten från en tänkande svensk som, liksom en överväldigande majoritet av svenskarna, värnar om asylrätten. För dem som har flyktingskäl, inte för asylbedragare.

”Men du som träffar alla de här lycksökarna”, frågar jag honom, ”säger du någon gång till dem vad du egentligen tycker, eller jamsar du bara med?”

”Jag kan ju liksom inte döma någon enskild”, svarar han, ”men ibland kan jag bara inte hålla
tyst. De flesta tjatar om samma sak om och om igen när jag träffar dem. De frågar till
exempel: Hur var det nu, fick man extra bidrag för det tredje barnet? eller: Hur länge kan
man läsa på SFI med bidrag, och kollar de om man reser hem om man samtidigt hyr ut
lägenheten i andra hand…? Senaste gången det hände blev jag riktigt förbannad”, fortsätter
Abdullah. ”Jag sa åt en av dem: ’Du har en bra utbildning, skaffa dig ett jobb och börja betala
skatt!’ Jag mår illa när jag ser en massa vuxna män sitta och röka vattenpipa hela dagarna och
bara ta emot bidrag av Sverige! Det är dåligt för dem och det är dåligt för Sverige.”

Kommentarer:  Läs själva och bilda er en egen uppfattning. Jag skulle förresten byta ut ordet ”snällaste” i rubriken till antingen ”dummaste” eller ”blåögdaste”. Och att det har visat sig vara förödande för Sverige med sådana blåögda och/eller dumma personer i landets regering och riksdag. Och en sista kommentar:

Det finns faktiskt ingen ”asylrätt” för bedragare, statsminister Fredrik Reinfeldt! Det har varit en av dina och din regerings uppgifter och plikter att se till att upprätthålla en reglerad invandring så som landets utlänningslag föreskriver. Det har du och din regering inte gjort.

Läs hela texten Sverige – den snällaste kniven i lådan!

© denna blogg.

Waldemar Ihrenbrink har beskådat två konstverk

Konstnären Waldemar Ihrenbrink har beskådat och fascinerats av två konstverk, läs hans text nedan. Hans egen konst är mångfacetterad och en mycket liten del av densamma består av de verk som presenteras i slutet av det här inlägget .

Recension av två konstverk

Träkonstverk 1Jag, Waldemar Ihrenbrink, flerfaldig prisbelönt konstnär, bland annat 2013 års Universum-pris för bästa icke existerande offentliga utsmyckning, såg häromdagen två små anspråkslösa konstverk som fick min själ att vibrera och förnimmelsen av den totala närvaron att kännas som den dystopiska apokalypsen som med sin enkelhet förmår bringa ljus även i det mörkaste av tillvarons vrår.

Konstverken är uppsatta på kortsidan av en enkel bod i Vaxholm som jag, i avsaknad av namn kallar Sjövägg nr 13 och Sjövägg nr 78, fängslade mig med sina allt annat än oplanerade men genomtänkta enkelhet. De omsorgsfullt tillslipade trästycken och den till synes slumpvisa fördelningen på de konstfullt nedbetsade underlagen berörde något i mitt innersta som tangerade de mörkaste hemligheter som ett mänskligt hjärta kan hysa och vars framdragande i ljuset inte skulle gagna vare sig mig eller den svenska rättsapparaten.

Träkonstverk 2Konstnärens avsikt har helt klart varit att imitera vågslipade trästycken och det har hen lyckats med över förväntan. Trästycken som har färdats över havet, i åratal, millennium efter millennium i sakta vaggande mak mot den slutliga destinationen, en enkel havsvik 59 grader Nord 19 grader Ost, i Vaxholm, Sverige. En betraktare som ha välsignats med ett någorlunda ordnat mått av fantasi, kan höra den brasilianska samban i den ljusa långsmala träbiten, de thailändska elefanternas segervissa vrål över en lyckad trädfällning eller den norrländska skogshuggarens bejakande ”ffffju!” som svar på ett vänskapligt erbjudande om en kopp kaffe på bit.

En hel värld ryms i dessa tavlor!

Var kommer alla stycken ifrån? Är det äntligen Babels torn som får alla världens bitar att samsas på samma lilla utrymme? Är placeringen en hemlig kod på ett för oss okänt språk? Har Nosferatus profetior manifesterats i dessa tavlor? Frågor som synes mig av yttersta vikt emedan det synbarligen enkla oftast rymmer de största gåtorna. Vad vill repet säga eftersom det uppenbarligen vill lämna de inrutade och bestämda föregivna utrymmet. Är musselskalen en hemlig signal i kombination med de döda träet? Båda har ju en gång levt och alltså varit organiska.

Men även obesvarade frågor kan glädja en obotlig konstnärssjäl som har förmåga att inte bara skåda i det förborgna utan även se storheten i det till synes enkla och vardagliga.

Vi tackar konstnären Waldemar Ihrenbrink för hans genomtänkta och gedigna beskrivning av sin upplevelse av de två konstverken! Och här är tre av det oräkneliga antalet verk som ingår i hans egen omfattande produktion under fyra decennier (klicka på bilderna för att se dem i större versioner):

Ihrenbrink Concrete Bock nr 16Skärmavbild 2014-04-01 kl. 07.56.26Skärmavbild 2014-04-01 kl. 07.55.35

Besök hos Annikki på Suomikoti. Sveriges bästa äldreboende?

Kort utdrag ur texten:

Ett boende att se fram emot När vi kommer brygger personalen kaffe och vi bär ut en bricka och tar med våra medhavda bullar till den frodiga uteplatsen och sitter i sensommarvärmen under parasollet med den – i det här fallet – helt korrekta texten: ”Ett boende att se fram emot”. Där sitter redan Tyra i gungan och Kyllikki vid ett av borden. Snart kommer också Pauli och Jussi och det blir en trevlig timme därute med kaffe och Paradisäpplen 2bullar och provsmakning av de vackra små paradisäpplena som är förunderligt söta.

Dagens sensommardagsbesök hos Annikki på Suomikoti var en trevlig upplevelse! Varje gång som vi har besökt vad som måste vara ett av Sveriges absolut bästa äldreboenden, åker vi därifrån med ett leende på läpparna. Så också idag.

Kan man diskutera det positiva med (asyl)invandring så måste man också kunna diskutera det negativa

KonfliktI SR P1-programmet Konflikt den 6 september berättas bland annat att folk på små orter med få invånare inte vågar säga att de är emot boenden för hundratals asylsökande för att de då riskerar att bli kallade rasister. Hur kan det vara möjligt att man drar sådana paralleller? Vad finns det för ”rasistiskt” i att vara orolig över hur ens lilla samhälle ska förändras? Nog måste man i ett civiliserat (?) land kunna diskutera berättigad oro och även i många fall rädsla för ”främlingar” utan att stämplas som ”rasist” eller ”främlingsfientlig”!

Det finns all anledning att, sansat och förnuftsmässigt, fundera över vad det egentligen på riktigt, på djupet innebär för det svenska samhället med en så stor asylinvandring från länder med en våldskultur som inte alls finns i Sverige. Och med en helt annan kultur och religion och andra traditioner. Dessutom: etniska och religiösa konflikter försvinner ju inte som genom ett trollslag bara för att människor sätter sina fötter på svensk mark. Det finns dessutom många exempel på sådana konflikter här i Sverige, på asylboenden och i bostadsområden. Sverige blir otryggare och osäkrare med den mycket stora asylinvandringen av – i sina hemländer – bittra fiender, det finns inget som helst rasistiskt eller främlingsfientligt i att konstatera det. Tvärtom: att inte vilja inse och diskutera det, är att oansvarigt sticka huvudet i sanden. Och att tysta oroliga människor genom att stämpla dem med diverse obehagliga och osanna epitet är direkt osmakligt och riktigt oschysst. Mot alla inblandade. Och alla är inblandade, alla som lever i det nya Sverige.

Kan man diskutera det positiva med (asyl)invandring så måste man också kunna diskutera det negativa. På ett civiliserat sätt, utan okvädingsord och etikettering.

© denna blogg.

Sverige. Norge. Finland. En humanitär stormakt. Två vanliga länder.

sveriges-flaggaAntalet asylsökande till Sverige som är eller säger sig vara från Eritrea har ökat med 272 procent (tvåhundrasjuttiotvå procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 2319 till 8623.

sveriges-flaggaAntalet asylsökande till Sverige som är eller säger sig vara  statslösa asylsökande har ökat med 76 procent (sjuttiosex procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 2416 till 4247.

sveriges-flaggaAntalet asylsökande till Sverige som är eller säger sig vara från Syrien har ökat med 174 procent (etthundrasjuttiofyra procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 6845 till 18.754.

norges-flaggaAntalet asylsökande till Norge som är eller säger sig vara från Eritrea har ökat med 17 procent (sjutton procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 1946 till 2290

norges-flaggaAntalet asylsökande till Norge som är eller säger sig vara statslösa asylsökande har ökat med 41 procent (fyrtioen procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 298 till 422.

norges-flaggaAntalet asylsökande till Norge som är eller säger sig vara från Syrien har ökat med 151 procent (etthundrafemtioen procent) under tiden jan-aug 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 448 till 1135

Finlands flagga mörkare blått korsAntalet asylsökande till Finland som är eller säger sig vara från Eritrea har ökat med 50 procent (femtio procent) under tiden jan-jul 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 2 till 4.

Finlands flagga mörkare blått korsVet ni om att antalet asylsökande till Finland som är eller säger sig vara statslösa asylsökande har ökat med 15 procent (femton procent) under tiden jan-jul 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 18 till 21.

Finlands flagga mörkare blått korsAntalet asylsökande till Finland som är eller påstår sig vara från Syrien har ökat med 50 procent (femtio procent) under tiden jan-jul 2014 jämfört med samma tid 2013. Från 51 till 78.

OBS! Siffrorna för Sverige och Norge gäller  jan-aug, för Finland jan-jul, siffror för aug inte tillgängliga.

© denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 179 andra följare