Chockerande: ”Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

I en artikel – ”Man utnyttjar arbetskraften och missbrukar systemet” - tar idag Svenska Dagbladet upp just den frågan som rubriken beskriver.

Det här har miggorna – och även jag (men inte medierna) – varnat för i många år  (se länkar nedan), det är absolut inget nytt. Och det här, det är den s.k. rättsstaten (eller jag kanske ska säga ”den före detta rättsstaten) Sverige i ett nötskal:

Enligt polisen har människosmugglarna upptäckt bristen i lagstiftningen och ett jobberbjudande kan kosta upp till 200 000 kronor.

Det har ju varit känt hur länge som helst att människor betalar stora summor för att få komma hit som påstådda arbetskraftsinvandrare, men ingen har tagit tag i det. Det är ju bara lite brott mot utlänningslagen… Även om brotten skett i tämligen stor skala. Och trots att det rör sig om såväl bedrägeri som urkundsförfalskning och det säkert finns ytterligare juridiska termer att ta till. Varför följs inte svenska lagar i Sverige?

Arbetsgivaren erkände för domstolen att underlaget för arbetstillståndet var påhittat. Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

Vad har man lagar till i detta land om de inte behöver följas? Utlänningslagen får man ju bryta mot hur mycket som helst; ju mer man bryter mot den desto mer ordnas kampanjer och upprop och ställs krav på att man ska fortsätta att bryta mot den! Vilket land Sverige har blivit, helt snurrigt!

När nu enstaka medier (långtifrån alla vill låtsas om att dessa brott begås…), många år för sent, yrvaket och försiktigt tar upp bedrägerierna och laglösheten kring arbetskraftsinvandring, inställer sig frågan:

När ska medierna ta upp det gigantiska asylbedrägeriet som beskrivits av miggorna här på bloggen sedan 2007 och samlat i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt (2008-2011)? Boken borde läsas av varje journalist, varje riksdagsledamot och alla andra som har med asyl & migration att göra. Också allmänheten, som är den som bekostar verksamheten.

När nästa del, som omfattar åren 2012 + 2013, kommer i februari 2014, kommer det att finnas en i bokform (pappers- och e-bok) samlad dokumentation som sträcker sig över sex år. Sex år av asylbedrägerier som man under alla år vägrat låtsas om! Bedrägerier som pågått och pågår på precis samma sätt som bedrägerierna gällande arbetskraftsinvandring, fast i mycket, mycket större skala och till kostnader som det skattetyngda folket inte har en aning om. Kostnader som deras politiker har låtit dem betala i stället för en bättre skola, bättre sjukvård, humanare äldrevård etc. Och, inte minst viktigt: till ett gott mottagande av dem som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl! För det hade Sverige haft råd med och möjlighet till om man tagit itu med bedrägerierna. Så är det. Men också om detta kommer man en vacker dag att bli tvungna att börja berätta i de hittills hukande ”gammelmedierna”. Precis som man nu -  äntligen – om än lite försiktigt och i en näringslivsbilaga, skriver om arbetskraftsinvandringens avigsidor. Och många, många år för sent.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa! DET ÄR ALLTSÅ INTE TILLÅTET ATT TA MIN TEXT I SIN HELHET OCH KLISTRA IN PÅ SIN BLOGG ELLER HEMSIDA!  Om detta inte respekteras kan bloggen komma att bli sluten och endast öppen för dem som ges tillgång till den.

Finland. Medborgarnas åsikter om försvaret.

Här är några utdrag ur den finska försvarsmaktens opinionsmätning gällande medborgarnas åsikter om det finska försvaret, gjord i december 2012:

Hur viktigt anser ni att det är för Finlands försvarsförmåga att systemet med allmän värnplikt bevaras i dess nuvarande omfattning?
Av dem som deltog i enkäten ansåg 46 procent det mycket viktigt att värnpliktssystemet bevaras och 37 procent ansåg det ganska viktigt. Av under 25-åringarna ansåg endast 28 procent detta mycket viktigt. Understödet ökade jämnt ju högre upp i åldersgrupperna man kommer och av pensionärerna ansåg 60 procent att bevarandet är mycket viktigt.

Anser ni att militära hot kan rikta sig mot Finland på kort sikt (5–10 år)?
Av dem som svarade trodde 82 procent inte på några hot, 15 procent ansåg sådana möjliga.

Anser ni att Finland har förutsättningar att klara sig ur militära kriser som eventuellt kunde drabba oss utan hjälp utifrån?
• Av dem som svarade var 58 procent av den åsikten att Finland inte har förutsättningar att klara sig ensam… Ingen trodde att Finland med säkerhet klarar sig utan hjälp utifrån.
• De som tror på Finlands förmåga motiverar sin åsikt med fosterländskhet, försvarsvilja och tanken att det inte finns några hot eller att de är små.
• Finlands oförmåga att klara sig utan hjälp.

I Afghanistan är avsikten att ansvaret för säkerheten i landet ska föras över på dess egna myndigheter år 2014. Hur borde Finland stöda Afghanistan i fortsättningen?
A. Via utvecklingssamarbete (37 procent)
B. Genom att utbilda säkerhetsmyndigheterna och vapenmakten (54 procent)
C. Genom att fortgå med den militära krishanteringen (12 procent)
D. Inte alls (16 procent)

Hur sannolikt anser ni att det är att Ryssland kan hota Finlands säkerhet under det kommande decenniet?
4=Mycket stor sannolikhet (4 procent)
3=Ganska stor sannolikhet (20 procent)
2=Ganska liten sannolikhet (60 procent)
1=Försumbart liten sannolikhet (14 procent)

Läs hela opinionsundersökningen här.

8 x 5 maj!

Idag är det den nionde gången jag skriver ett blogginlägg detta datum, den 5 maj. Det är text nr 7083. Min första bloggtext någonsin publicerade jag den 5 maj 2005

Dubbelavdankad gd utreder sina egna f.d. verk - 5 maj 2005:

Justitieminister Thomas Bodström sätter Lena Häll Eriksson att utreda att icke-kriminella asylsökande tvingas sitta i häkten på obestämd tid.

Asylsökande som ljugit om identitet och nationalitet - 5 maj 2006

Den tillfälliga asyllagen, som tillkom efter starka påtryckningar från bl.a. kyrkan och olika organisationer samt, inte minst, riksdagspartierna MP och V, infördes den 15 november 2005 och upphörde att gälla den 30 mars. Lagen tillkom i stället för den ”allmänna amnesti” som de nyss nämnda parterna från början hade krävt,

Om rättegången mot den misstänkte författaren av boken Vart försvann Soneras pengar? - 5 maj 2007

Helsingfors tingsrätt har förkastat åtalen mot konsulten Timo-Pekka Silén, som misstänktes vara den som skrev boken Vart försvann Soneras pengar? som till en början cirkulerade på nätet sommaren 2002.

Proposition om arbetskaftsinvandring - 5 maj 2008

Regeringen meddelar i ett pressmeddelande att den nu har överlämnat en proposition om nya regler för arbetskraftsinvandring till Riksdagen.

Från tjeckisk horisont - 5 maj 2009

Hela dagen den 5 maj har jag tillsammans med ett antal skrivande kollegor tillbringat i det undersköna Prag, det grönskande, frodiga, syréndoftande och kastanjeträdsblommande Prag med sina vackra gamla hus och mängder av kyrkor med smäckra spiror (torn- dito, alltså) och floden som rinner rakt igenom alltihop.

”En genomsnittlig svensk betalar närmare sju miljoner kronor i skatt under sin livstid” - 5 maj 2010

En genomsnittlig svensk betalar närmare sju miljoner kronor i skatt under sin livstid. Av det går 80 procent tillbaka till henne eller honom själv vid något annat tillfälle under livet. Stat och kommuner tar pengarna ur vår vänstra ficka för att betala tillbaka dom till vår högra ficka. Men först får pengarna landa i statens ficka.

En migga: ”Asyl handlar ju inte om den här typen av fall.” - 5 maj 2011

En migga:
En del  asylsökande – som verkligen helt saknar asylskäl – ansöker ändå om asyl. De gör det på grund av att de är utvecklingsstörda eller senildementa. De har hämtats hit av någon släkting som inte har för avsikt att ta hand om sin släkting utan tycker att Sverige kan ta hand om honom eller henne.

Regeringen och riksdagen vill inte ta till sig bevisen för vilket kaos de har skapat – och skapar - 5 maj 2012

En migga:
Jag ringde till universitetet i staden där de är folkbokförda och de hittade två av dem direkt. Jag fick rådet att ringa till Verket För Högskoleservice, VHS, och kontrollera om de hade mer information om de övriga sex. Det visade sig att de sex återstående personerna inte överhuvudtaget var antagna till något universitet eller högskola i Sverige! Men för att få uppehållstillstånd så måste de ju ha visat upp ett antagningsbesked för Migrationsverket!!??

Man får inte uppehållstillstånd för att man hungerstrejkar! - 5 maj 2013 (idag)

Det är bedrövligt och sorgligt att hungerstrejk som en sorts försök till utpressning vid avslag på asylansökan sprider sig bland asylsökande i landet. Den svenske migrationsministern borde uttala sig lika tydligt som den finska inrikesministern, och det svenska Migrationsverket borde uttala sig lika tydligt som sin motsvarighet i Finland.

Samtliga texter på bloggen är mina och därmed © denna blogg. Citat kan göras och givetvis länkning till texter. Men det är inte tillåtet att kopiera och klistra in hela texter på sina egna hemsidor och bloggar. Eller för media att kopiera meningar eller stycken utan angivande av källa.

Man får inte uppehållstillstånd för att man hungerstrejkar!

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa! DET ÄR ALLTSÅ INTE TILLÅTET ATT TA MIN TEXT I SIN HELHET OCH KLISTRA IN PÅ SIN BLOGG ELLER HEMSIDA!  Om detta inte respekteras kan bloggen komma att bli sluten och endast öppen för dem som ges tillgång till den.

Läs först:
Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd – 19 april 2013
Vidare om rapporteringen om hungerstrejkande afghaner i Boden- 20 april 2013

Den 3 maj rapporterar SR P4 Gävle om en ny hungerstrejk under rubriken Hungerstrejk i protest mot utvisning:

Morteza Alisade är en av ungdomarna som slagit sig ner i gräset utanför myndigheten och han tänker stanna där tills han får hjälp.

– En månad, två månader, en vecka, en dag – vi fortsätter tills Migrationsverket förstår att vi inte orkar leva så här, säger han.

Att dessa personer som hungerstrejkar absolut vill få rätt att bo och leva i Sverige framgår med all önskvärd tydlighet. Men om man har sökt asyl eller skydd i Sverige och fått avslag såväl av Migrationsverket som, efter överklagan, i migrationsdomstol, då är det ett ovedersägligt faktum att man i två instanser inte befunnits ha rätt till asyl eller skydd i Sverige. Hungerstrejk som press på myndigheter och domstolar fungerar inte, ska inte fungera, och kan helt inte tillåtas fungera i en rättsstat. det finns inte stöd för uppehållstillstånd på grund av hungerstrejk i lagen och det måste göras lika klart för människor i Sverige som man till exempel gjort i Finland. Där uttalade sig ansvarig inrikesminister, så snart det blev känt att några afghaner hade börjat hungerstrejka:

Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk. Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.

Och Migrationsverket i Finland meddelade:

Om man skulle tillåta en hungerstrejk att påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sina beslut.

Det är både tråkigt och sorgligt att Sverige inte kan ta emot alla människor som vill ha ett bättre liv här  (vilket är vad en del av de hungerstrejkande sagt att de söker). Det är inte svårt att sätta sig in i – och förstå – människors besvikelse när deras drömmar inte går i uppfyllelse. Men önskan om ett bättre liv räcker inte som asylskäl och när asylprocessen haft sin gång och ansökningarna prövats både av Migrationsverket och i en migrationsdomstol och beslutet är ”avslag”, då måste man enligt svensk lag lämna Sverige.

Det är bedrövligt och sorgligt att hungerstrejk som en sorts försök till utpressning vid avslag på asylansökan sprider sig bland asylsökande i landet. Den svenske migrationsministern borde uttala sig lika tydligt som den finska inrikesministern, och det svenska Migrationsverket borde uttala sig lika tydligt som sin motsvarighet i Finland.

Människor ska inte lämnas att ligga utanför Migrationsverkets kontor runt om i landet utan att äta eller dricka och att åka ambulans mellan den plats där de befinner sig och närmaste sjukhus i tron eller med minsta hopp om att deras agerande ska kunna ”köra över” utlänningslagen och ge dem rätt att stanna i Sverige. Den här ”epidemin” av hungerstrejker för att sätta press på domstolar som redan avkunnat sina domar måste stoppas så att den inte växer och utpressningssituationerna blir fler och allt mer svårhanterliga. Polisen ska genomföra utvisningarna så snabbt som möjligt och på – efter omständigheterna – så bra sätt som någonsin möjligt.

En migga: ”Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering och återgivning i sin helhet av texterna är inte tillåtet.

En migga:

Det är omöjligt att undvika de hemska scenerna från Syrien och känna medlidande med detta lands civilbefolkning som drabbas av krig och våld utan att ens ha valt sida i den pågående konflikten. Att Sverige valt att ge dessa människor en fristad tills konflikten är över är hedervärt och jag har varit stolt över att som tjänsteman fatta beslut enligt denna politik .

Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder.

En av mina senaste asylsökande ”från Syrien” visade sig vara medborgare i ett annat EU-land! Även om det land där han är medborgare är hårt drabbat av ekonomisk kris så förstår jag inte poängen med att han kommer som asylsökande till Sverige och ljuger ihop en asylberättelse som kan ge honom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år. Fast han får ju förstås då, efter beviljat UAT, både bostad, svenskundervisning  och även försörjningsstöd i tre år, om han inte kan försörja sig själv. Det är givetvis en stor fördel framför att han i stället kommit hit som EU-medborgare för då hade han måst försörja sig själv från första början.

Det känns inte bra att tänka på att detta kan vara förklaringen till att en person med ursprung i Syrien, som har sitt på det torra i ett  EU-land där han är medborgare och där han slipper krig och förföljelse, cyniskt  utnyttjar det fruktansvärda läget i sitt forna hemland för att få försörjning i Sverige i tre år.

Det är svårt att inte tappa hoppet om mänskligheten..

Det här är egentligen inget nytt. Bland folk i alla de stora asylländerna ( eller utvandrarländerna, som det för många handlar om) är det väl känt att Sverige – landet i norr – tar emot flest utomeuropéer och fixar och betalar allt, inte sällan rentav mer än vad det gör för sina egna medborgare: bostad, försörjning, läkarvård, skolgång, svenskundervisning, högre utbildning etc.

Det här är av någon anledning inget som svenska politiker vill låtsas om. Inte journalister heller. De slår dövörat till och lever i sitt eget La La Land. Det här låter dessutom lite för mycket som ”social turism” (egentligen grova bedrägerier…) och det existerar ju, enligt Kejsarens-nya-kläder-maximen, absolut inte, det har man slagit fast i svensk offentlighet. Så det ska man alltså inte tala om. Dock är dessa bedrägerier och bedrägeriförsök tämligen vanliga. De har pågått under lång tid och är väl kända bland miggor som konfronteras med den här verkligheten. De ser bland annat att före detta asylsökande människor (inte bara med syriskt ursprung) som redan har fått uppehållstillstånd – och i vissa fall också medborgarskap – i andra länder, kommer till Sverige just som ”sociala turister” för att utnyttja de svenska systemen där ”nånannan” betalar. Det finns många exempel på detta också här på bloggen. Några texter kan läsas här:

En migga: ”Varför kommer man till Sverige och ansöker om asyl trots att man redan har fått asyl i ett annat EU-land?” - 22 juli 2012

En migga: ”Det finns ingen anledning för Sverige att också bevilja asyl för att de tröttnat på att bo i det EU-land som redan gett dem asyl!” - 26 augusti 2012

En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” - 26 februari 2013

Verkligheten försvinner inte för att man inte låtsas om den…

Om man följer lagen och gör rätt från början så behöver det kommunala självstyret inte ruckas på!

Justitiedepartementet meddelar den 2 maj att kommuner (har kommunerna i Sverige inte självstyre?!) ska tvingas ta emot vad departementet kallar ”ensamkommande barn”. Man har här tappat såväl ”asylsökande” som ”minderåriga” och talar bara om ”ensamkommande barn” när en betydligt mer korrekt benämning skulle vara: ”asylsökande, ensamkommande minderåriga”…

Kommunalt mottagande av ensamkommande barn

I lagrådsremissen föreslås att lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ändras så att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn. Några särskilda skäl för anvisning till kommuner utan överenskommelse ska inte längre krävas.

Förslaget innebär ingen förändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Migrationsverket ska alltså även fortsättningsvis ha det övergripande ansvaret för mottagande av ensamkommande barn och mottagandet av barnen ska ske i kommunerna.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Lagrådsremissen kan läsas här.

Läs gärna följande texter i sin helhet – ur vilka här endast återges mycket korta utdrag:

Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. - 4 mars 2012

Under tiden 1 januari-31 oktober 2011 sökte totalt 134 asylsökande som sade sig vara minderåriga asyl i Finland. I  Norge var antalet 717. Motsvarande siffra för Sverige var 2081. (Källor: resp lands migrationsmyndigheter).

I Finland: 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande var över 18 år - 3 juli 2012

Enligt utredningsledaren vid Helsingfors utlänningspolis, Arvo Mäntykenttä, visade sig 42 av 63 testade, alltså 65 procent, vara äldre än 18 år. Han säger:

Vanligtvis är de som uppträder som minderåriga 19-20 år gamla. En del är dock betydligt äldre. En av dem som vi utredde, som sade sig vara 16 år, kunde vi till slut avslöja var 29 år gammal.

I Norge och Finland följer man resp lands lagar. Om man i Sverige också följde sin utlänningslag och valde att göra rätt redan i början av asylprocessen, då skulle situationen med absolut säkerhet se helt annorlunda ut – och problemen vara betydligt mindre – även här. Med den nu föreslagna ändringen av lagen sänder regeringen en tydlig signal/uppmaning till Migrationsverket om att fortsätta att börja i slutändan i stället för att börja från början! För det är i början av asylprocessen som en tillfredsställande utredning ska göras. Det är då identitet ska fastställas liksom ålder, och det är då frågor som vem som betalt resan och hur den gått till etc ska ställas. Varje rättsstat med normal självbevarelsedrift ser till att dess lagar följs och att man inte beviljar uppehållstillstånd åt personer som man inte vet vare sig vilka de är, varifrån de kommer eller varför de är här. Och – i fall där personer säger sig vara minderåriga – kontrollerar man givetvis deras ålder om den uppgivna åldern ter sig falsk eller verkar orimlig.

Här finns diverse texter om minderåriga och påstått minderåriga asylsökande, skrivna av miggor och av HVB-hemspersonal som tagit emot dessa unga pojkarmän (oftast) och unga flickor/kvinnor (mer sällan).

Svaren på ett antal frågor som ställts till Migrationsverket i det här sammanhanget kommer att redovisas när de inkommer. Det brukar ta lite tid.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

En migga: ”För att utreda ett sådant ärende måste vi tillämpa principen don’t ask, don’t tell.”

En migga:

Apropå de hungerstrejkande afghanerna i norra Sverige. Jag tror att det nu bara är en tidsfråga innan vi börjar bevilja alla afghaner PUT. Eller snarare alla som säger sig vara afghaner, vilket även inbegriper en hel del iranier och pakistanier.

När det gäller den första meningen i miggans text,  läs här:
Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd - 19 april
Vidare om rapporteringen om hungerstrejkande afghaner i Boden - 20 april

När det gäller den andra meningen i miggans text, läs här:
En migga: ”En feg lösning som inte anstår en rättsstat”. - 1 april

Miggan fortsätter:

Det åligger förstås Sverige och alla andra stater som undertecknat Genèvekonventionen att ge asyl åt personer som behöver internationellt skydd, oavsett varifrån de kommer. Men betyder det att vi exempelvis måste ge asyl till alla personer som känner sig som eritreaner, afghaner, somalier och som kan språket?  Även om de till och med själva säger att de är andra eller tredje generationens invandrare i något utomeuropeiskt eller till och med europeiskt land???

Ja, just så är det! Om jag säger att jag tror att jag är medborgare i Afghanistan, Eritrea eller Somalia fast jag aldrig har varit i mitt hemland och om jag passerar språktestet och säger att jag saknar identitetshandlingar (!) så får jag givetvis PUT. Och snabbt ska det gå också. För att Migrationsverket ska kunna visa resultat så ska ärenden från dessa tre länder – och från Syrien – hanteras på löpande band. Enligt LEAN.

För att utreda ett sådant ärende måste vi tillämpa principen don’t ask, don’t tell. Alltså inte fråga för mycket och inte höra svar som skulle kunna leda till följdfrågor och fortsatta utredningar. En fråga måste vi ändå alltid ställa- ex officio- om det gäller flickebarn, bebisar, till föräldrar som känner sig som somalier eller eritreaner, oavsett varifrån de kommer. Nämligen om barnet riskerar könsstympning. Även om hela familjen givetvis ändå får PUT så kan barnet få en högre klassning om föräldrarna säger att hon riskerar könsstympning. Säger föräldrarna att hon inte riskerar könsstympning eftersom de är motståndare till denna sedvänja så måste vi låtsas som att vi inte hört svaret.  Om mer än 90 procent av kvinnorna i ett land könsstympas så innebär det en hög risk och ingen individuell bedömning sker. Till saken hör förstås att dessa personer inte alls kommer från länder där 90 procent av flickorna könsstympas men eftersom vi måste låtsas om att de gör det så måste vi också låtsas som att deras döttrar riskerar könsstympning.

Jag tror att vi också snart måste börja ställa nya frågor- ex officio- till personer från vissa länder. I många länder har HBTQ- personer en svår situation och även om dessa personer inte säger sig tillhöra denna samhällsgrupp utan åberopar helt andra asylskäl så måste jag som tjänsteman på verket kanske få dem att komma ut ur den garderob där de inte ens befinner sig. I synnerhet då jag vet att det är svårt för en person som levt i en kultur där HBTQ inte accepteras att berätta om sin läggning…

Men tänk om jag, i min välvilja, i stället kränker människor genom att insinuera att de inte kan motstå att könsstympa sina barn, att de egentligen är homosexuella osv.

Är det rätt mot miggorna att de tvingas att medvetet fatta undermåliga, felaktiga, rättsstridiga beslut på grunder som de vet är falska och bedrägliga? Beslut som dessutom för Sverige är mycket kostsamma och som förändrar det svenska samhället för alltid.

Är det rätt att Sverige på grund av denna slapphänthet blir – eller rättare sagt: redan är – ett land med mängder av människor som inte har rätt att vara här enligt de lagar som stiftats av Sveriges riksdag och regering?

Är det rätt att en oöverskådlig mängd människor dessutom, förutom att de är här utan laglig grund, inte styrkt vilka de är och att vi därmed inte har en aning om deras bakgrunder och/eller den faktiska anledningen till att de är här?

Är det rätt att skattebetalare i Sverige ska försörja, ordna bostäder åt, utbilda och ge sjukvård åt människor som inte har någon laglig grund för att vistas här och som samma skattebetalare inte ens vet vilka de är?

Läser man vad miggorna skrivit och berättat inifrån Migrationsverket sedan 2007 så blir det uppenbart för alla och envar hur illa politiker och regeringar hanterat asylinvandringen (och numera också arbetskraftsinvandringen)!

Det är märkligt att folket inte reser sig mot detta – fast å andra sidan: hur skulle det kunna resa sig när det inte får någon relevant och ingående information av nationella medier? Dock: bland de människor som har följt miggornas berättelser här på bloggen eller som har läst boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt och som jag har talat med, har samtliga varit chockade över vad de läst. Många har börjat förakta medier och politiker för vad de självsvåldigt och maktfullkomligt utsätter landet och folket för.

Inte en enda av dem jag har talat med har varit emot asylinvandring! Samtliga har varit emot att Sverige accepterar en stor bedrägeriinvandring och den osäkerhet och otrygghet den för – och redan fört – med sig i ett litet land som tidigare varit både säkert och tryggt att leva i. Den ”främlingsfientlighet” som medier och många oansvariga och okunniga politiker alltför lättvindigt och ounderbyggt pådyvlar många svenskar, har jag inte mött. Vad jag har mött – och det är tråkigt att behöva säga det, men det är sant – är snarare en sorts ”svenskfientlighet”, dvs en fientlighet mot dem som sitter i maktställningar vare sig de är politiker eller journalister, och som både ljuger och undanhåller fakta som skulle ge folket den allsidiga bild av verkligheten som det har rätt att få. Tack vare att miggorna orkar fortsätta att berätta är det dock allt fler som ser att den offentliga bilden inte är den korrekta.

Att försätta miggorna i de situationer där de numera – och sedan ganska lång tid – befinner sig, är så otillständigt och så förödande att man nästan inte kan ta in det. Utbildade jurister tvingas sitta och hantera lagar och regler på ett sätt som är helt emot allt vad just lagar och regler och – framför allt – rättssäkerhet heter. Politiker och miggornas verksledning har tvingat in dem i Dårskapens Värld där enskilda miggor omöjligt klarar att stå upp, stå emot och slå näven i bordet. Det är en klen, men kanske ändå viss tröst för dem och viktigt för framtida forskare, att deras berättelser finns kvar för att visa eftervärlden att de gjorde vad de kunde för att slå larm.

Finns det någon enda människa i Sverige som tycker att det, som miggorna tvingas göra och som de berättat om i åratal här på bloggen, är rätt? 

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Glada Vappen 2013!

FINLAND. Mjöd, struvor, ballonger och majviskor är det traditionella inslaget i vårfirandet på Valborg och Första maj. Och hemlagade munkringar och sockrade munkar.

På Hufvudstadsbladets sajt från Valborg 2012 finns recepten på struvor, munkringar och mjöd.

Läs gärna:
Glada Vappen! Mjöd och struvor på Valborg. – 30 april 2008
Glada Vappen! – 30 april 2010

Om framväxten – och den politiska acceptansen – av nya civilsamhällen i Sverige

Det kom ett mejl från en anställd vid en stor myndighet, tillika före detta migga:

Jag satt på jobbet för ett tag sedan och funderade på om jag skulle försöka gå ner i arbetstid och kanske börja studera lite igen. Jag hittade då den här kursen Tillämpning av sharia i Sverige och EU, 7.5 hp på Lunds universitet.

Läser jag rätt? Menar man vid Lunds universitet att svenska domstolar använder sig av sharia? Parallellsamhälle, någon?

Mannens farhågor och undran är berättigade. Att ett antal parallellsamhällen redan är tämligen väletablerade, tolereras och till och med i vissa fall uppmuntras av personer som har ansvar för lagstiftningen i Sverige, är känt av många. Men det inte är något som svenska medier så väldigt gärna rapporterar och informerar allsidigt och objektivt om. Tyvärr har man inte heller hört den ständigt lika integrationsåtgärds- och etableringsprojektsivrige integrationsministern försäkra svenskarna om att Sverige inte kommer att acceptera något ”muslimskt civilsamhälle”. Det vill säga precis det som den så omtalade Omar Mustafa, ordförande för Islamiska förbundet, redan talar om som något etablerat. Dessutom agerar också politiker, främst miljöpartister, starkt för att möjliggöra etablering av – i stället för att motarbeta! – ytterligare ett parallellsamhälle, nämligen för dem som vistas här illegalt och till större delen kommer från ”muslimska civilsamhällen” runt om i världen.

Så här presenteras kursen på Lunds universitet som den f.d. miggan, numera anställd vid en annan stor myndighet, fann när han botaniserade bland utbildningar:

Muslimska grupper har ibland föreslagit att sharia ska erkännas i svensk och europeisk lagstiftning. Detta bemöts ofta som krav på att införa hududstraff. Men vad är egentligen sharia och vad menar olika grupper när de talar om dess tillämpning? Vad många inte vet att shari´a redan tillämpas här. Det sker som inofficiell rådgivning i muslimska församlingar men också i svenska domstolar inom ramen för internationell privaträtt. De handlar då om muslimska staters familjelagar, vilka bygger på shari´a. Kursen tar upp den islamiska rättstraditionens utveckling efter islams uppkomst och hur sharias roll förändrats i de moderna muslimska nationalstaterna. Fokus är på sharias tillämpning i Sverige och Europa och hur svenska och europeiska domstolar i praktiken tolkar begrepp ur den islamiska rättstraditionen.

Personer på viktiga poster och med förmåga att tänka längre än näsorna räcker, är visserligen oroade. Men de säger mellan skål och vägg att den oron inte är något de kan tala om offentligt och att de inte öppet kan ta upp de farhågor och den frustration de hyser, eftersom de då riskerar att frysas ut på sina arbetsplatser och i sina nätverk, och kanske rentav mista sina jobb eller uppdrag. De rycker nedstämt på axlarna och säger att det måste hända något riktigt hemskt först – ett terrordåd eller en attack av något slag i till exempel centrala Stockholm med många döda och skadade – innan man eventuellt kan börja diskutera dessa frågor och börja tänka om. En fruktansvärt sorglig inställning, men till viss del förståelig med tanke på det åsiktsklimat som råder och de etiketter som lättvindigt sätts på människor som uttalar sig utanför de gränser som aningslöst blåögda politiker och medierepresentanter ritat upp.

Sverige förbereder sig på många sätt – inte bara genom sharia-kurser – på att tillmötesgå muslimers krav på att leva här mer som i sina hemländer. Det vill säga deras krav på införande av ett mer ”muslimskt civilsamhälle” – eller flera, med tanke på att folk av olika muslimska trosinriktningar inte är sams och bär med sig konflikterna från sina hemländer. Men i svenska medier och bland svenska politiker är det oroväckande tyst om allt detta. Det är också tämligen tyst om hur det faktiskt ser ut i de redan existerande ”muslimska civilsamhällen” som etablerats i många förorter och stadsdelar i svenska städer. Där råder redan islamiska värderingar och regler och efterlevnaden kontrolleras av ”religiös polis”, vilket inte minst Nalin Pekgul, tidigare riksdagsledamot, S, otaliga gånger berättat om, bland annat i Newsmill-texten Vi demokrater måste mobilisera mot islamismen, redan för tre år sedan!

Samtidigt gör Miljöpartiet – som fått med sig Alliansen – sitt bästa för att ytterligare förstärka osäkerheten och otryggheten för svenska folket i deras eget land genom att driva igenom – och till och med låta det skattebetalande folket betala för det! – att personer som bryter mot lagen och vistas här utan tillstånd ska ges ”fri” sjukvård och ”fri” skolgång i Sverige. Personer som vägrar lyda svensk lag och som staten inte ens vet vilka de är och varför de egentligen är här kan nu, med Miljöpartiets (och Alliansens lite motvilligare dito) starka stöd, leva illegalt i ett grått parallellsamhälle som delvis flyter samman med det ”muslimska civilsamhället”. För man ska ju, enligt samma parti, aldrig ”tvångsavvisa” (ett ord som används om dem som enligt domstolsbeslut ska lämna landet) någon. Något ”svenskt civilsamhälle” talar ingen om… Troligen för att det inte finns något sådant; det finns ju, enligt både Sveriges statsminister och ett antal olika aktörer och debattörer, inte någon svensk kultur, knappt något svenskt överhuvudtaget. Så något sådant svenskt civilsamhälle att bevara och värna om, existerar därmed inte.

Så här säger man hos Säkerhetspolisen, Säpo, om vad som är skyddsvärt i vårt samhälle:

Vår demokrati, en fungerande myndighetsutövning, vår suveränitet samt medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter är exempel på vad som är skyddsvärt i Sverige. Både information, platser och människor är vitala delar för att den svenska demokratin ska fungera. Exempelvis vårt försvar, riksdagens ledamöter och byggnader med viktig funktion betraktar Säkerhetspolisen som skyddsvärda intressen.

Var och en får själv fundera på om den anser att vi har en fungerande demokrati; om myndighetsutövningen verkligen fungerar; om riksdagens ledamöter som stiftar lagar tvärtemot andra, redan befintliga lagar, är ”särskilt skyddsvärda” och om Sverige har ett försvar för Säpo att betrakta som skyddsvärt. Hur skyddsvärt Sverige är – eller hur väl Sverige och svenskarna skyddas – kan man också fundera över när man betänker att en chefsanalytiker vid Säpo säger:

Vi har sett att personer reser från Sverige till Afghanistan, Pakistan, Somalia, Irak, Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande islamistiska nätverk – vilka också kan betecknas som al-Qaidainspirerade – och utbildas för att delta i olagliga våldshandlingar.

Man kan också fundera en stund över vad man tror att Sverige gör med dessa människor som deltar i olagliga våldshandlingar. Bestraffar dem för deras våldshandlingar, drar in deras uppehållstillstånd och utvisar dem? Tar emot dem när de återvänder till – oftast – bidragsförsörjning här mellan varven? Kallar dem ”utsatta” och försöker integrera dem?

Chefsanalytikern vid Säpo säger vidare om dessa män som ger sig av för att delta i olagliga våldshandlingar och exempelvis begå attentat mot civila:

Vissa genomgår olika utbildningar. Om de återvänder till Sverige med sådan utbildning och erfarenheter av våld bedömer vi att de bär med sig en förhöjd förmåga att utföra attentat i Sverige.

Vi vet att en betydande del av genomförda eller avvärjda attentat i Europa på något sätt involverat resande till våldsfrämjande islamistiska nätverk utanför Europa.

Trots detta accepterar riksdag och regering – och därmed folket, för riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar är folkets företrädare – att ett betydande antal människor med falska identiteter, falska nationaliteter, falska asylhistorier – och därmed faktiskt för staten okända motiv till varför de sökt sig till Sverige – varje år beviljas uppehållstillstånd (läs Fyra miggor: ”Ren lögn!”). Eller, om dessa får avslag på sina asylansökningar, ger samma riksdag och regering dem indirekt ”tillstånd” att stanna kvar illegalt och få sjukvård och skolgång. Samt agerar aktivt och kraftfullt för att Polisen inte ens ska eftersöka och utvisa dem.

Är det ett Sverige, splittrat i olika ”civilsamhällen” och med en asylinvandring (men också arbetskaftsinvandring) som spårat ur, som väljarna röstat för i riksdagsvalet? Har väljarna röstat för att riksdag och regering ska stifta lagar som klart går emot redan befintliga lagar? Som till exempel skattefinansierade förmåner som fri sjukvård och fri skola åt människor som vistas illegalt i landet och som, enligt tidigare stiftad lag, ska lämna landet?

Innebär ”fria, demokratiska val” i Sverige numera enbart, att medborgarna, som en allt tommare symbolhandling, i nåder får rösta vart fjärde år, och att de lämnat över rätten till dem som lyckats bli invalda i riksdagen fria händer att leka ”hela havet stormar” under de fyraåriga mandatperioderna mellan valen?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Fyra miggor: ”Ren lögn!”

I Norge rapporterade tidningen Aftenposten den 3 april bland annat följande, under rubriken 27.000 fikk opphold med usikker identitet:

Tusenvis av utlendinger har fått opphold i Norge de siste tre årene – uten at norske myndigheter vet sikkert hvem de er. Nå skaper ID-problemene økende vanskeligheter for Skatteetaten, NAV, politiet, bankene – og for innvandrerne selv.

(NAV = ung. Arbets- och välfärdsbyrån. Skatteetaten = Skatteverket. Politiet = Polisen).

Vidare skriver Aftenposten:

• 13.167 asylsøkere har fått beskyttelse med «sannsynliggjort» identitet fra 2010 til 2012.
• 12.626 personer har fått familieinnvandring og 1189 personer har fått arbeidsopphold i samme periode – med «sannsynlig identitet».

(Sannsynliggjort = sannolik, dvs inte styrkt).

Och så berättas om en tidigare Arbeiderpartiet-politiker, Khalid Haji Ahmed, som nu medgett att han ljög när han sökte asyl, fick uppehållstillstånd och norskt medborgarskap på de falska grunderna och kunde hämta sin familj till Norge, likaså givetvis, på helt falska grunder. Ahmed påstod att han var från Somalia, trots att han i själva verket var från Djibouti. Också i Sverige finns det personer på offentliga poster som har gjort precis likadant. De kommer från olika länder och har ljugit om allt: asylskäl (som inte fanns) om namn (som inte var deras), om identitet (som är falsk) och medborgarskap (som inte stämmer). Det är handlar om vad som i normala fall brukar kallas ”grovt bedrägeri”, ”urkundsförfalskning” m.m.

På precis samma sätt ljuger asylsökande i Sverige om att de är från Somalia, eftersom det är svårt att kräva id-handlingar från personer därifrån.. I själva verket är de från just Djibouti eller andra länder i Afrika eller, rentav, har redan uppehållstillstånd i något EU-land. Även afghaner från Iran ljuger om sin bakgrund och påstår sig komma från Afghanistan trots att många av dem aldrig ens satt sin fot i landet. Miggorna har berättat om detta i många år hör på bloggen och i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt (som omfattar åren 2008-2011) utan att någon riktigt orkar reagera i Sverige… Boken kan köpas här.

Vidare i Aftenpostens artikel (som lika gärna kunde/borde ha publicerats om svenska förhållanden i en svensk kvällstidning…):

94,1 prosent av asylsøkerne som fikk beskyttelse i 2012, hadde en «sannsynliggjort identitet». Antallet har økt fra 92 prosent i 2010, til tross for at problemet med ID-løse asylsøkere har vært kjent lenge.

Även om detta – alltså att det är exat detsamma i Sverige – har man kunnat läsa här på bloggen och i boken som nämns ovan – Inte svart eller vitt utan svart och vitt. Men inte i svenska medier.

E-postkorrespondens mellan en frågeställare och Migrationsverkets kundtjänst visar att på frågan:
”Hur många har fått asyl och uppehållstillstånd i Sverige där identiteten inte har fastställts?”
svarar Migrationsverkets kundtjänst:
”Under 2012 var det ingen som fick uppehållstillstånd i Sverige som inte hade styrkt sin identitet.”

Alltså, jag upprepar Migrationsverkets kundtjänsts svar, eftersom det är så häpnadsväckande:

Under 2012 var det ingen som fick uppehållstillstånd i Sverige som inte hade styrkt sin identitet.

Eftersom jag med 100 procents säkerhet vet att detta inte stämmer, men jag ändå ville höra vad miggor, handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket, säger om det här helt osannolika, icke trovärdiga, rentav icke styrkta (!) svaret, frågade jag några av dem hur de reagerade på det och här är deras svar:

Migga 1:
Detta var rätt chockerande. Han ljuger ju, rakt upp och ner! Inte en enda somalier har styrkt sin identitet, en bråkdel av de asylsökande så kallade ”barnen” har styrkt sin identitet. Afghaner har sällan några papper, fast de i Afghanistan inte kan gå en enda meter utan sina id-handlingar. Ren lögn. Han borde skämmas!

Migga 2:
Den här tjänstemannen vet inte vad han pratar om eller har missuppfattat frågan. Det ser ut i Sverige som i Norge. De flesta styrker inte identiteten. Några gör den sannolik, men de flesta gör bara hemvisten sannolik. När det gäller afrikaner så visar de sällan några identietshandlingar överhuvudtaget. Problemet är att många folkgrupper lever i olika länder. Vi försöker att genom kunskapsfrågor fastställa om personen i fråga kommmer från den plats han påstår, men det är svårt.

Under den tid när det kom många från Irak så hade i princip alla medborgarskapsbevis och id-kort, men många var förfalskade. Syrierna har id-kort och relativt många har pass. Anledningen är förstås att de vet att de får stanna bara de kan visa att de kommer därifrån. Gissningsvis kommer det att visa sig att många syriska id-kort är förfalskningar. Varför ser det ut så här? Jo, de sökande har mer att tjäna på att inte visa vilka de är för utan id-handlingar blir det svårt att verkställa en utvisning, och de flesta får ju avslag på sina ansökningar.

Migga 3:
Löjeväckande. Och ren lögn. Däremot går det inte att exakt ange hur många som inte styrkt sin identitet eftersom det inte finns någon statistik på det. Men utgå från att det bland asylsökande tillhör undantagen som bekräftar huvudregeln att den berörde styrkt id. Och bland anhöriga från Somalia är det noll.

Migga 4:
Jag har själv skrivit många beslut om uppehållstillstånd under år 2012 och det var inte många av dem som fick PUT som hade styrkt sin identitet…

Oftast var de, som jag skrev PUT-beslut till, somalier och eritreaner. Ingen av dem hade styrkt sin identitet och få hade ens gjort sin identitet sannolik. På rak arm kommer jag ihåg endast en person som fick PUT av mig på grund av skyddsskäl och som hade styrkt sin identitet. Men den personen hade annat medborgarskap och även bevisning för sitt skyddsbehov.

Jag känner inte till något enda fall där ensamkommande barn styrkt eller gjort sin identitet sannolik. Det är ett krav, men det är inte absolut, att man ska ha styrkt sin identitet för att få asyl, men det borde vara ett krav att man åtminstone gjort sin identitet sannolik. För tidsbegränsat UAT av andra skäl än skyddsskäl är styrkt identitet ett krav…

Dra era egna slutsatser, ni som läser detta. Och fundera över hur det kommer sig att svenska medier inte tar upp denna skandal så som man till exempel gör i Norge. Och fundera ännu mer kring varför de politiska partierna, riksdagen och regeringen inte slår näven i bordet mot asylbedrägerierna i Sverige.

Lästips – jag har valt en text per år under de nästan sju år som miggorna larmat: 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013:
Om dokumentlöshet och falska identiteter  – 31 januari 2007
En migga: ”Utländska pass utfärdade på falska grunder accepteras som bevis på identitet av åklagare.” - 25 juni 2008
En migga om att personer utan styrkt identitet och med falska historier inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige - 7 augusti 2009
En migga: ”Ena dagen måste vi ta alla i förvar och jobba för att dessa identitetslösa lycksökare lämnar Sverige; andra dagen ska vi blunda och tänka: ”Hur skulle det vara i Sverige utan alla dessa kreativa människor som tar sig hit?” - 28 december 2010
En migga om galenskaperna på asylområdet – igen. Och ingen kommer, som vanligt, att vare sig reagera eller – än mindre – agera… - 7 augusti 2011
En migga: ”Det är ju faktiskt, i själva verket, den asylsökande som ska lägga sina identitetshandlingar på bordet innan han eller hon ens ska få sin ansökan prövad!” - 14 oktober 2012
En migga: ”Av de asylsökande som är kvar bedöms bara några få procent vara konventionsflyktingar och några fler vara ”övriga skyddsbehövande”. - 7 februari 2013

Det finns hur många berättelser som helst genom åren, alla finns att läsa antingen via sökfunktionen här på bloggen, under kategorirubriken Asyl&Migration eller i boken Inte svart eller vitt som kan beställas som pappersbok eller laddas ner som e-bok.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Gunna Grähs på Vickys fik

I kväll var det vernissage på Vickys fik. Gunna Grähs ställer ut. Bland annat detta verk. Några fler finns att se här och resten under maj månad på Vickys fik, Renstiernas gata 28.

Migrationsverkets generaldirektör har rätt

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet replikerar Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson under rubriken Svepande och felaktig kritik mot Migrationsverket, på vad som sägs i artikeln Stoppa avvisningen av romer av Robert Hårdh och John Stauffer från Civil Rights Defenders.

Jag reagerade själv med förvåning när jag läste Hårdhs och Stauffers påståenden och tänkte då att någon helt enkelt måste bemöta dem. Det har alltså Migrationsverkets generaldirektör gjort, och han skriver i stort sett vad jag själv hade tänkt sätta på pränt. Läs de två artiklarna i rätt ordning och ta också med i beaktande vad en migga skriver angående Anders Danielssons text:

Det han säger är helt korrekt. Jag har skrivit i massor av beslut att fattigdom och dålig hälsa inte är skäl för asyl. Inte heller dålig bostad, brist på arbete eller skolgång. Romernas situation är svår, men det är faktiskt inte Sveriges sak att lösa den. Så enkelt är det.

Sista stycket i Anders Danielssons svar på de två något vilsegångna försvararna av mänskliga rättigheters (och tack till dem för att de gör det!) påståenden, är på pricken rätt:

Det är uppenbart att skribenterna, i sin iver att bevisa sin tes, väljer att lyfta fram en rad olika argument som inte stämmer. Migrationsverket har blivit en myndighet som är enkel att hänga ut, utan att den som kritiserar behöver se det som nödvändigt att ha på fötterna för att publiken ska ge sitt gillande. Migrationsverket anstränger sig till det yttersta för att göra en rättssäker och individuell prövning av varje människas ansökan om asyl. Romernas situation på Balkan och i Östeuropa är en skam för Europa. Men ansvaret för att skapa bättre levnadsvillkor för människor som saknar skyddsskäl ligger på andra aktörer än Migrationsverket.

För att citera miggan här ovan: ”Så enkelt är det!”

© Denna blogg.

Den fria rörligheten inom EU innebär inte att man kan flytta till vilket land man vill utan att kunna försörja sig

”Den fria rörligheten i EU bör inte vara villkorslös”, anser ansvariga ministrar i Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Österrike. Det rapporterar bland andra SR P1 idag i inslaget Frågan om ”social turism” åter aktuell.

I ett brev till EU:s ordförandeland Irland framför de fyra länderna att en del invandrare orsakar en avsevärd belastning på deras välfärdssystem, som sjukvård och skolor, och de fyra länderna vill få rätt att neka nyanlända EU-medborgare rätt till socialbidrag om de aldrig har haft ett jobb eller betalat skatt i det nya hemlandet. En helt rimlig hållning, som dessutom torde vara helt i linje med de intentioner som ligger bakom den fria rörligheten inom EU: man ska försörja sig själv i det land inom EU som man flyttar till!

Men i Sverige tycker ”ansvarig” minister inte att det finns någon som helst anledning till oro och säger:

Att tafsa på den fria rörligheten är helt fel väg att gå.

Men ”att tafsa på den fria rörligheten” är det inget land som velat göra! Bara klargöra att den som inte kan försörja sig själv och aldrig haft ett jobb eller betalat skatt i ett annat EU-land inte ska ha rätt till socialbidrag m.m. Den fria rörligheten ska vara exakt densamma som förut, så det som Sveriges EU-minister säger handlar antingen om ett medvetet eller om ett omedvetet missförstånd. När hon anser att ”vi bör satsa mer på solidaritet” (citat från SR P1:s hemsida) är också det ett medvetet eller ett omedvetet missförstånd: det handlar inte om ”solidaritet”, det handlar om en generös och bra lag som ger alla EU-medborgare rätt att fritt röra sig inom hela EU plus några icke-EU-länder som Norge och Schweiz m.fl.

Här är en del av vad som gäller för fri rörlighet inom EU, enligt den finländska representationen i Europeiska kommissionen:

Om en EU-medborgare vill vistas i ett annat EU-land en period längre än tre månader bör han uppfylla vissa villkor. Han eller hon bör:

- bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare;

- ha tillräckligt med pengar och en sjukförsäkring så att det mottagande medlemslandets socialskyddssystem inte behöver betala ut socialt bistånd till denna person under hans eller hennes vistelse.

När det gäller vilka som har rätt till fri rörlighet, alltså vistelse i ett annat EU-land kortare tid än tre månader, gäller att

EU-medborgare får på vissa villkor flytta till ett annat EU-land för att söka jobb.

Det handlar alltså om att EU-medborgare har rätt att fritt resa till ett annat EU-land för att söka arbete, inte för att leva på gatan eller på landets härbärgen och inte för att söka stöd ekonomiskt och socialt. Rätten att röra sig fritt gäller också den som ska studera, ansluta till en familjemedlem som redan finns i landet och kan försörja sin familj samt den som vill starta en verksamhet som han kan försörja sig på.

Som en extra information till lättkränkta personer meddelas, att man i många EU-länder alltid måste bära med sig id-kort eller pass. I dessa länder kan man få böta eller tillfälligt tas i förvar om man lämnat id-handlingarna hemma. Personer som blir kränkta av att behöva legitimera sig rekommenderas därför att noga i förväg ta reda på vilka länder som ställer det kravet så att de kan undvika att resa dit.

Det är helt omöjligt att här redogöra för alla regler och bestämmelser kring den fria rörligheten. Mängder av information, lagtexter och direktiv kan lätt googlas fram på nätet. Här är några länkar:

Söka jobb utomlands
Fri rörlighet för EU-medborgare
Fri rörlighet inom EU
Rörlighetsdirektivet
EU och migration

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Regeringen vill inte längre hantera ansökningar från brottsdömda om att slippa utvisas

Justitiedepartementet har beslutat om överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m. från den 1 september i år, och meddelar:

I propositionen 2012/13:151 föreslås att regeringens ärenden enligt 8 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen. Förslaget är ett led i den allmänna strävan att flytta över sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande av regeringen till myndighetsnivå.

Förslaget innebär i huvudsak följande. En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott ska kunna ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om Migrationsverket finner att ansökan bör beviljas ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Om Migrationsverket kommer fram till att det inte finns skäl att bevilja ansökan ska den avslås. Migrationsverkets avslagsbeslut ska kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsdomstolens beslut ska kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd ska som regel krävas vid överklagande till Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska kunna bevilja uppehålls- och arbetstillstånd och i vissa fall upphäva utvisningsbeslutet.

I propositionen föreslås vidare att regleringen i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. om s.k. automatiskt uppskov med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd upphävs.

Det är inte svårt att förstå att regeringen vill slippa dessa ärenden som ofta torde uppta ganska mycket av regeringssammanträdena som hålls varje torsdag. Det kan röra sig om flera sådana här ärenden vid varje tillfälle. Vissa veckor (totalt 19 av årets 52) har inga ”nådeansökningar” behandlats, men övriga 43 veckor har inte sällan fyra, fem och sex sådana ansökningar hanterats av regeringen. Vecka 39 förra året togs, under ett sammanträde, beslut i hela tio sådana ärenden. När man tittar på regeringens ärendeförteckningar ser man att, förutom dessa ärenden där personer som begått brott och dömts till fängelse och utvisning, begär att utvisingsbesluten ska hävas, är det mängder av andra beslut som ska fattas under regeringens torsdagssammanträden. Att regeringen vill bli av med de allt fler ansökningarna är som sagt inte svårt att förstå. Dessutom ter det sig mer korrekt att dessa frågor hanteras i domstol, inte av regeringen. Det är domstolar som dömer till utvisning vid grova brott och de kan också hantera ”nådeansökningarna”. Vilket de nu ska börja göra från kommande höst om regeringen får som den vill.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Zulmay Afzali: ”Den svenska undfallenheten och rädslan för rasiststämpel är ett stort problem, jag ser det ofta i olika sammanhang och det gör mig frustrerad.”

Zulmay Afzalis artikel Vi muslimer bör ta avstånd från islamisterna på Newsmill 23 april, är etta på listan ”Dagens populäraste artiklar”. Här ett kort utdrag ur hans text:

Jag vill att svenska partipolitiker och andra ska stå upp för att vi har ett civilsamhälle i Sverige, ett sekulärt samhälle där religionen är vars och ens ensak och där samma regler och villkor gäller för alla. Det behövs inga särskilda representanter för muslimer i politiska sammanhang i Sverige; vi bor och lever här på samma villkor som alla andra och ska arbeta för ett bra och enat samhälle för alla.

Zulmay Afzalis bok En flykting korsar ditt spår, kan köpas eller laddas ner som e-bok.

En migga: ”En feg lösning som inte anstår en rättsstat”.

En migga skriver nedanstående apropå texterna Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd och Vidare om rapporteringen om hungerstrejkande afghaner i Boden.:

När media uppmärksammar asylärenden där någon ska utvisas så brukar det hamna hos ”svåra gruppen” som vips hittar nya omständigheter som inte var kända sedan tidigare och så kan man bevilja uppehållstillstånd.

En feg lösning som inte anstår en rättsstat, men Migrationsverkets ledning tycker väl att de räddar ansiktet på något sätt. Jag gissar att det blir så i det här fallet också… (Se ovan, min anm.)

Kommentar: Notera att det som sägs här ovan, nu bekräftas offentligt för första gången! Och det görs av en migga, här på denna blogg.

Många gånger har människor fört fram att Migrationsverket ändrar sig när media tar upp olika asylärenden, även när de redan har fattat korrekta, lagenliga beslut. Svaret på sådana påståenden har från myndighetens sida alltid varit att så inte är fallet och att alla fall behandlas lika och att asylprövningen är rättssäker.

Jag har genom åren kommit att allt mer respektera miggornas kunskaper, engagemang och vilja att göra rätt. Och fått uppleva av deras frustration över att inte alltid få göra rätt!

Jag har tagit del av berättelser som jag fått tillstånd av miggorna att publicera här på bloggen och i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt. Jag har också tagit del av berättelser som jag, av hänsyn till de miggor som skrivit dem, inte fått tillstånd att publicera. Det är långtifrån allt som berättats inifrån Migrationsverket som hamnat här på bloggen!

Också den här gången har tämligen uppseendeväckande uppgifter måst utelämnas, vilket är mycket tråkigt men dessvärre nödvändigt med tanke på vad uppgiftslämnaren kan råka ut för. Jag tar på stort allvar när miggor (och andra) ber mig att inte föra vidare mycket känsliga uppgifter och kommer aldrig att svika de förtroenden jag får. Det är ändå en övervägande del av vad miggorna berättar som jag får tillstånd att återge.

Miggorna har gjort – och gör – en stor insats när de skriver här på bloggen. Genom dem får många människor veta en hel del om asyl- och migrationsområdet som de inte får via ”gammelmedierna”. Tyvärr har inte någon enda politiker eller person från regeringskansliet bett att få träffa någon eller några av dem som berättat och berättar de hårresande historierna från ”sitt” verk – år ut och år in, år ut och år in. Det är förstås inte alls säkert att någon av miggorna skulle ställa upp heller, de kanske inte skulle våga lita på politiker och regeringstjänstemän. Men nog är det märkligt att de ansvariga för asylpolitiken och asylhanteringen inte ens försökt få till stånd ett möte…

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Vidare om rapporteringen om hungerstrejkande afghaner i Boden

Apropå rapporteringen om afghanerna som hungerstrejkar skrev jag ett tidigare inlägg med exempel på hur ofullständigt medier beskriver asylfrågor och -ärenden. Läs inlägget Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd först. OBS! Det är absolut inte enbart Norrbottenskuriren som inte ger en hel bild när de beskriver före detta asylsökandes situation, det råkar bara vara just deras artikel/artiklar som får tjäna som exempel.

I en ny artikel - Fler hungerstrejkar i Boden – återger Norrbottenskuriren de före detta asylsökandes situation och citerar deras ord. Bland annat en av afghanerna som säger:

Jag vill göra det här för att få stopp på immigrationen. I stället för att åka tillbaka och dö där väljer jag hellre att dö här framför deras ögon här i Sverige

Vad som menas med den första meningen om ”stopp på immigrationen” är lite svårt att förstå, här borde reportern ha bett om ett klargörande. Troligen menar han ”stoppa utvisningen”, men då ska man också skriva det.

Det är lätt att hålla med Jakob Lindvall, enhetschef på en av asylprövningsenheterna i Boden som säger – vilket är bra att man får ta del av:

Det är alltid tråkigt när det blir så här. Jag förstår att ett avslag aldrig är roligt att få. Det är en del av systemet som det ser ut nu.

Jakob Lindvall förtydligar också:

Det allmänna tillståndet i Afghanistan är inte så dåligt att man automatiskt får uppehållstillstånd.

Ja, så ser ”systemet” eller rättare sagt: utlänningslagen, ut. Att den som inte beviljats asyl eller uppehållstillstånd av skyddsskäl ska – alltså ska – lämna landet. Det är på den punkten man kan önska sig tydligare information i artiklarna. I Finland har både inrikesministern och Migrationsverkets ledning varit föredömligt tydliga och raka, och det har också återgetts i medier i Finland när några afghaner hungerstrejkade också där:

Migrationsverket: Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.

Inrikesministern: Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk. Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.

I Sverige säger i stället Migrationsverkets enhetschef att han inte har något emot att personerna hungerstrejkar utanför Migrationsverket entré:

Det är vuxna personer och de har rätt till att demonstrera.

Något som bekymrar är när reportern påpekar att ”en som tillkom i hungerstrejken i dag är bara 16 år”. Då säger – som man förstår – enhetschefen vid Migrationsverket:

Det får vi titta närmare på och kanske prata med sociala myndigheter.

Något som bekymrar är när reportern påpekar att ”en som tillkom i hungerstrejken i dag är bara 16 år”. Då säger – som man förstår – enhetschefen vid Migrationsverket:

Det får vi titta närmare på och kanske prata med sociala myndigheter.

Men sociala myndigheter har knappast med saken att göra. En person som är 16 år gammal har rätt att fatta en hel del egna beslut, till exempel jobba 40 timmar i veckan, starta egen firma, ta körkort för lätt motorcykel och traktor etc. Sociala myndigheter har knappast rätt att lägga sig i om han hungerstrejkar, annat än genom att vädja till den unge att inte göra det, förstås. Vilket man kan hoppas att många gör.

Det skulle vara bra om rapporteringen om personer som fått avslag på sina ansökningar och den situation de befinner sig i samt utlänningslagstiftningen som reglerar invandringen till Sverige skildrades lite mer allsidigt…

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd

Norrbottenskuriren publicerade den 17 april en artikel med rubriken Flyktingar hotar med att svälta sig till döds. Som så ofta när det rapporteras om asylsökande som ska utvisas så innehåller också denna artikel tämligen många felaktigheter. Redan i rubriken finns den första. Ingen vinner på felaktig, ofullständig eller vinklad rapportering på asylområdet. Därför borde alla medier vinnlägga sig om att rapportera korrekt och allsidigt. Det är deras skyldighet enligt god publicistisk sed och det är allmänhetens rätt att kunna lita på att journalister gör sitt yttersta för att ge korrekt information!

1) Det rör sig inte om ”flyktingar” utan om f.d. asylsökande som fått sin sak prövad otaliga gånger och inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl. De har aldrig varit flyktingar och är nu inte heller längre asylsökande utan personer som sökt asyl, fått avslag och ska lämna landet.

2) ”Vi lämnade Afghanistan på grund av att vi hade fiender”, säger en av afghanerna. Det är inte asyl- eller skyddsgrundande att ha fiender i sitt hemland. Inte heller ger utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd i Sverige för att: ”Jag kämpar för ett bra liv, studerar här för en bättre framtid och det skulle vara svårt att flytta. Nu ska de skicka hela familjen tillbaka till Afghanistan. Det känns orättvist eftersom det dör 10.000 människor varje dag i landet”, som en annan afghan säger.

3) Tiden i Sverige utan uppehållstillstånd (=illegal vistelse) har ingen betydelse, allra minst positiv. Vare sig de har vistats i Sverige i ett eller sju år så måste de lämna landet, vistelsetid är inget asyl- eller uppehållstillståndsgrundande skäl enligt utlänningslagen.

4) En hungerstrejk, vilket en del av afghanerna inlett enligt artikeln, förändrar ingenting. Det borde någon berätta för dessa människor, som riskerar att förstöra sin hälsa utan att uppnå något annat. I utlänningslagen finns inget utrymme för ”uppehållstillstånd på grund av hungerstrejk”.

Samma sak torde gälla i Sverige som till exempel i Finland, så som det uttrycks i texten: FINLAND. Migrationsverket: ”Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.”

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Zulmay Afzali om islamister på Newsmill juni 2012

Apropå det som skett i Stockholms arbetarekommun, dvs hela karusellen runt den först invalde, sedan utsparkade Omar Mustafa, påminns här om Zulmay Afzalis artikel på Newsmill den 28 juni 2012: Islamister som hotar oliktänkande ska inte representera mig.

Att läsa en del av kommentarerna till hans artikel är ingen höjdare; det är det sällan när det handlar om detta ämne. Men det går utmärkt att läsa texten och välja att förhålla sig till den på sitt eget sätt.

Det finns knappast något att ondgöra sig över i det sista stycket i artikeln i alla fall! Det som sägs där ter sig som något som varje fritt tänkande människa i en demokrati bör kunna omfatta:

Jag vill uppmana alla vanliga, utbildade och tänkande muslimer att stå upp och motarbeta de radikala och extrema grupper som påstår sig representera islam. Låt oss representera oss själva, inte låta dem göra det! Låt oss hindra dem från att predika våldsideologier och extremism. Vi som lever här, i Sverige och i andra europeiska länder, måste arbeta hårt för att rensa våra samhällen från den infekterande radikalismen. Det kan vi bland annat göra genom att visa att vi stödjer dem som använder sig av sin rätt till åsikts- och yttrandefrihet.

Läs gärna Zulmay Afzalis bok – En flykting korsar ditt spår – som kan beställas här. Recensioner/omnämnanden i Dagens Nyheter, Upsala Nya Tidning, Folkbladet, Svenska Dagbladet m.fl. och utdrag ur boken på engelska och svenska finns också att ta del av.

© Denna blogg

En migga om en asylsökande som kräver att asylprocessen ska tas om för att han ljög om allt i den första processen och nu kommit på andra tankar…

En migga skriver om hur det inte sällan går till på asylområdet i Sverige. Tidigare migg-berättelser inifrån det illustra Migrationsverket kan läsas här.

AFGHANISTAN ELLER IRAN

En vuxen asylsökande från Afghanistan fick avslag i alla instanser. Därefter kontaktar han verket och  lämnar in sina iranska id-handlingar och kräver nu att asylprocessen måste börjas om. Den asylsökande  fick nämligen ”dåliga råd från en smugglare om att ljuga om identitet och medborgarskap”, främst därför att afghaner lättare får asyl än iranier. Men också därför att den sökande inte hade några som helst asylskäl mot sitt hemland Iran utan bara, helt enkelt, ville bosätta sig i Sverige. Därför lydde den sökande smugglarens råd, tyvärr.

Nu anser alltså den här personen att asylprocessen måste tas om på grund av hans nya identitet (!!!) som han nu kan dokumentera med identitetshandlingar. Det anser  han anser åtminstone måste leda till att han får undantag från att inneha arbetstillstånd och att han kan få ”byta spår”, medan asylprocessen görs om.

Och nu var det ju också så, att den här personen inte ens hade förstått tolken under den tidigare asylprocessen eftersom tolkningen inte skedde på persiska utan på ett annat språk, det påstådda modersmålet  som talas i Afghanistan, som den sökande inte behärskar till fullo, vilket måste vara anledningen till att asyl inte beviljades förra gången…

Kommentar: Förstår ansvariga politiker verkligen inte vad det miggorna berättar, år ut och år in, om bedrägerier på asylområdet, kostar i både pengar och i riskerad främlingsfientlighet grundad på fakta, inte på fördomar?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!