• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • En migga: ”Med sådana vänner behövs inga fiender.” måndag, 24 november, 2014
      En migga om människor man kan respektera – och de är inte svenskar: Med sådana vänner behövs inga fiender Jag har följt den svenska debatten med stigande vånda och  jag vet inte hur många gånger i ordningen försökt vända hela dramaturgin ryggen. Men det går liksom inte längre. Inte när den högsta ansvariga tjänstemannen uttalar […]

Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet

Migränverket i Magasinet NeoJag har hela tiden respekterat miggorna och deras berättelser och publicerat dem i närmare åtta år här på bloggen. Av en del svenska journalister, de ytterst få gånger dessa ens låtsats om att berättelserna existerar, har miggorna bespottats och avfärdats för att de berättat anonymt, med det källskydd de enligt svensk lag har rätt till. Trots att samma journalister själva ofta arbetat med anonyma källor…

Nu får ni (åtminstone viss) upprättelse, miggor! Åtminstone av Ivar Arpi, och Magasinet Neo!

Som en av få skribenter i Sverige har Ivar Arpi både velat – och förmått – förstå och ge en sann bild av verkligheten. Och han har lyckats. Alla ni som följer bloggen vet att det som berättas i artikeln i Magasinet Neo – Migränverket – är exakt detsamma som ni har läst här under många år. Och som ingen i offentligheten, vare sig journalister eller så kallade ansvariga politiker har velat låtsas om, trots att de alla har känt till miggornas berättelser under lång tid.

Här är några korta citat ur den alldeles sällsynt utmärkta artikeln, resten kan läsas i texten som länkas till här ovan:

–Vi låtsas att vi utreder. Men det är världens största berättartävling jag jobbar med. Jag är något slags jury.

–Vi ska producera beslut. Uppdraget verkar vara att vi ska ta emot så många som möjligt på så kort tid som möjligt.

Framsida miggbok 2012-mars 2014–Det blev något slags frikyrkostämning. Det var rena pingstmötena. Lean framställdes som lösningen på allt.

Det berättar Anders Thomas (som har skrivit förordet till Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014, min anm.), som sade upp sig från Migrationsverket för tre år sedan, efter att ha fått nog av att inte få känna sig som en riktig tjänsteman. I stället för att följa lagen skulle man följa en managementfilosofi, menar han.

–Det kan jag säga att det var en fullständig katastrof med införandet av den nya modellen för snabbare beslutsgång, i alla fall för lagenligheten inom migrationsområdet, säger Anders Thomas.

Det är något samtliga tjänstemän jag pratar med återkommer till: Att kravet på att producera beslut hamnar i konflikt med kvaliteten på utredningarna. Tiden räcker inte till. Pengarna räcker inte till. Om man ska göra två utredningar om dagen, en på förmiddagen och en på eftermiddagen, då är det allt som hinns med.

Så här fortsätter det. Och allt, precis allt, har varit känt för alla som läst bloggen och det har såväl journalister som riksdagsledamöter som ministrar och andra i regeringskansliet gjort i många år. Ingen – inte en enda av dessa människor – kan säga att det här är några nyheter för dem. De som känt till, men inte har brytt sig om miggornas berättelser – ibland rena nödrop – är medskyldiga till den katastrofala situation på asylområdet som Sverige nu befinner sig i.

© denna blogg.

Flosklerna staplas på varandra och de tomma tunnorna skramlar rent öronbedövande.

AnkebadNyheter från Ankebad
News from the Duck Spa, Sweden

 

Om man i Ryssland får den här artikeln i Svenska Dagbladet – ”Ingen ska tvivla på att vi kräver respekt” – översatt och ids läsa den, så tror jag att man kommer att skratta gott och länge. Åt ett land och en minister, som inte har något som helst försvar (Sveriges försvar är som de tre små grisarnas hus, som ramlar omkull bara någon blåser på det). Inte bara i Ryssland utan i hela världen skrattar man:

”Sverige ska bedriva en feministisk utrikespolitik, i ett skärpt världsläge.”
Kommentar: Vilket flum!

”Ingen ska tvivla på att vi kräver respekt.”
Kommentar: Men snälla utrikesminister Margot Wallström, respekt är inget man kan kräva, det är något man måste förtjäna. Och det gör då verkligen inte Sverige på försvarsområdet.

”Vi är beredda att agera för att värna vår alliansfrihet och våra gränser.”
Kommentar: Hur då? Hur långt kommer man med skramlande men tomma tunnor? Och dessutom: gränserna ska inte ”värnas”, de ska försvaras!

”Ryssland skrämmer svenska medborgare. Dessutom signalerar vi att vi vill ha en bra granne, en fredlig granne. Och att vi är intresserade av en dialog, vi måste tala också med dem vi inte håller med. Då förutsätter vi att den vi talar med är förutsägbar och spelar efter samma regler.”
Kommentar: Först säger Wallström att svenskarna är rädda för Ryssland. I nästa andetag säger hon att ”vi” signalerar (Hur då? Rökpuffar?) att ”vi vill ha en bra och fredlig granne (trots att vi är rädda för den grannen). Och hur – hur – kan man vara så övermaga att man ”förutsätter” att ett annat land ska ”spela efter samma spelregler”, dvs de som gäller i den humanitära stormakten? Det är ju helt megalomant galet! Men från en svensk minister i en humanitär stormakt kan vilka kvackningar som helst släppas ut från dess regeringskansli Ankebad.

”Vi visar att vi håller koll på det här, att vi kommer att försvara svenskt territorium och att vi inte accepterar det här. Det är en skarp protest som vi framför.
Kommentar: Flosklerna staplas på varandra och de tomma tunnorna skramlar rent öronbedövande.

Till slut: om jag var svensk och hade en minister som – förutom allt som kommenterats ovan – visar sig vara så här totalt jag-centrerad så skulle jag skämmas ögonen ur mig:

”Jag tyckte att det blev ett nytt läge i mitt liv. Vi hade en ny partiordförande. Och jag märkte att jag saknade att vara i ett sammanhang, med politiska uppgifter som var tydliga.”
Kommentar: Tre gånger ”jag” i två meningar och inte ett ord om vad hon vill göra för landet och folket. Pinsammare och mer förödande än så här kan det inte bli. Ens i Sverige.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

 

 

En migga: ”Vår generaldirektör verkade tämligen verklighetsfrånvänd när han pratade om syrier och eritreaner.”

En migga:

profileJag hörde Migrationsverkets generaldirektör i Ekots Lördagsintervju den 14 november. Han bekymrade sig över boendet för de asylsökande. Jag inser att det är ett problem men jag upplever att finns en hel del andra problem som inte alls nämndes. Eftersom jag jobbar med asylprövning så tycker jag att det är ett problem att den som idag söker asyl får en utredningstid någon gång efter midsommar 2015. Om det efter den asylutredningen måste göras kontroller – till exempel språkanalyser eller äkthetskontroller av handlingar – och om resultatet av dessa kontroller inte leder till att den asylsökande får PUT – då måste personen kallas till en ny asylutredning.

En ny utredning kan förstå inte bokas om sju månader igen. Handläggaren utnyttjas redan maximalt och det finns varken lediga tider eller lediga utredningsrum. Men handläggaren måste försöka boka in utredningen ändå. Han/hon får ibland hoppa över lunchen eller hålla sin kompletterande utredning efter ordinarie arbetstid. När så sker måste ett offentligt biträde förordnas för den sökande, om det finns ett offentligt biträde som går med på att komma efter ordinarie arbetstid. Dessutom måste handläggaren också övertala en kollega att stanna kvar eftersom vi av säkerhetsskäl inte får vara ensamma i  lokalerna när vi utreder.

Vår generaldirektör verkade tämligen verklighetsfrånvänd när han pratade om syrier och eritreaner. Som om att han inte kände till att det också kommer en hel del sökande från andra länder som ger ut sig för att vara syrier, eller eritreaner. Dessutom kommer det fortfarande sökande från länder där inte pågår något krig, som i Syrien eller där det finns evighetslång militärtjänst som i Eritrea. Om de ändå åberopar politiska skäl så får de visats här minst sju, åtta månader utan asylutredning och beslut. Om de låter bli att komma till sin asylutredning får de en ny tid om sex , sju månader. Om inte någon handläggare väljer att överboka sig och kalla in den sökande tidigare.

Jag har överbokat mig och kallat en sådan sökande tre gånger nu. Han dyker inte upp. Han behöver inte göra det heller eftersom det enda som händer när han gång på gång uteblir från asylutredningen är att hans kontokort spärras. Då kontaktar han asylmottagningen och säger att han var sjuk alternativt inte fick kallelsen. Han får då en ny kallelse till utredning i handen, spärren tas bort och han går tillbaks till sitt boende. Gång på gång.

Visst är det viktigt att asylsökande får ett bra mottagande men det är också viktigt att asylsökande får en snabb och rättssäker prövning. Varför satsas det inte mer på asylprövningen? Vi klarar inte av det detta!

Kommentar: Likt papegojor upprepar offentliga aktörer mantrat: ”Sverige ska ha ett generöst flyktingmottagande”. Men på vilket sätt och mot vem är det generöst? Inte mot dem som verkligen har behov av skydd i alla fall.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

En före detta migga skriver till en skribent på Dagens Nyheter med anledning av hennes ledartext om språkanalyser

DN logoAnders Thomas, före detta migga under åtta år, skrev den 12 november till Amanda Björkqvist, med anledning av hennes ledartext i Dagens Nyheter med rubriken Asylsökandes öden avgörs i skojarbransch. Han hade hoppats på ett svar, men har inte fått något. Eftersom det han skriver är allmängiltigt och behöver komma fler till del, har han skickat sin text också till mig för publicering:

Hej Amanda!

Jag har inte sett Uppdrag granskning om detta, så jag kan inte uttala mig om programmet, jag nöjer mig med att bemöta din text som jag just läste i DN. Jag upptäckte att du glömde bort att ta med ett par saker, det kan ju bero på att du endast skriver om vad som tydligen framkom i programmet Uppdrag granskning och inte för att du har letat reda på fakta själv.

Jag har arbetat på Migrationsverket i åtta år, de flesta av dem inom asylprövning och jag har gjort hundratals utredningar och har många gånger använt språkanalys som ett verktyg för att fastställa den sökandes ursprung. Eller snarare var de inte kommer ifrån.

Språkanalyser är, som du skriver, väldigt dyra och oexakta, de används främst när det finns mycket stora oklarheter i den sökandes historia och/eller avsaknad av kunskap om hemorten som den sökande rimligen borde ha. Jag har själv många gånger varit med om att asylsökande inte har vetat vad gatan de bott på hela sitt liv heter, vad parken de har bott bredvid heter, inte moskén, inte fotbollsarenan, inte flygplatsen eller hamnen. Man vet inte vad torget där man har handlat hela sitt liv heter eller var det ligger. Då är det läge för ett språktest. Det visar alltså inte med någon säkerhet varifrån någon kommer, men det kan ofta visa varifrån någon inte kommer.

Visst är det en märklig bransch, där somliga har skurit guld med täljkniv, men det är inte skäl för att avfärda det hela som en bluff och värdelöst. Rätt använt är det ett bra och fungerande instrument. Synd att det inte kommer fram utan att det framställs som att Migrationsverket använder det för att konstruera ett avslag på grunder som inte finns. Som det ser ut på Migrationsverket idag så vill ingen skriva ett avslag för att det tar för lång tid, vilket påverkar produktionen, vilket givetvis påverkar lönen. Man skriver avslag när det är helt och utan tvivel uppenbart att personen inte har de skäl som uppges.

Jag kan tillägga att jag sedan tre år inte jobbar på Migrationsverket. Jag lämnade eftersom jag tror på en reglerad invandring och en rättssäker prövning i asylärenden. Införandet av Lean och överenskommelsen mellan M och MP kom och slog sönder allt det. Jag kunde inte längre sitta och begå tjänstefel och brott mot utlänningslagen flera gånger i veckan, så jag lämnade ett arbete jag kunde och var bra på.

Nu har jag ett arbete jag avskyr och som jag går till bara för att jag får lön. Men jag kan sova gott på natten i vetskap att jag inte är en del av detta vansinne som kallas svensk asylpolitik.

Hälsningar,
Anders Thomas

Kommentar: I ett ”normalt” land skulle det räcka med att en asylsökande, som Anders Thomas berättar, inte vet vad gatan han bott på hela sitt liv heter, vad parken han har bott bredvid heter, moskén, fotbollsarenan, flygplatsen eller hamnen eller ens vad torget heter, där han har handlat hela sitt liv. Då behövs knappast några språkanalyser för att man ska kunna konstatera att här ljugs det friskt och att personen inte är den han utger sig för att vara och inte heller kommer från den stad eller by han påstår sig komma ifrån. Det finns ingen som helst anledning att lägga ut skattepengar på språkanalyser i så solklara fall.

Framsida miggbok 2012-mars 2014I övrigt kan jag bara säga att jag förstår Anders Thomas (som för övrigt skrivit förordet till den andra ”migg-boken” Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar 2012-mars 2014) som lämnade det snart helt sjunkna skeppet. Samtidigt beklagar jag att Migrationsverket gick miste om en kunnig och ambitiös handläggare/beslutsfattare. Det är ju just sådana som verket behöver och borde göra allt i sin makt för att försöka behålla.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

Debattören Birger Schlaug tycker att Sveriges statsminister vid besök i Norge och Finland borde ha tagit upp deras ”ansvar för flyktingsituationen”!

Panelen i Gomorron Sverige 14.11 2014Fredagen den 14 november sändes detta inslag i SVT:s program Gomorron Sverige, med en panel bestående av Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR,  och Birger Schlaug, debattör (miljöpartist). Från ca 4.50 i programmet diskuterar de migration med anledning av prognoser från Migrationsverket om att det kan komma upp emot en halv miljon, vad programledaren Marianne Rundström som leder programmet kallar ”flyktingar” (hon menar asylsökande), de närmaste tre åren. Hennes fråga till panelen är:

Hur är Sverige rustat för att möta detta?

”Tyvärr rätt dåligt”, säger Tove Lifvendahl. Och det stämmer förstås. Det är till och med en lätt underdrift, svaret är egentligen: ”Uruselt. Det kommer inte att fungera, det fungerar ju inte ens nu.”

Ursula Berge tycker lite nonchalant slarvigt att ”vi är ett humant land som tycker att de ska få komma hit” men att ”vi måste ha mycket mer välsmorda system”. Floskler. ”Välsmorda system”??? Säg det till dem som tränger ihop sig 12 personer i en tvåa i Södertälje eller pappan och sonen som bor i ett garage. Eller dem som sitter på överfulla, rent människoovärdiga asylboenden! Sedan säger hon att:

Har man inte asylrätt ska man inte behöva fastna i systemet.

Hon torde gissningsvis mena att den som inte har fått rätt att stanna för att den inte har skäl att få asyl eller skydd enligt utlänningslagen, inte heller ska kunna bita sig kvar här. Man kan undra varför hon inte talar klarspråk och säger att:

Den som inte har rätt att få asyl eller uppehållstillstånd ska lämna landet.

Ursula Berge kommer också med nya, sensationella uppgifter som hon borde verifiera just för att de är så sensationella och några faktabaserade uppgifter som styrker det hon påstår inte har visats upp:

De som kommer hit nu är mycket mer välutbildade än de som kom för tio år sedan. De är minst lika välutbildade som vi själva. Det är väldigt, väldigt många som är akademiker.

Detta fick stå helt oemotsagt och Berge avkrävdes inga som helst bevis för sina påståenden!

Birger Schlaug var ute och cyklade så det bara skrek om det. Bland annat sa han att han tycker att:

Statsminister Löfven som har besökt Norge och besökt Finland, för att upprätthålla en god stämning vid supén så tar han inte upp också deras ansvar för flyktingsituationen.

Här cyklade han helt vilse. Inte kan en svensk statsminister komma till sina nordiska grannar och börja lägga sig i hur deras regeringar agerar i för landet och folket livsavgörande frågor! Inte skulle man ens drömma om att Norges eller Finlands statsministrar skulle komma till Sverige och säga åt svenskarna att de borde ta ansvar, som Norge och Finland gör, och se till att Sverige vet vilka man hyser i sitt land och att man hör borde införa en rättssäker asylprocess samt sända tillbaka människor som inte har rätt att vistas i landet! Det finns inte på kartan, men Schlaug tycker på allvar att besserwisserlandet, den humanitära stormakten, ska lägga sig i välfungerande nordiska länders ”ansvarstagande” på asylområdet! När det ju är Sverige som inte tar ansvar, medan de andra länderna i mycket större utsträckning gör det!

I grannländerna diskuteras hur man ska agera för att förhindra att svenska medborgare och personer med svenska uppehållstillstånd ska kunna flytta till dem och eventuellt utnyttja deras sociala system när det svenska välfärdssystemet kollapsar. Man är i grannländerna oroliga för att när nu det svenska ”generösa” (=osäkra och okontrollerade) asylmottagandet gör att det inte finns bostäder, jobb, kanske inte ens pengar till socialbidrag åt alla ”nyanlända”, då börjar de och andra i Sverige att röra sig över gränserna till de välfungerande grannländerna. Men där vill man inte ha utanförskapsområden och ”no go-zoner” och inte heller oidentifierade människor som man inte vet något om alls och som det svenska asylsystemet släppt in i Sverige.

Schlaugs lågvattenmärke i migrationsdiskussionen är långt ifrån det enda i en allmänna migrationsvillervalla som råder nu när korken äntligen verkar ha flugit ur asylinvandringsflaskan. Många låter munnen säga saker som hjärnan inte processat klart. Tyvärr. Och allt detta pratande och skrivande (se även texten Därute sitter Mårran, ännu har hon inte hasat in på redaktioner och arbetsrum på Söder och Kungsholmen och Vasastan. Men hon närmar sig.) mynnar ju inte ut i något annat än att folket blir mer och mer frustrerat och med allt större sannolikhet för varje dag som går, kommer att rösta på SD i nästa val (om det inte blir uppror innan dess), så att det partiet blir andra största – eller rentav allra största – parti 2018. Och blir det så, ja då är det ju rätt – det är ju folket som röstar och, som det än så länge står på riksdagens hemsida:

All offentlig makt utgår från folket

Sverige är ju trots allt fortfarande en demokrati (även om det tidvis känns som att det bara är på papperet) och ska därför följa folkets vilja. Och skulle det bli så att folket röstar på SD och vill se det partiet leda landet, ja då blir det så. Om det skulle bli så, då kan de övriga sju partierna  bara skylla på sig själva och ingen annan, för att de inte tagit sitt ansvar för landet, folket och för de flyktingar som Sverige vill, kan och bör ta emot.

Tur förresten att Birger Schlaug inte är statsminister.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

 

En migga om Uppdrag granskning om språkanalyser

En migga skriver angående SVT Uppdrag gransknings program om språkanalyser (läs först Apropå programmet Uppdrag granskning i SVT om språkanalyser m.m. och De som blir lidande i den havererade svenska asylkvarnen och som hanteras oacceptabelt i rättsosäkra asylprocesser är de faktiska flyktingarna.

profileUppdrag gransknings letande efter EA20 var pinsamt och de gick över gränsen för anständighet när de ringde på hos hans före detta fru för att de hade sett hans bil utanför hennes hus.

Jag undrade hela tiden varför de inte spanade utanför Språkabs vd:s bostad. Det är ju EA20s arbetsgivare Sprakab som har anställt honom och godkänt och publicerat hans meriter! Hans tidigare brottslighet bör ha varit känd för Språkab, även om jag inte ser hur det skulle vara relevant i det hela, särskilt om det ligger långt tillbaka i tiden.

Språkab och EA20 har även gjort analyser i mina ärenden. På begäran av biträden – som förstås läst domen i England – har jag anlitat ett annat företag för ”a second opinion”. Med samma resultat, trots att EA20 då inte alls varit inblandad. UG borde förstå att vi på Migrationsverket inte skickar personer till språkanalys utan vidare. Om de trovärdigt kan berätta om sin hemvist så görs ingen språkanalys.

När det gäller personerna som var med i programmet och som utvisades till Armenien trots att de säger att de är från Syrien, så är jag mycket skeptisk. I liknande fall som jag har skickat till språkanalys har de asylsökande inte ens kunnat berätta vad det är för valuta i Syrien, vad huvudstaden i landet heter, vem som är president etc. Deras förklaringar har så gott som alltid varit densamma: att de är analfabeter som bott i en by och vallat får hela livet, att de aldrig har sett pengar och aldrig tittat på TV eller hört på radio trots att de är 30-35 år gamla… Med tanke på vad Syrien var för stat före kriget så har jag inte riktigt kunnat köpa detta. Och språkanalysen har alltid visat att dessa personer är från Armenien.

Kommentar: Jag har lärt mig genom åren att lita mer på kunniga och seriösa miggor än på journalister som dels ofta inte till fullo behärskar de ämnen de ger sig in att ”gräva” i; dels ofta har en tes som de vill driva och inte är så intresserade av allsidighet och fakta. Med detta påstår jag inte att så skulle vara fallet just här, jag säger bara att jag litar och tror mer på miggan, som jag känner sedan tio år och som har faktisk insyn, än på journalisterna, hur duktiga de än tycker sig vara, eller rentav är.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

De som blir lidande i den havererade svenska asylkvarnen och som hanteras oacceptabelt i rättsosäkra asylprocesser är de faktiska flyktingarna.

Uppdrag granskning logoAtt det varit – och är – just precis som UG visade i sitt program den 12 november, har varit känt i många, många år. Men berättelsen om språkanalytikern EA20, som verkar vara rena skämtet (EA20, alltså, inte berättelsen), sände ändå kalla kårar längs ryggraden. Att en sådan person har slunkit igenom Språkabs grovmaskiga nät och fått mer eller mindre avgöra människors öden i 5000 fall är en skandal av mycket stora mått. Mycket, mycket stora mått. Och, med den långa erfarenhet jag själv har som asylombud (15 år) och det miggorna berättat genom åren (läs inlägget Apropå programmet Uppdrag granskning i SVT om språkanalyser m.m.) så vet jag att det här är långt ifrån den enda skandalen som döljer sig bakom Språkabs välputsade fasad.

Väldigt många aktörer – politiker, journalister, Migrationsverkets ledning, Språkab – har känt till missförhållandena och en del skandaler har då och då genom åren fått visst utrymme i media. Men ingen har agerat, ingen har tryckt på stoppknappen och krävt alla papper på bordet av Språkab, som ju upphandlats på grund av sina påståenden om att de har välutbildade och kompetenta språkanalytiker och lingvister. Allt har bara fått fortsätta att flyta på. Alla intresserade av hur det går till och av vart en massa skattepengar går, bör titta på programmet och läsa de texter miggorna skrivit från 2009 till 2014 om språkanalyserna ur olika perspektiv.

Samtidigt måste alla drevare som nu vädrar blod och vill slita Migrationsverket i stycken förstå att med den enorma mängd av människor som kommer till Sverige (uppemot 300, ibland fler, per dag enligt Migrationsverket) så går det helt enkelt inte att upprätthålla rättssäkerhet för de asylsökande och för Sverige. Det är en total omöjlighet och den kollaps som man länge talat om ”står för dörren” eller ”snart kommer att inträffa”, den är här och har varit ett faktum under en ganska lång tid redan.

Det går inte att i ett relativt litet land som Sverige ta emot 300 människor varje dag, varav 85 procent inte uppvisar pass eller annat som styrker deras identitet och nationalitet och därmed inte heller gör deras asylhistorier särskilt trovärdiga. Det går inte hur väl man än vill och även om alla parter vore jätteduktiga och kunniga (vilket de tyvärr inte är), att ha någon faktisk kontroll över vilka som kommer, varför de kommer, varifrån de kommer. Det går inte! Det borde svenska journalister, som så gärna skriver okunnigt om den här frågan, och svenska politiker, som ska ta ansvar (vad betyder ordet ”ansvar” i Sverige?) förstå. Men det gör de inte och därför ser det ut som det gör i Sverige.

De som bli lidande i den havererade svenska asylkvarnen och som hanteras oacceptabelt i rättsosäker asylprocess,  är de faktiska flyktingarna.

De faktiska flyktingarna/skyddsbehövande mals i samma kvarnar som asylbedragare av olika slag och ekonomiska hitflyttare som passar på att bli ”syrier, som påstår sig ha ”flytt från krig och elände” trots att de sedan många år har uppehållstillstånd och i vissa fall till och med medborgarskap i andra EU-länder med flera.

Som jag skrivit så många gånger tidigare så fungerar asyl- och flyktinginvandringen mycket bättre i de nordiska grannländerna vilkas utlänningslagar är mycket lika den svenska och där man följer samma konventioner som Sverige gör. Skillnaden är, skulle jag säga med mitt långa perspektiv och stora insikter på området, att i de övriga länderna följer man lagar och konventioner, det gör man de facto inte i den humanitära stormakten. I den humanitära stormakten har man av någon outgrundlig anledning fått för sig att slapphet och blåögdhet är detsamma som ”godhet” och att det, i sin tur, är vad som är meningen med den reglerade invandringen: att man ska vara ”god” i någon sorts diffus, obegriplig mening.

Skärmavbild 2014-11-05 kl. 15.09.12I inlägget Den humanitära stormakten kontra de inhumanitära småmakterna visar jag skillnaderna mellan Sverige och övriga Norden och tar också upp fördelarna för alla parter – såväl flyktingar/skyddsbehövande som ländernas egen befolkning, med att man har ordning på sina asylprocesser. Den här enkla jämförelsen talar sitt tydliga språk och om Sverige bara hade ett fungerande asylsystem och följde gällande utlänningslag (i vilken också stadgas att den som fått avslag ska lämna landet, inte stanna här och leva ett skuggliv och försöka pressa sig till uppehållstillstånd på obefintliga grunder) och de konventioner man ratificerat, så skulle asylströmmen minska drastiskt också hit. Hade man följt lagar och konventioner i Sverige så skulle man, som i de övriga nordiska länderna, ha sluppit utanförskapsområden, ”no go”-zoner och massor av elände som Sverige nu måste dras med.

Det är Sverige som skiljer ut sig, det är Sverige som är minst humant vad gäller asylinvandringen. Det är Sverige som inte följer sin egen utlänningslag. Det är Sverige som förstör för sin egen befolkning och – inte minst – för de flyktingar som hade hoppats få skydd och leva ett någotsånär tryggt och gott liv här.

Men svenska politiker och svenska journalister vägrar hårdnackat att se detta. Varför, det är en en enda stor gåta.

Lästips:
En migga: ”Alltså beviljar vi permanenta uppehållstillstånd till syrier på grund av kriget kriget trots att de inte är bosatta i Syrien och inte på något sätt berörs av kriget!” – 19 oktober 2014
”Upp till 105.000 asylsökande under 2015, det är i storleksordningen en stad som Helsingborg.” – 4 november 2014
En migga: ”Jag delar åsikten att det är vansinne att bevilja permanenta uppehållstillstånd till personer som de facto inte är i behov av skydd men detta är en rent politisk fråga.” – 4 november 2014

Alla miggornas berättelser sedan sju år tillbaka finns här.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 205 andra följare