En härlig, solig vårlördag. Vi träffar släkt och vänner, läser, lyssnar
på musik. Går på långpromenad eller påtar i trädgården. Vi skrattar och
pratar och tänker på sommaren.
I en liten, sliten lägenhet i
Dalarna, möblerad av Migrationsverket, packar den unga kvinnan Inna och
hennes man Mohammed denna soliga vårlördag Innas resväskor. De packar
dem för att de ska vara klara närhelst polisen stegar in och hämtar
Inna (läs längre ner under "Få brott i Dalarna"). För medan vi andra
firar vårhelg och kanske inte har andra bekymmer än vad vi ska äta till
lunch, vibrerar luften av ångest i Innas och Mohammeds lägenhet: vilken
sekund som helst kan deras familj slitas sönder, polis kan komma för
att föra bort Inna från hennes man och hennes två små barn, båda under
två år.
Brott mot lagen? Ja! Brott mot Barnkonventionen? Ja.
Brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna? Ja. Vad gör
Migrationsverket, Utlänningsnämnden och regeringen? Ser på. "Vi kan
inget göra"! Och Polisen har heller ingen ryggrad: "Vi lyder bara
order". Inte en tanke på att detta kanske är ett tillfälle då
ordervägran är på sin plats, om någonsin.
Inna och Mohammed
packar så att de ska vara beredda när Polisen kommer och säger till
Inna: "Du har en halvtimme på dig att packa, du ska avvisas nu".
Solafa,
ännu inte fyllda två år, och lilla baby Widad, sju månader, vet inte
att vilken dag, vilken timme som helst kan deras mamma vara borta. Men
de känner något i luften. Och det är inte vår…
Citera gärna men ange källa.
Filed under: Asyl&Migration | Leave a comment »