Kvinnorna protesterar i Egypten också

Hundratals arga egyptiska kvinnor (och män) har idag demonstrerat i protest mot påstådda sexuella trakasserier som riktats mot kvinnliga aktivister och reportrar. Ett antal kvinnor säger sig ha blivit trakasserade av lojalister som tillhör president Hosni Mubaraks parti. Detta ska ha skett vid en folkomröstning förra veckan.

De protesterande kvinnorna var klädda i svart och bar vita band när de högljutt krävde att tjänstemännen måste skämmas och avgå. Egyptens regering skyller trakasserierna på "känslomässiga spänningar". Men massorna utanför Egyptens pressbyggnad (Press Syndicate building) var bestämda i sitt krav på att ett antal regeringstjänstemän, inklusive inrikesminister Habib al-Adi, måste avgå.

"Att kränka kvinnors heder är att kränka vårt land", stod det på ett plakat.

Ilskan har vuxit sig stark efter att oppositionsaktivister och kvinnliga journalister blivit tafsade på och fysiskt attackerade under en folkomröstning som handlade om att tillåta flera kandidater i presidentvalet nästa år. Polisen och säkerhetsstyrkorna rapporteras ha stått i närheten klädda i civila kläder när attackerna mot kvinnorna ägde rum.

"De gjorde ingenting för att stoppa det. De knuffade männen runt kvinnorna, de slet sönder deras kläder och var helt nakna på gatorna", sa en av de kvinnliga demonstranterna.

I ett officiellt uttalande som skickades till president Mubarak krävde en koalition av arabiska och egyptiska människorättsorganisationer att presidenten ska låta undersöka trakasserierna och attackerna och straffa dem som bär ansvaret för vad som beskrivs som "ett skamlig krigsskådeplats".

Ovanstående uppgifter kommer från en artikel på BBC:s hemsida idag och visar att kvinnorna börjar få nog också i länder där det traditionellt inte varit vanligt med sådana här demonstrationer. Vreden kommer inifrån, från dem som blivit direkt utsatta – och den är stor. Jag ska försöka följa vad som händer för att se om presidenten tar kvinnornas protester på allvar och vad det i så fall får för ev konsekvenser för de skyldiga. Fortsättning följer…

Citera gärna men ange källan!

Tjänstemäns löner baseras på resultat

Läs och begrunda följande artikel:

Hälften av löntagarna kan bli belönade om det går bra för företaget.

 -Tumregeln är att ju större lön, desto större del av lönen är knuten till resultatet.

Resltatlön sporrar arbetstagarna till att göra sitt bästa, och
resultatbaserade lönesystem har blivit betydligt vanligare under de
senaste tio åren. Var tredje löntagare fick resultatbaserad lön i fjol,
visar lönestatistik som publicerades i går.Cirka hälften av alla
arbetstagare omfattas av ett resultatbaserat lönesystem.

I snitt utgör den resultatbaserade delen av lönen sex procent, men
variationen är stor mellan yrkesgrupper. I fjol var det tjänstemän i
byggbranschen som fick mest resultatlön: i snitt  9,5 procent av
årsinkomsten.

– Företagen har utvecklat så väl fungerande belöningssystem att de
skulle kunna kanalisera en större del av lönen via dem. Men även om
resultatlönernas andel av inkomsten är liten, har de visat sig vara ett
bra sätt att synliggöra bra arbete och framgång, säger NH, som är
expert på lönesystem.

– Olika undersökningar har visat att resultatlön förbättrar produktiviteten.

En vanlig rekommendation är att resultatlönen högst ska motsvara en
månadslön för en arbetstagare, det vill säga åtta procent av
årsinkomsten. För högre tjänstemän och personer i ansvarsfull
ställning, som har större direkt inflytande på företagets resultat, är
andelen ofta större.

Fördelen med resultatlön är att den är flexibel och låter företaget
anpassa arbetskostnaderna efter konjunkturläget. Enligt H har de
senaste årens låga inflation framhävt betydelsen av resultatbaserad lön
– det har inte varit möjligt att ge stora löneförhöjningar utan garanti
om att intäkterna växer.

– Resultatlön ingår inte i kollektivavtal, utan den bestäms på lokal
nivå inom företaget. Detta gör det möjligt att knyta resultatlönen till
företaget och branschen.

Resultatlön skiljer sig från ackordlön i och med att den inte är knuten
till den enskilda arbetstagarens prestation, utan till allmänna
målsättningar som gäller företagets verksamhet. I sin enklaste form är
det företagets nettoresultat, men det kan också vara verksamhetens
effektivitet. Vanligast är det med resultatlön inom industrin, särskilt
bland tjänstemän. Och det har blivit allt vanligare – EK:s statistik
visar att 36,7 procent av industriarbetarna och 58,9 procent av
tjänstemännen fick resultatlön 2004. År 1994 var det 15,4 procent av
arbetarna och 28,9 procent av tjänstemännen som fick resultatlön.

Mest sällsynt är resultatlön inom den offentliga sektorn.

Nej, det handlar inte om Sverige! Men kunde det ha gjort det? Borde det ha gjort det?

Artikeln kan läsas i sin helhet här under rubriken "Resultatet dikterar tjänstemannens lön".

Citera gärna men ange källan!