Några kommentarer till riksdagsdebatten och beslutet i frågan om “allmän amnesti”

^{Foto: Merit Wager}

Jag satt på riksdagens åhörarläktare i nära fyra timmar idag. Mohammed och Inna med barnen Solafa och Widad var där, men kunde p.g.a. de små barnen inte vara med hela tiden. Men även om de inte hela tiden var fysiskt närvarande, så var de med genom Mauricio Rojas (fp) starka och engagerade anförande, där han berättade om den lilla familjen som i flera år levt med ett ständigt överhängande hot om splittring av familjen. Trots att Mohammed som statslös palestinier från Saudiarabien borde ha fått uppehållstillstånd för fyra år sedaneftersom "det föreligger verkställighetshinder". Han kan aldrig avvisas eftersom inget land tar emot honom. Hans fall – och hustrun Innas och barnens – ligger nu hos Europadomstolen dit allt fler svenskar och asylsökande söker sig för att söka den rättvisa de inte kan få i Sverige.

Förutom av Mauricio Rojas anförande berördes jag av det som Ulla Hoffmann (v) sa. Hon är en av de mest kunniga och aktiva i flykting- och asylfrågor i riksdagen, och många flyktingar/asylsökande har henne att tacka för att deras ansökningar slutat i positiva beslut. Inte för att hon på något "otillbörligt" sätt har påverkat någon i processen via sitt riksdagsledamotskap, inte alls (det går inte och det skulle Ulla Hoffmann helt säkert aldrig heller drömma om) utan för att hon har uppmärksammat slentrianmässiga, okänsliga ibland rent okunniga skrivningar och beslut och sett till att oklarheter skingrats och att vederbörande fått en korrekt prövning.

Vidare lyssnade jag med glädje på Gustav Fridolin (mp), som med entusiasm och genuin känsla talade om det helvete asylsökande går igenom, hur de behandlas i Sverige och vilket lidande barnen utsätts för. Flera andra talare var också klart berörda av ämnet och talade ur hjärtat även om huvudet också hela tiden var med. Bland dem Kalle Larsson (v) och Sven Brus (kd), båda talade klokt och medkännande.

Göte Wahlström (s) fick mig att vrida mig av obehag. Han kom med iskalla ekonomiska kalkyler som var direkt obehagliga att höra eftersom hans långa inlägg samtidigt var totalt människobefriat  – d.v.s. de asylsökande fanns inte med som människor, bara som kostnadsposter.

En stor eloge och varma tankar till Göran Lindblad (m), denne självständigt tänkande och mycket personlige man som ingen sätter på plats och inga partipiskor (om sådana finns) klarar av att få honom att avhålla sig från sin egen åsikt i viktiga frågor, trots att den går emot partiets. Och till Ulf Sjösten från samma parti som också röstade mot partilinjen.

Protokollet från debatten borde kunna läsas på http://www.riksdagen.se men i varje fall just nu, när jag lägger ut texten kl 18.45 den 14 september), så finns där bara ett gammalt protokoll från den 15 september 2004… Synd, för det fanns många bra inlägg och repliker och det skulle vara väl värt för alla intresserade som inte hörde debatten att läsa vad de olika partiföreträdarna sa och tyckte.

Jag var inte för en "amnesti", men hade inte sörjt om det hade blivit en sådan. Många människor hade invaggats i falska förhoppningar och sorgen är säkert stor bland många asylökande just nu. Vad jag har förespråkat i många år, och absolut vill se genomfört, är en värdigare, mer respektfull, korrekt och inte slentrianmässig asylprocess. Jag skulle också vilja att generaldirektörerna för de båda myndigheterna Migrationsverket och Utlänningsnämnden (den senare är ju kvar ett halvår till) tog ett tydligt beslut i den riktning som massor av människor visat att de vill se i asylprocessen, och gjorde "humanitära skäl" till verkliga "humanitära skäl"! De borde se till att ändra på den orimliga och omänskliga s.k. praxis som nu råder och instruera sina medarbetare att se välvilligare och mer humant på människors – och då alldeles särskilt barns – skäl att få en fristad i Sverige. Att det är – och har varit – en alltför ofta slentrianmässig och t.o.m. undermålig hantering av asylärenden under många år är ju alla överens om, det är den enhälligt beslutade nedläggningen av Utlänningsnämnden ett ovedersägligt bevis för.

För balansens skull

För balansens och sansens skull i frågan om "flyktingamnesti" tycker jag att man ska läsa en artikel av i Hallands Nyheter den 14 september.  Den har rubriken "Rättssäker asylprocess möjlig utan allmän amnesti" och är skriven av juristerna och beslutsfattarna vid Migrationsverket, Birgitta Elfström och Arne Malmgren.