Rättelse från MIG

"Men om barnen gått i svensk skola längre än två år kan familjen få lov att stanna".

Det säger informatören Alicia Bengtsson på Migrationsverket  i Aftonbladet den 27 oktober.

Det här är en nyhet för mig, undrar när den regeln tillkom?

Ovanstående skrevs den 27 oktober. Den 31 oktober kom en rättelse från informatören Alicia Bengtsson Migrationsverket och jag för gärna in den här. Rätt ska vara rätt och det är aldrig schysst att någon blir felciterad och det sedan inte rättas till:

Detta stämmer inte utan det jag sa i en intervju kvällen innan var,  att det i början på 90-talet!! fanns en praxis för barnfamiljer som då gjorde det möjligt för familjer med barn som hade gått mer än två år i skolan kunde få lov att stanna. Vi vet ännu ingenting om vad den nya lagstiftningen innebär vilket jag också framhöll efter journalistens upprepade frågor. Jag har bett om en rättelse, men ännu inte fått något besked.
 
Eftersom det går många rykten om vad den nya särlagsstiftningen innebär är det viktigt att få en rättelse och att du känner till vad jag som informatör på Migrationsverket sagt till Aftonbladet.

Alltför många medier slarvar med uppgifter på ett sätt som kan få allvarliga konsekvenser. Det är inte acceptabelt och här borde en skärpning komma till stånd. Nu har i alla fall jag fört in en rättelse…

Trolleri med ord

Hej, jag heter Lars. Jag är kommunist.  Jag är trogen mina ideal, men kommer inte att använda begreppet kommunist mer.

Hej, jag heter Ahmed. Jag är muslim. Jag överger aldrig min religion, men kommer inte att använda begreppet muslim mer.

Hej, jag heter Gunnar. Jag är rattfyllerist. Jag slutar inte supa och köra bil, men kommer inte att använda begreppet rattfyllerist mer.

Hej, jag heter  Mikael. Jag är våldtäktsman. Jag slutar inte våldta, men kommer inte att använda begreppet våldtäktsman mer.

Hej, jag heter Annika. Jag är tjuv. Jag slutar inte stjäla, men kommer inte att använda begreppet tjuv mer.

Hej, jag heter Tommy. Jag är nazist. Jag är trogen mina ideal, men kommer inte att använda begreppet nazist mer.

Socialdemokratin ska stå för trygghet i alla livets skeden

Socialdemokratin ska stå för trygghet i alla livets skeden.

Så sa Margita Andersson, kongressombud från Uppsala i ett inslag från socialdemokraternas kongress i Malmö i Aktuellt på söndagen den 30 oktober  .

Ja, fullständig och mycket lyxig trygghet råder i varje fall för högt uppsatta socialdemokrater. Det står kristallklart och genomtydligt åtminstone för dem som strax före Aktuellt hade sett det första programmet i serien "Kontrollkommissionen" i TV8. Där granskades statsministerns bostads- och boendeaffärer och det var otroliga saker som tydliggjordes i reportagen. Visste svenska folket att Göran Perssons bostäder kostar staten ca 540 000 kronor i månaden, mer än en halv miljon kronor! 7 200 000 kronor om året. Själv betalar han 15 000 kronor i månaden för att bo i Sagerska palatset…

Byggnaden har förresten alltid varit känd som just "Sagerska palatset", men när Ingvar Carlsson flyttade in där ansåg han att det stred mot hans politiska övertygelse att bo i ett palats och då fick palatset nedgraderas till hus. Notera hur smidigt man gör om verkligheten: flyttar man in i ett palats men palatsboendet strider mot ens politiska övertygelse så byter man helt sonika namn på byggnaden så att namnet bättre överensstämmer med övertygelsen! Sådana ordförändringar för att dölja verklligheten eller göra den annorlunda än den är går det tretton på dussinet av i s-retoriken.

Självklart ska en statsminister bo bra – det tyckte de mer modesta s-statsministrarna själva också att de gjorde: Tage Erlander i fyrarummare i Marieberg (om jag minns rätt), Olof Palme i radhus i Vällingby och Ingvar Karlsson i radhus i Tyresö tills han flyttade till Sagerska palats… jag menar huset. Karlsson hann inte bo så länge i statsministerresidenset och jag tror – eller rättare sagt: gissar – att han inte kände sig så bekväm där utan längtade hem till sitt vanliga hus. Men Persson är av en annan kaliber: han är vräkigare och vill vara finare och flottare än någon annan svensk statsminister i modern tid. Han har knappast några problem med att bo i ett palats. fast det ska ändå kallas "hus"… Dessutom har han skaffat sig ett stort och dyrt hus med mycket land, vatten och skog runt omkring, dit han flyttar när han slutar som kejsa… jag menar statsminister om ett år eller fem. Ett ställe som de flesta av hans vanliga väljare inte ens kan drömma om.

Det är obegripligt hur socialdemokraterna, de vanliga, alltså "fotfolket", kan tycka att det är okej att de företräds av en sådan potentat som Göran Persson! Man behöver bara göra tankeexperimentet att denne Göran Persson var statsminister under beteckningen m i ställt för s.  Då skulle nog de saktmodiga svenskarna för länge sedan ha gått man ur huse, samlat namnunderskrifter, skrivit klagobrev och demonstrerat och krävt att en statsminister som sätter sig över alla andra (enligt mottot "alla är jämlika, men vissa är lite mer jämlika än andra") måste bort.

Socialdemokratin ska stå för trygghet i alla livets skeden.

Wake up and smell the coffee! Det kommer en dag då fotfolket genomskådar era tomma, innehållslösa, meningslösa ord. Och då är era dagar är räknade.

Lästips: Djurens gård (Animal farm) av George Orwell. Kan beställas på svenska för 35 kronor här.

Populär president

Direktsaxat från FST idag:

Gallup: Halonen skulle vinna genast

Tarja Halonen skulle vinna presidentvalet redan i den första omgången om valet hölls nu, visar en gallup för Helsingin Sanomat.

Enligt gallupen skulle Halonen få 58 procent av rösterna. Samlingspartiets Sauli Niinistö skulle få 20 procent av rösterna och centerns Matti Vanhanen 15 procent.

De övriga kandidaterna skulle få mellan en och tre procent av rösterna. Felmarginalen i undersökningen är +/- 2,5 procent.

Hur länge ska föräldrar slå dövöron och blindögon till?

Det är fullständigt obegripligt hur människor kan fortsätta att lura och intala sig själva att det är okej att lämna sina mycket små barn att tas om hand och uppfostras utanför hemmet, av främmande människor. I princip sedan Alva Myrdals tid har svenskarna matats med påståenden om att det är bra för barnen att lämnas utan föräldrarna till institutioner som barnkrubbor/daghem, att de behöver andra barn för att bli fungerande sociala varelser, att det faktiskt är utvecklande och nyttigt för små barn att lämnas bort 40 timmar i veckan eller längre så att de bara får se sina föräldrar några trötta morgon- och kvällstimmar per dag. Många, alltför många, har gått på detta och försvarar med kraft – men kanske ändå med en klump i magen som de inte talar om – sitt val eftersom det skulle vara för smärtsamt att erkänna att valet var felaktigt och att det inte varit det bästa för deras barn.

Hur människor har fåtts att tro att det är nyttigt och bra för ettåringar och tvååringar att vistas på instituion bland massor av andra lika små barn i nio, tio timmar om dagen är en stor gåta. Men statsapparaten har haft ett massivt maskineri som tutat i svenskarna detta under decennier och de som försökt mopsa sig och säga emot har effektivt tystats genom att beskrivas som ojämlika bakåtsträvare som vill att kvinnorna ska ”tillbaka till spisen”. Och där ligger ju kärnan i det hela: det är inte barnens bästa som varit ledstjärnan för alla dem som drivit Alva Myrdal-idéerna med i det närmaste hysterisk frenesi. Att alla kvinnor ska ut och ”förverkliga sig” och inte vara ”beroende av männen”, det är det som har varit – och är – det viktigaste. Att vara beroende av staten är däremot helt okej, och det är väldigt många människor i högre eller lägre grad i bidags-Sverige. Makteliten behöver kontrollera medborgarnas (skatte)pengar och tar sig rätten att använda dem till alla möjliga vansinnesprojekt (och sin egen allt mer överdådiga livsstil)! Som till 500 (?) myndigheter med släkt och kompisar som generaldirektörer och till att kontrollera folket genom bidrag. Och då måste förstås alla medborgare/invånare ut i arbetslivet och betala in världens högsta skatter.

I sin söndagskolumn i DN den 30 oktober berättar Nina Björk om hur regeringens utredare i frågan om föräldraförsäkringen, Karl-Petter Thorwaldsson, uttalar sig den 9 april i DN om ett nytt förslag till försämringar i föräldraförsäkringen:

Kanske kan det leda till att en del småbarn får långa dagar på dagis. Det får man ta! Det viktiga är att kvinnorna inte fastnar i deltidsfällan.

Barnen har inget att säga till om, de kan inte göra sina röster hörda. ”Barnets bästa” i enlighet med portalparagrafen i FN.s barnkonvention, som Sverige stolt ratificerade för 15 år sedan, talas det överhuvudtaget inte om i de här sammanhangen. För barn betalar inte skatt och de röstar inte. Alla vuxna ska ut i abetslivet eller allehanda mer eller mindre märkliga ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder”. Då har maktmänniskorna full kontroll och kan styra dem vart de vill med hjälp av små eller större förändringar i sina bidragssystem. Att vara ”beroende av en man” för sin försörjning, som s påstår att kvinnor som vill vara hemma några år med sina barn är, det är enligt dem totalt förkastligt och föraktansvärt. Men att vara beroende av staten för sin försörjning är inte det; snarare tvärtom: det är önskvärt. För ett bidragsberoende folk är som sagt ett lättstyrt folk. Och föräldrar slår dövöron och blindögon till och låter sig intalas att det bästa för deras små barn är att införlivas i ett kollektivt uppfostringssystem redan från ett års ålder. Stackars arma svenska barn!

P.S. 1 Hur kommer det sig månntro att barn i resten av världen, i länder där dagissystemet inte är infört som i Sverige, blir socialt välfungerande och klarar sig fint i både skolan och vuxenlivet?

P.S. 2 Har någon oberoende utredare kartlagt hur barn som lämnats på dagis från späd ålder resp barn – både i andra länder och i Sverige – som inte börjat i kollektiva verksamheter före t.ex. tre års ålder klarat sig i livet? T.ex. hur det ser ut när det gäller ungdomskriminalitet, psykiska och emotinella störningar, vilsenhet, osäkerhet, skolresultat etc.

Citera gärna men ange källan!

by Marja

Idag, lördag, var en härlig senhöstdag: blåsig men varm och solig. Jag var ute och gick i mina hemmakvarter på Söder i Stockholm och tittade bl.a. in hos min mycket goda vän sedan 15-20 år tillbaka, Marja, i hennes butik på Götgatan. Där har hon, tillsammans med sin syster Mervi, haft sin verksamhet sedan 1982 då Götgatan inte alls var en av stans trendigaste gator. Nu har den blivit gågata och by Marja, som butiken heter, är omringad av alla möjliga tjusiga och hyperflashiga ställen. by Marja är också hyperflashigt, men på ett litet finskt sätt, eftersom det är Marja och Mervi som sätter sin prägel i butiken och de är ju väldigt finska trots många år i Sverige. "Finskheten" går liksom aldrig ur…

^{Marja
Foto: Merit Wager}

Marja (på bilden till vänster, i butiken) designar kläderna själv och tillsammans med systern Mervi väljer hon tyger till dem plus väskor, skor, sjalar, handskar, smycken och andra accessoarer. by Marjas kläder är tidlösa, en del modeller har funnits med i 10-15 år men sys upp i nya tyger och kanske med någon ny liten detalj. Nya modeller tillkommer allt eftersom inspirationen rinner till, och en del gamla faller bort. Men mönstren finns kvar och det händer inte sällan att kunder kommer in och frågar om de möjligen kan få en likadan kavaj eller en klänning uppsydd som den de köpte 1988 eller 1997 som nu börjat bli utsliten men som de tycker så mycket om. Och det går oftast bra. Storlekarna är de vanliga: S, M , L och XL men kan alltid modifieras om ingen av dem passar. Då kan man också passa på att välja ett annat tyg. Och kanske blixtlås i stället för knappar… Även om det här inte är ett skrädderi så finns flexibiliteten och serviceviljan där och det är trevligt att handla i en butik där man känner sig viktig och får hjälp och "det där lilla extra" om man behöver det. Det är nog därför samma kunder går där, år ut och år in, och numera deras döttrar också. Otaliga kvinnliga ministrar i Sveriges regering har genom åren handlat hos by Marja liksom riksdagsledamöter, andra politiker, affärskvinnor och andra som är beroende av kvalitet och personlig service och inte har så mycket tid till shopping.
 
Genom alla år har Marja varit en god vän och otaliga gånger har vi skyndat till varandras undsättning när någondera har haft det svårt med att få allt att gå ihop både när det gällt livet och vardagen och när det handlat om skatter som ska betalas in trots att man inte just då haft några pengar. Som enmans- resp småföretagare måste man hjälpa varandra när man hamnar i trångmål och det har vi alltid gjort.

Förutom på Götgatan finns nu också by Marja -butiker i Finland: Helsingfors, Lahti och en sommarbutik i Nyslott (Savonlinna) under Operafestivalen. Plus en butik i Tallinn, Estland. Läs mer om by Marja och Marjas klädfilosofi här.

Och här är några exempel på Marjas "klädkonst". Modellen längst till vänster är förresten hennes dotter, Laura, som redan gått modevisningar både i Paris och Milano.

^{Bilder från by Marjas sajt (med tillstånd av Marja)}

Polisen gjorde husundersökning på ministerium

I Helsingfors har kriminalpolisen företagit en sällsynt husundersökning på handels- och industriministeriet, rapporterade Yles finska tv-nyheter på fredagskvällen. Undersökningen gjordes redan för två månader sedan och hade samband med utredningen av insideraffärer mellan Partek och Kone.

Polisen underrättade de ledande tjänstemännen om husundersökningen för två månader sedan men handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) fick inte vetskap om den förrän i torsdags.

Jag är en smula överraskad och hade önskat att man berättat för mig. Men vad jag förstår, hängde det egentligen bara på en tjänsteman, kommenterade Pekkarinen i tv-nyheterna.

Husundersökningen gjordes för att att Finansinspektionen, som har utrett affären mellan Kone och Partek, hade fått motstridiga uppgifter från ministeriet. Genom undersökningen ville polisen säkerställa att material om Parteks affärer inte kommer bort.

Har det gjorts någon husundersökning på utrikesdepartementet efter spektaklet i samband med tsunami-katastrofen? För att säkerställa att material inte kom bort?

Vickys Livs – mångkulturellt i diskarna

På Vickys Livs finns allt mellan himmel och jord. Olivoljor från Italien. Grekiska pistagenötter. Kinesiska konserver. Thailändsk färdigmat. Svenska kanelbullar. Mango och dadlar. Fikon och flera sorter svensk äpplen. Baba ganouj och lingonsylt. En bild av Vickys mångsidighet och mångkulturella inriktning, genomförd med en varm och genuint svensk touch är också deras egna smörgåsar. Till exempel de här smörgåsarna: falafel och köttbullar. Och ost & skinka intill en portion sushi.

^{Foto: Merit Wager}

De stora trängs i mitten

Moderaternas försök att locka s-väljare har blivit nästintill löjlig. Det senaste är det där med ”gratis” allmänna förskolor. Det handlar inte längre om ett litet stillsamt försök till flirt utan det är storsläggor och kanoner – steget från höger mot mitten och in en bit på vänsterkanten är så stort att det i princip nu trängs två partier på nästan samma fläck: Moderatdemokratiska svamlingspartiet och Socialmoderata demokratipartiet. Eller vad man nu ska kalla dem.

Kanske blir det snart ett sammanslaget jätteparti eftersom de här partierna båda tycks anse att de vet bäst hur folk ska ha det och båda vill ha makt över folks vardagliga liv och val: Socialmoderaternas demokratiparti. Kanske får jättepartiet rentav också två språkrör: G. Persson (om han inte blir bonde på heltid) och F. Reinfeldt.

Jag citerar en god vän som alltid börjar sina samtal till mig med samma mening: ”Det är spännande tider!”

Suck!

Reflektion

I programmet Debatt i SVT 1 i veckan ägnades en stor del av tiden åt en diskussion om SVT:s nya satsning på en politik. Där medverkade bland annat projektledaren för det här påhittet, en man vid namn Kent Wännström. Han måste vara svensk mästare i att upprepa orden ”så att säga” oavbrutet, i så gott som varje mening han uttalade. Till slut hörde jag bara dessa tre ord och inga andra när han öppnade munnen.

Att oupphörligen upprepa sådana utfyllnadsord i samtal tyder antingen på att man har ett torftigt språk och inte finner ord för att uttrycka vad man egentligen vill säga eller att man är osäker på vad man vill föra fram och därför ”köper tid” genom att kasta in slaskord. Oavsett av vilken anledning människor (Kent Wännström är inte ensam om det) använder slaskord/utfyllnadsord som ”så att säga”, ”liksom”, ”alltså” m.fl. så är det irriterande, hackar sönder budskapet och tar bort fokus för från vad vederbörande vill säga. Så att säga.

Programmet kan ses här under 25/10: Debatt direkt från Sverige.

APPARAT

^{Foto: Merit Wager}

Livet är inte bara samhällsdebatt och sossarnas kongress och elände. Det är också lycka eller åtminstone banslig glädje över att snubbla över små, roliga, färgglada  plåtbroscher för tio kronor styck i en liten udda affär som heter APPARAT och ligger i hörnet Nytorgsgatan/Åsögatan på Södermalm i Stockholm!

Förvarspersonal ska fatta beslut

Det kanske inte är en så dum idé i alla fall, den att personal från Migrationsverkets förvarsenheter ska stämpla PUT (permanent uppehållstillstånd) i enlighet med s-v-mp-lagen som snart presenteras i sin slutgiltiga form!

För hur svårt kan det vara att göra det, egentligen? Ramarna kommer ju att vara mycket vida och intentionen hos partierna som sytt ihop lagen är ju att ca 85 % av de gömda, de med verkställighetshinder och en del andra ska få stanna i Sverige. Så det ska väl gå bra att stämpla PUT på papper, som sagt. Och i de fall där tveksamhet föreligger så måste förstås den personal som satts att göra detta kunna konsultera mer erfarna kolleger eller rent av sina chefer som ju måste ha kompetens och kunskap. Mindre rättssäker än den varit tidigare kommer processen i alla fall knapapst att bli.

Va??!?

"Men om barnen gått i svensk skola längre än två år kan familjen få lov att stanna".

Det säger informatören Alicia Bengtsson på Migrationsverket  i Aftonbladet den 27 oktober.

Det här är en nyhet för mig, undrar när den regeln tillkom?

Mutor inte längre avdragsgilla?

Regeringen (i Finland, alltså) vill att mutor inte längre ska vara avdragsgilla i beskattningen. Om riksdagen godkänner ett lagförslag i frågan tillämpas lagen redan vid nästa års beskattning. Frågan om avdragsrätten för mutor aktualiserades då ett byggföretag ansågs ha gett en biträdande stadsdirektör en gåva genom att bygga en bastu till förlustbringande pris.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att förlusten förlusten inte kunde betraktas som en omkostnad i syfte att få och bevara inkomst av rörelse och företaget fick därför inte dra av förlusten i beskattningen.

Detta berättas i nyheterna i Finlands Svenska Television – FST.

Dagens suck/ar)

Eva Appelgren, Svensk Kassaservice i Rapport med anledning av kritiken mot företaget för att man tar 45 kronor i avgift för insättningar till nödlidande i Pakistan via Röda korset och andra hjälporganisationer:

Det här är ett sätt för oss att ta betalt för våra avgifter.

Suck.

Och vidare säger samma Eva Appelgren:

Vi vill inte värdera den ena insättningen mot den andra.

Suck igen.

Mumincitat of the day #1

Är inte alla regn naturliga? frågade mumintrollets pappa. Får det vara ett litet glas till?

Kanske ett litet, sa bisamråttan. Tack, tack. Nu känns det bättre. Den stora undergången bekymrar mig inte så mycket men på något sätt vill man inte vara kall om magen när man går under.

Ur Kometen kommer av Tove Jansson

Modevisningar i öst och väst

På Al-Sawy Culture Wheel i Cairo har det också varit  modevisning: "Veil Fashion". Det var "a winter collection comprising an invitation for women to see how Islamic dress does not mean giving up elegance", enligt uppgift i Al-Ahram Weekly. Här under är en bild från den visningen.

“Hemligheten bakom den finska skolsuccén”

Peter Wolodarski skriver i sin kolumn i DN om "Hemligheten bakom den finska skolsuccén". Jag hoppas – men med största sannolikhet förgäves – att svenska lärare och annat skolfolk i stora skaror åker österut på intensiva studiebesök. För landets famtids skull och för människornas, främst det nu uppväxande släktets.

Okunniga anställda ska fatta livsavgörande beslut

TT berättar idag om det som varit känt för mig och andra i drygt en vecka redan: att Migrationsverket ämnar avdela anställda vid sina förvarsenheter att ta hand om – och fatta beslut i – asylärenden som kräver beslut efter att den tillfälliga lagen som v, mp och s fått igenom, träder i kraft någon gång efter den 7 november.

För mer än en vecka sedan kontakades jag av anställda vid Migrationsverket som bekymrat berättade om hur deras arbetsuppgifter ska förändras helt. Och att det sker mot deras vilja samt att de inte har den kompetens som behövs. En av dem, en anställd vid en av verkets förvarseneheter, skrev bl.a. så här i ett mejl:

Hur ställer du dig till att flera av oss kommer att placeras i den sk "avarbetningsgruppen" för att ta hand om den stora mängden nya prövningar som kommer att komma in till verket? Det talas om15 000 ärenden, fördelade på ca 100 handläggare under fyra månader, dvs runt 150 fall per handläggare, 40 i månaden, två om dagen. Ni, du, har ju som sagt haft åsikter om såväl vår kompetens som vårt synsätt och bemötande, hur ställer du dig till att vi ska sitta och förbereda beslut? Istället hamnar flera handläggare på platser de inte vill vara, där de får direkt inflytande på ärenden. Du ska också veta att de allra flesta av oss har i bästa fall en rudimentär kunskap i asylhantering. Så var har vi hamnat nu? Fler asylsökande i häkten, knappt eller dåligt utbildade handläggare skall förbereda beslut i asylfrågor."

Ingen har en avundsvärd sits i det rådande läget, allra minst de asylsökande som redan skickats ut ur landet och inte fick en korrekt prövning och ett människovärdigt bemötande. Eller de asylökande, gömda och icke-gömda, som nu ska vara utlämnade åt personer som den MIG-anställda som skrev mejlet ovan! Inte heller MIG har en lätt sits för även om "mer resurser" tilldelas dem – och då menas i svenska sammanhang alltid pengar – så hjälper inte det. För de mänskliga resurserna att klara av den här extra bördan av att gå igenom och fatta beslut i 15 000 eller fler asylärenden, den finns inte, helt enkelt. Den finns knappast ens att få för pengar, så hur mycket "resurser" i form av just pengar regering och riksdag än beslutar om så snyter man inte de mänskliga resurserna ur näsan i en handvändning.

Hela den "cirkus" som pågått – och pågår – på asylområdet är en följd av att folk på de statliga migrationsmyndigheterna inte gjort sina jobb korrekt och effektivt från början. Under åratal har seriösa och kunniga advokater, jurister, MR-organisationer och jag själv för döva öron och blinda ögon högljutt och väl synligt klagat på den ofta rättsvidriga, i bästa fall rättsosäkra, asylprocessen. I nio år har vi krävt att UN ska läggas ner, ett tecken så gott som något på att det inte står rätt till och att folk inte har förtroende för nämnden. Men ansvariga har inte lyssnat, inte velat se. Och hela tiden har asylsökande misshandlats i systemet, de har avhumaniserats och behandlats som kollin, som varelser som helt saknar känslor. Kriminella och andra med uppenbart ogrundade ansökningar om asyl har fått stanna här under åratal och åtnjuta dagersättningar och fri bostad på skattebetalarnas bekostnad medan kvinnor med mycket starka skyddsskäl kastats ut och barns särskilda skäl till hänsyn och skydd har åsidosatts grovt. Kristna och homosxuella från länder där det är förbjudet att vara kristen eller homosexuell har skickats tillbaka med hånfulla avskedshälsningar som "du behöver väl inte visa öppet att du är kristen/homosexuell". Etc.

Och nu sitter vi här, i en cirkussoppa utan like. Lagen, som utlovades till den 7 november och som många asylsökande trott ska bli verklighet, blir knappast klar till dess. MIG-anställda som arbetar på de fängelseliknande förvaren där asylsökande sitter inlåsta för att de ska avvisas ska nu börja hantera asylärenden efter den 7 november (eller senare). Personer som enligt egen utsago varken vill eller kan utföra detta arbete och som "… i bästa fall har en rudimentär kunskap i asylhantering."

Citera gärna men ange källan!

Nu har Polisen släppt ut D och M ur Migrationsverkets förvar!

Nedan finns ett inlägg under rubriken: "Polisen hittar inte dokument!" Läs gärna det inlägget först, för att förstå det jag berättar här! Nämligen att de två unga männen som jag valt att kalla M och D och vilkas berättelser länkas till i inlägget nedan, nyligen av Polisen släppts ut ur Migrationsverkets förvar. Där har de suttit i tio månader vardera till en sammanlagd kostnad för samhället om uppemot 1,7 miljoner kronor!

Förutom att jag bloggade om den svåra situation M och D befann sig i, skickade jag också än en gång de ansökningar jag redan tidigare skickat för en månad sedan, till den poliskommissarie som hade rätten och makten att, i stället för att hålla dem inlåsta på ett inhumant och kostsamt sätt, ställa dem under uppsikt då de ett visst antal gånger i veckan "visar upp sig" hos Polisen. Alltså till den poliskommissarie som under en hel månad inte hittade dessa dokument. Nu kom de tydligen fram och han insåg väl att den här typen av mäniskohantering är ovärdig Sverige, att den inte är förenlig med lagens anda och mening och att kostnaderna för den inhumana inlåsningen är orimligt hög för samhället.

Hur många andra som M och D sitter inlåsta i månader och år? Kostnaderna för det här inhumana systemet är astronomiska och det mänskliga lidandet likaså. Föreligger det verkställighetshinder så gör det. Då ska lagen följas och då kan man inte upprätthålla ett sådant här inlåsningssystem!