Varför ska gamla behöva kissa på tid?

I Dagens Nyheter idag (söndag 2 oktober) faller mina ögon på rubriken ”Kistas gamla får kissa längre tid än Rinkeby”. Först tror jag att det är ett skämt, men när jag läst artikeln förstår jag att det är ”på riktigt”:

Det verkar som om en massa människor är anställda för att granska och beräkna hur lång tid hemtjänstens personal ska kunna lägga ner på olika tjänster (bäddning, påklädning, post-, bank- och apoteksbesök m.m.) medan inte tillräckligt många människor är ute och försöker hålla dessa framräknade tider. Några exempel på galenskaperna:

• Ett post-, bank- eller apoteksbesök beräknas få ta 30 minuter i Kista och en timme i Rinkeby.
• Toalettbesök får ta 10 minuter i Rinkeby medan det i flera andra stadsdekar får ta 15 minuter.
• ”Morgonomvårdnaden” får ta 65 minuter i Skarpnäck medan den i Liljeholmen och Enskede-Årsta ska klaras av på 30 minuter.
• I Maria-Gamla stan tar påklädningen 10 minuter medan gamla i Skarpnäck får hjälp i hela 20 minuter.

Vilken förnedring, vilken omänsklig syn på människor att tidsbestämma hur länge de ska få på sig för att klara sådana här nödvändiga saker! Hur kan någon överhuvudtaget sitta och räkna ut sådana här saker och avlönas för det med våra skattepengar?

Om man i stället skar ner antalet hysteriskt uträknande anställda på stadsdelskontoren och lät dem gå ut och promenera med äldre människor, sitta och prata med dem, läsa högt för dem som inte längre kan det själva, laga enklare mat eller baka bullar någon gång – då skulle förmodligen de gamla må betydligt bättre, behöva mindre sjukvård och mediciner etc. Också de anställda skulle må bättre av att veta att de gör något vettigt och viktigt i stället för det meningslösa de sysslar med nu.

Till de ansvariga för gräsligheterna:
Sluta upp att använda skattemedel till sådana här löjliga och ovärdiga uträkningar och beräkningar och börja bry er om de gamla som efter långa och ofta produktiva liv behöver hjälp och stöd, värme och medmänsklighet. Eller vill ni själva kissa på 10 minuter när ni är 90 år gamla, stela i lederna och långsamma i rörelserna?