Trippelmordet vid Bodom träsk för 44 år sedan

" Gustafssons lugn förvånar psykologer", skriver Stefan Lundberg i Hufvudstadsbladet. ”En oskyldig är sårad och aggressiv”.

I Finland preskriberas mord aldrig ( i Sverige efter 25 år). Bodom-morden för 44 år sedan är därför åter aktuella i samband med rättegången mot den ende överlevande på tältplatsen där tre unga människor brutalt mördades en sommarnatt för drygt 44 år sedan. Jag badade själv i Bodom träsk under många somrar som liten, men minns också att efter trippelmordet vågade vi oss inte dit mer.
    
En oskyldig som anklagas för ett svårt brott reagerar nästan utan undantag med att bli djupt sårad, till och med aggressiv. Den mordmisstänkte Nils Gustafsson har inte avslöjat några sådana känslor under processen. Nils Gustafsson var till synes oberörd när han vallades på mordplatsen. Poliser, psykologer och journalister har under rättegången reagerat på Gustafssons upphöjda lugn och ibland nästan nonchalanta uppträdande.

"En oskyldigt misstänkt person reagerar med att vara ytterst sårad över beskyllningarna, till och med mycket aggressivt. Reaktionerna är synnerligen kraftiga", säger centralkriminalens polispsykolog Lasse Nurmi.

Gustafssons reaktioner är inte typiska för en oskyldig person som blir anklagad för ett svårt brott.

"Hans reaktioner är alldeles för dämpade. Hans kommentarer om att ”visa mordvapnet, då” och andra liknande uttalanden visar på en viss nonchalans som rimmar illa med rollen som oskyldig", säger en annan expert med stor erfarenhet av rättspsykologi.

Poliser har också vittnat om Gustafssons överraskande lama reaktioner på deras ingripanden:

”Han blev inte det minsta överraskad av gripandet, trots att det skedde hela 44 år efter trippelmorden. För oss erfarna brottsutredare var det en annan överraskning att han tog anhållandet, häktningstiden och förhören så lugnt och inte bröt samman i något skede”, säger en poliskälla i Hannu Markkulas nyutkomna bok om Bodommorden.

Gustafsson har inte utnyttjat några tillfällen att i offentligheten försäkra att han är oskyldig. Vid den korta presskonferens som sammankallades under den första rättegångsdagen nöjde han sig med att säga ”Olen syytön ja sillä sipuli” (ung. ”jag är oskyldig, därmed basta”). Inne i rättssalen har Gustafsson utan att ändra en en min och utan att yttra ett ord lyssnat när åklagarna i detalj beskrivit hur han krossat sina vänners huvuden med ett trubbigt föremål och hur han gång på gång huggit flickvännen i nacken.

Videoupptagningarna från förhören med Gustafsson kunde lika väl handla om en busschaufför som kört för fort. Bara hans nervösa rullande av tummarna avslöjar något slag av nervositet. Den misstänkte använder ett lättsamt bildspråk i förhören, som rimmar illa med ämnet som behandlas: han kan försäkra ”som om han stod på tre biblar”, han har "inte en blekblå aning”, "det är tyst som på en filtstövelfabrik”, och han är ”redo som en scout”.

Gustafsson reagerar också lamt på anhållandet: ”Jaha, jasså, jag är anhållen nu då? För hur lång tid månne?”och enligt kriminalkonstapel Markku Tuominen utbrister Gustafsson vid återkomsten till fängelset efter häktningen i tingsrätten: ”Gjort är gjort, det blir femton år”.

Reagerar en oskyldig så? Men nu har domen fallit. YLE rapporterar att tingsrätten konstaterar idag den 7 oktober 2005, att det har gått lång tid sedan brotten begicks vilket har gjort det svårt att skapa sig en tillförlitlig bild. Ögonvittnesskildringar från morgonen efter morden stöder enligt rätten påståendet att det har funnits en utomstående person på mordplatsen och att Gustafsson och de övriga ungdomarna råkat ut för ett angrepp.

Gustafssons försvarsadvokat Riitta Leppiniemi uppger att Gustafsson fick veta om rättens utslag i sitt hem och att han var "lycklig och lättad".

Fotot av Nils Gustafsson är taget av Karl Vilhjálmsson

Sverige vill inte ha enmans- och småföretagare…

…och man kan undra vilka det då är som ska erbjuda människor jobb, betala skatt och stå för tillväxt i framtiden?

Ett nummer av en tidning som heter 4 oktober, utgiven av tankesmedjan Den Nya Välfärden, följde med en av de stora morgontidningarna just den 4 oktober. På ledarplats skriver ordföranden i Stiftelsen den Nya Välfärden, Patrick Engellau en tänkvärd text. Han talar bl.a. om vad regeringen (inte) gjort sedan åratal tillbaka, då den lovat att "påtagligt minska krånglet" för företag, främst mindre sådana:

• I förordningen om märkning och registrering av hundar upphävs kravet på att vissa uppgifter om hundens utseende, t.ex. färg, ska anmälas.
• Fordonsförordningen har ändrats så att bildragna släpvagnar med totalvikt om högst 3,5 ton ska kontrollbesiktigas första gången efter fyra år i stället för, som idag, två år.
• Kemikalieinspektionen har omarbetat och EU-anpassat ansökningsblanketten för växtskyddsmedel.

Ja, men: HURRA! Toppen! Vilka lysande förbättringar och så många de omfattar! Ett genombrott på avkrånglifieringens svåra väg, heja regeringen!

Nu är det bara det att jag inte har någon hund att märka och anmäla. Och jag har ingen bildragen släpvagn heller, vare sig med en totalvikt under eller över 3,5 ton så den fantastiska förändringen kommer inte mig till del.  Om jag vore i växtskyddsmedelsbranschen så skulle jag förstås bli själaglad över den omarbetade och EU-anpassade ansökningsblanketten, men tyvärr: jag har ingenting alls att göra med växtskyddsmedel.

Så länge vi har en så företagarovänlig och totalt oförstående regering så kommer vi aldrig att få några vettiga förändringar till stånd för enmans- och småföretagare, det är bara att inse. I stället kommer vi att få allt fler som vill ha jobb och inte får det och allt färre som vågar anställa och erbjuda jobb trots att de skulle vilja det. Tänk att det ska vara så svårt att begripa!

Citera gärna men ange källan!