Jag har lyssnat, läst, sett på tv hur alla möjliga och omöjliga aktörer uttalat sig och talat lika övertygat om att det absolut inte kan vara så att föräldrar har försökt förgifta sina barn eller har slängt deras näringslösning eller på annat sätt gravt vanvårdat dem, som om att det självklart kan finnas fog för de här misstankarna. Ministrar, barnläkare, jurister, Migrationsverksanställda, lekmän, kyrkans fok – alla har åsikter och de skijer sig som sagt starkt åt. Men alla tycks lika övertygade om att just de har rätt.
"Man stigmatiserar och pekar ut en grupp människor genom att anklaga några för att vanvårda sina barn", säger någon. "Man måste tala klarspråk. Nu ska det hela utredas, låt oss se vad utredningen visar", säger någon annan. En Migrationsverksanställd som har arbetat med apatiska flyktingbarn i 1,5 år säger: "I många fall finns det konstigheter". Tämligen märkligt uttalande, det är svårt att veta vad hon menar med "konstigheter". "Konstigheter" kan betyda en sak för en person och något helt annat för en annan…
På Brännpunkt i SvD skriver generaldirektören för Migrationsverket, Janna Valik, idag under rubriken "Vi gör ingen värdering i skuldfrågan". Lite paradoxalt kan det tyckas, att just hon uttalar sig om barnen, vilket alltför få – om ens någon – har gjort hittills!
"Asylsökande barn har samma rättsskydd som andra barn i Sverige. Om det finns anledning att tro att de kan fara illa, måste vi reagera."
Just det. "Samma rättsskydd som andra barn"! Finns det misstankar om att ett svenskt barn vanvårdas eller misshandlas så görs anmälan och utredning och åtgärder vidtas. Ingen kommer på tanken att påstå att man därmed "stigmatiserar alla barnfamiljer"!
Alltså: sans och vett och nyansering anbefalles i den här frågan. Det handlar ju faktiskt om värnlösa barn, inte om vuxnas prestige, vilka som borde ha anmält vad och till vem och vem som skriker högst. Se barnen!
Och till Migrationsverket: låt inställningen som Janna Valik ger uttryck för i sin artikel prägla allt ni inom verket gör där barn är inblandade! För faktum är att barn far – och har farit – mycket illa i er hantering av familjers asylärenden som alltför ofta dragit ut alltför länge på tiden.
Filed under: Asyl&Migration | Leave a comment »