“Nyansera debatten!”

"Nyansera debatten" hörs från många håll, nu när det talas och skrivs så mycket om apatiska barn och om andra barn (till asylsökande) som misstänks bli vanvårdade och/eller misshandlade av sina föräldrar. Eller vårdnadshavare, det har även uttalats misstankar om att en del "föräldrar" inte skulle vara föräldrar utan att människor har tagit med sig (!) andras barn eller s.k. gatubarn och utgett dem för att vara deras egna.

Jag har lyssnat, läst, sett på tv hur alla möjliga och omöjliga aktörer uttalat sig och talat lika övertygat om att det absolut inte kan vara så att föräldrar har försökt förgifta sina barn eller har slängt deras näringslösning eller på annat sätt gravt vanvårdat dem, som om att det självklart kan finnas fog för de här misstankarna. Ministrar, barnläkare, jurister, Migrationsverksanställda, lekmän, kyrkans fok – alla har åsikter och de skijer sig som sagt starkt åt. Men alla tycks lika övertygade om att just de har rätt.

"Man stigmatiserar och pekar ut en grupp människor genom att anklaga några för att vanvårda sina barn", säger någon. "Man måste tala klarspråk. Nu ska det hela utredas, låt oss se vad utredningen visar", säger någon annan. En Migrationsverksanställd som har arbetat med apatiska flyktingbarn i 1,5 år säger: "I många fall finns det konstigheter". Tämligen märkligt uttalande, det är svårt att veta vad hon menar med "konstigheter". "Konstigheter" kan betyda en sak för en person och något helt annat för en annan…

På Brännpunkt i SvD skriver generaldirektören för Migrationsverket, Janna Valik, idag under rubriken "Vi gör ingen värdering i skuldfrågan". Lite paradoxalt kan det tyckas, att just hon uttalar sig om barnen, vilket alltför få – om ens någon – har gjort hittills!

"Asylsökande barn har samma rättsskydd som andra barn i Sverige. Om det finns anledning att tro att de kan fara illa, måste vi reagera."

Just det. "Samma rättsskydd som andra barn"! Finns det misstankar om att ett svenskt barn vanvårdas eller misshandlas så görs anmälan och utredning och åtgärder vidtas. Ingen kommer på tanken att påstå att man därmed "stigmatiserar alla barnfamiljer"!

Alltså: sans och vett och nyansering anbefalles i den här frågan. Det handlar ju faktiskt om värnlösa barn, inte om vuxnas prestige, vilka som borde ha anmält vad och till vem och vem som skriker högst. Se barnen!

Och till Migrationsverket: låt inställningen som Janna Valik ger uttryck för i sin artikel prägla allt ni inom verket gör där barn är inblandade! För faktum är att barn far – och har farit – mycket illa i er hantering av familjers asylärenden som alltför ofta dragit ut alltför länge på tiden.

Finland i siffror

Axplock ur Statistisk årsbok för Finland 2005:

• År 1947 föddes det största antalet finländska barn genom tiderna, dvs. 108 168. Antalet döda var störst under hungeråret 1868, då 137 720 finländare dog. Förra året föddes levande 57 758 och dog 47 600 finländare. Det förväntade antalet levnadsår för pojkar födda i fjol var 75,3 år och för flickor 82,3 år.
• År 2004 beviljades 6 880 utlänningar finskt medborgarskap. Antalet asylsökande var 3 861, dvs. 640 fler än år 2003. Under åren 1973-2004 har 25 114 flyktingar flyttat till Finland. I hela världen fanns det år 2004 mer än 9 miljoner flyktingar.
• År 2003 var medelpensionen för pensionstagare 1 027 euro i månaden. Männen fick i medeltal 30 procent mera i pension än kvinnorna. Männens medelpension var 1 182 euro och kvinnornas 911 euro.
• Finland har 432 kommuner. Av dem har 8 kommuner under 500 invånare, 330 under 10 000 invånare och 6 över 100 000 invånare, enligt folkmängden i slutet av år 2004.
• Pälsdjursfarmarna var i fjol 1 596 till antalet, dvs. 112 färre än året innan. År 1985 uppgick antalet pälsdjursfarmar till 5 810.
• Av befolkningen i arbetsför ålder är 45 procent överviktig (viktindexet (BMI) är 25 eller över). Av männen är 53 procent och av kvinnorna 39 procent överviktiga.
• I slutet av år 2003 fanns det i Finland totalt 2,6 miljoner bostäder. Av dem var 5 procent ytterst bristfälligt utrustade, dvs. de saknade antingen vattenledning, avlopp, varmt vatten eller WC. Bastu i lägenheten fanns i varannan bostad. Av bostadsbeståndet var 60 procent byggt efter år 1970 och 9 procent före år 1940.
• I slutet av år 2004 bodde det 108 346 utlänningar i Finland. Mest fanns det ryssar, 24 626 personer, och näst mest ester, 13 978 personer.
• År 2003 fanns det totalt 228 422 företag i Finland, som sysselsatte sammanlagt 1 308 000 personer. Av företagen var 93 procent företag med färre än 10 arbetstagare. Dessa sysselsatte 24 procent av den totala arbetskraften på företagen. Det fanns 259 företag med fler än 500 arbetstagare, dvs. 0,1 procent av företagen. Dessa sysselsatte 30 procent av företagens totala arbetskraft.
• År 2004 var 37 procent av hela befolkningen över 50-åringar, 17 procent var under 15 år. I slutet av året var folkmängden 5,2 miljoner.

 Här och här finns mer statistiska uppgifter om Finland.

Finländska spädbarn friskast i Norden

Enligt finska YLE24 visar en ny undersökning att finländska spädbarn är friskare än spädbarn i övriga Norden. Men det finns också sådant som tyder på att finländska barn och ungdomar löper högre risk att drabbas av sjukdomar och olyckor.

Finland har det högsta antalet självmord bland unga människor, och ungdomarna röker mer än i andra nordiska länder. Över 40 procent av finländska 15 och 16-åringar hade rökt cigarretter under den senaste månaden.

Också i trafikolyckor dör fler barn och unga i Finland än i resten av Norden.

Mest alkohol använder däremot danska ungdomar. Drygt 40 procent av dem har druckit alkohol minst 20 gånger om året

Uppgifterna kommer ur årsrapporter från Pohjoismainen terveystilastollinen komitea (Nordiska hälsostatistikkommittén) och Pohjoismaisen sosiaalitilastollisen komitean (De nordiska ländernas socialstatistiska kommitté).

Ännu fler vägledande beslut från Migrationsverket

Här följer ytterligare tre vägledande beslut från Migrationsverket. de tidigare sex besluten som fattats för att ge vägledning åt beslutsfattarna som ska pröva ärenden enligt den nya, tillfälliga asyllagen, har publicerats längre ner på den här bloggen samt här.

Finns det en risk att oroligheter av det slag som drabbat Frankrike kan sprida sig till Finland?

"Finns det en risk att oroligheter av det slag som drabbat Frankrike kan sprida sig till Finland?" den frågan ställs i en kolumn i finlandssvenska Hufvudstadsbladet den 24 november. Kolumnen är skriven av Olav S. Melin som är chefredaktör för Kotimaa (Hemlandet).

Ingressen till hans text lyder:

När upploppen i de franska förorterna tycks bedarra kan det vara på sin plats med en reflektion kring vår egen situation i länder som Sverige och Finland. Helt jämförbara är länderna inte. Dagens Sverige är mer mångkulturellt än Finland, som en följd av att Sverige tagit emot långt fler flyktingar. Finland var ännu för några årtionden sedan ett utvandrarland och är kanske ännu inte att betrakta som ett invandrarland.

I sin kolumn reflekterar Olav S. Melin en hel del över situationen i Sverige och hela texten kan läsas här.