• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2005
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Vickys Livs: Förhandsvisning av min film “Vickys Livs – The Movie”

BuffébordAffe och filmgäst äter tilltuggFrida, Björn och StorjanneAffe mitt i vimletFredrick i vimlet

Vi hade förhandsvisning av min dokumentärfilm Vickys Livs – The Movie för ca 130 inbjudna gäster i Boulehallen (helcoolt ställe på Närkesgatan vid Nytorget!) i förrgår. Det var en lite annorlunda miljö, att stå på grusiga boulebanor i en halvtimme och titta på en duk långt framme och höra lite skakigt ljud – men det verkade som om publiken tyckte det var jätteroligt ändå. I alla fall att döma av de många skratten och känsloyttringarna.

Det hela började med att Vickys gosskör, under ledning av den eminente Anders Levelius, sjöng en modifierad ”Söders nationalsång”. Det gjorde de lysande, a capella och iförda kortbyxor och udda huvudbonader. Succé! Efter det var det liksom bäddat för en positiv inställning till filmen, som inte är något professionellt mästerverk utan en amatörs ganska lyckade första försök till filmskapande. Hade jag inte haft hjälp av en duktig klippare/redigerare, filmaren Stefan Erdman som gjorde en stor insats, så hade filmen inte blivit som den blev.

Hur som helst, det var en rolig tillställning och ”alla” var där. Arne satt med sin dotter Nora och f.d. fru Monika på första bänk. ”Skrattande tanten”, Frida Björn, var med och när hon såg och hörde sig själv så pärlade hennes skratt lika högt och glatt som i filmen. Marian Gräns, skådespelerska och filmstjärna på sin tid och medverkande som sig själv i den här filmen, var på plats liksom Urrke från rockbandet Maryslim. Och Lasse Kühler och Dan Wolgers, närboende och Vickys-kunder de också. Och Ingela den äldre och Björn som har skapat dalaflodhästen. Och givetvis klanen Olsson själv med sin Ingela i vit ”Lara i doktor Zjivago”-hatt och virkad sjal över de smala axlarna. Och Maj Sjöwall som var den sista Vickys-kunden som sågs i filmen, sittande vid ett öppet restaurangfönster på Nytorgsgatan, vinkande ”god natt” när Affe och Ingrid gick hemåt efter en lång dag på Vickys. Och en massa andra härliga människor som tillsammans utgjorde en fantastiskt härlig och blandad publik!

Här lägger jag ut en del vimmelbilder som också visar den fantastiska lokalen som tillställningen ägde rum i. Och jag kan verkligen varmt rekommendera Boulehallen i underjorden på Närkesgatan för dem som vill ha en annorlunda upplevelse med Söderstämning!
UppriggningIntresserad filmpublikJannarna
Ingela och Alec vid bardiskenMagdas ryggJanne mitt i vimletAlla fotografier: Merit Wager

Regeringens ansvar och skuld

Göran Persson (Bilden är friköpta och får enligt regeringens presstjänst användas fritt)Statsminister Göran Persson
Foto: Pawel Flato

(Bilden är friköpta och får enligt regeringens presstjänst användas fritt)


Så här uttalar sig statsminister Göran Persson när han får den mest svidande, tunga och allvarliga kritik för sitt icke-agerande i samband med tsunami-katastrofen och för att överhuvudtaget inte ha tagit katastrof- och krisberedskap på allvar:

Att det skulle lindra nöden hos någon enskild individ att ge någon sparken, det tror jag inte på.

Det är pinsamt och fullständigt barockt och dessutom totalt oacceptabelt att denna människa ,som blir allt ensammare om att ta sig själv på (alldeles för stort) allvar, uttalar sig så här nonchalant, liksom med en axelryckning. Det är väl självklart att det skulle lindra nöden hos många, många enskilda individer om landets statsminister skämdes, ångrade sig och tog på sig skulden och helt sonika deklarerade att:

"Jag har inte klarat av min uppgift som statsminister, vilket ca 35 % av de som röstade i förra valet hoppades att jag skulle göra. Jag har personligen åsamkat alltför många människor så stort lidande i onödan, att jag tar konsekvenserna av mitt handlande och avgår".

Om inte Göran Persson fattar att det är det enda hedervärda, det enda rätta att göra så bör misstroendevotum ställas mot honom och krav på att hans regering avgår resas.

Det skadar mig och det skadar regeringen. Det vore dumt att påstå något annat.

Så sa Persson också, förmodligen i ett litet försök att släta över. Men tänk till, tänk på vad det är han säger! Han säger att "det skadar MIG, det skadar REGERINGEN". Samma självgodhet och självupptagenhet som vanligt. Inte ett ord om hur han och regeringen har skadat tusentals människor och hur det skadar Sverige att ha så inkompetenta och oansvariga människor i sin högsta ledning, sin regering som ska styra Sverige och borde vara en klippa för sina medborgare. Göran Persson har under sin tid som statsminister lyckats förstöra alltför mycket i Sverige för att han ska kunna sitta kvar. Särskilt efter den här jättefadäsen som han fortfarande inte ens tycks fatta vidden av trots långvarig och massiv kritik.

Många av hans statssekreterare är också i katastrofkommissionens rapport utpekade som (o)ansvariga, oengagerade, ovilliga, okunniga etc. Varför ska de sitta kvar, försörjda av oss? När de inte heller verkar förstå vidden av sitt inkompetenta handlande? Ta bort dem och det genast, jag vill inte vara med och försörja en enda av dem en enda dag till!

Till slut: När Göran Persson, trots den hårdaste kritik av en statsminister och en regering jag kan minnas mig ha hört någonsin säger att ingen politiker eller tjänsteman trots detta kommer att tvingas sluta, då ger han "signalen" att det är fritt fram för alla och envar att agera oansvarigt och strunta i föreskrifter och regler eller det ansvar ens position på olika nivåer i samhället normalt borde medföra. Hej och hå, liksom. Så här kan också andra invånare i detta märkliga land börja tänka:

"Göran Persson, statsministern, han kan ju göra som han vill och inte ta konsekvenserna av sina (icke)handlingar. Hans personal som också betett sig illa och förorsakat mycket lidande och kanske rentav att människor som kunde ha räddats inte räddades, de ska inte behöva sluta sina jobb utan de ska få sitta kvar och lyfta höga löner trots sin inkompetens. Varför ska då jag ta ansvar för mina handlingar?"

Läs huvudrapporten från 2005 års katastrofkommission, SOU 2005:104 här och expertrapporterna från samma kommission här.

Citera gärna men ange källan!