Sveriges regering vill att lagar ska gälla retroaktivt i Europadomstolen!

Läs här under rubriken: "1 december 2005: Regeringen vill att den nya, tillfälliga asyllagen ska gälla "retroaktivt" i Europadomstolen för Mohammed och Inna!" om hur Sveriges regering, genom rättschefen Carl Henrik Ehrenkrona på utrikesdepartementet, vill att Europadomstolen ska anse att ett ärende inte ska tas upp till prövning av domstolen med hänvisning till att Sverige infört en ny, tillfällig asyllag. Detta trots att fallet anmäldes till Europadomstolen för 15 månader sedan – långt innan den nya, tillfälliga asyllagen ens var påtänkt.

Sveriges regering vill alltså att Europadomstolen ska ta någon sorts "retroaktiv hänsyn" till svenska lagar.

^{Citera gärna men ange källan!}

Första krishemmet för män har öppnats

Finlands första krishem för män har öppnats i Jyväskylä. Krishemmet tar bland annat emot män som fått besöksförbud mot en familjemedlem. Också män som har frigetts efter att ha avtjänat straff för familjevåld kan söka sig till krishemmet.

På krishemmet får männen terapi vid sidan om vardagliga rutiner som matlagning och städning.

Enligt en lag som trädde i kraft vid årsskiftet kan en person dömas att lämna sin familj och sitt hem i till och med tre månader. Enligt inrikesministeriet hade det i november utfärdats 130 besöksförbud i hela landet.
^Källa:

Kanske något för Sverige att ta efter? Det finns allt fler skäl för Sverige att börja snegla österut och allt färre skäl för Finland att snegla västerut!

Finländska skolelever har bästa resultat i många ämnen bland massor av länder som jämförts i Europa. Svenska elever ligger mycket, mycket långt efter. I Finland har man behållit Nokia under finländsk flagg eftersom det är något som gör hela nationen stolt (inget SonyNokia där inte!); i Finland gick man frejdigt med i eurosamarbetet och har därmed rätt att sitta med i alla viktiga organ som har med EU:s finanser att göra; i Finland fungerar det utmärkt med skatteavdrag för hushållstjänster vilket har gjort att många människor har fått jobb i stället för att drälla omkring på bidrag –  listan på exempel kan göras lång. För att inte tala om att Finland har en president som respekteras och gillas av så gott som hela nationen, inte bara dem som röstar på det parti hon tillhör – till skillnad från Sverige som har en statsminister som allt mer föraktas och ses som en börda och rent av ett hot för demokratin.

Och nu: krishem för män och en lag som gör det möjl.igt att döma en person att lämna sin familj upp till tre månader!

I österled bör ni fara, svenskar

Om att miljöpartiet kräver att Migrationsverkets generaldirektör avgår

Ansvar” är ordet för dagen. Inte ”skuld”, vilket nog vore mer på sin plats i vissa sammanhang. Inte heller ”personligt ansvar”. Bara ”ansvar”. ”Någon måste ta ansvar för det som hänt”. ”Göran Persson tar ansvar för regeringens oförmågor och inkompetens i samband med tsunami-katastrofen för snart ett år sedan”. Men vad betyder det? Vad innebär och vad innehåller hans och andra regeringsmedlemmars och regeringsanställdas "ansvarstagande"? Ingenting, faktiskt, annat än ord som klingar av ute i tomma intet. ”Ansvar” och ”skuld” borde innebära att något mer händer än att man bara pratar om det, och det gör det inte i här. Och när det gller regeringen Persson då händer ingenting. Då är det ”business as usual” och allt bara rullar på. Allt, utom de huvuden som borde rulla.

Lite i skuggan av katastrofkommissionens rapport och efter några lama uttalanden från oppositionen om ”misstroendevotum”, har nu miljöpartiet också gett sig ut och krävt en avgång. Eller rättare sagt: partiet tycker att regeringen ska sparka generaldirektör Janna Valik för hennes agerande i frågan om de apatiska flyktingbarnen.

Men stopp och belägg! Nu är väl miljöpartiet ute och cyklar (igen) precis som det var när Peter Eriksson gjorde stor skada genom att flera veckor för tidigt uppmana gömda asylsökande att ”komma fram i solen”. För det och andra klumpiga uttalanden borde kanske han själv ha avgått, eller miljöpartiet ha sparkat honom. Att kräva att generaldirektören för Migrationsverket sparkas av regeringen är definitivt att gå för långt i ”ansvarsutkrävande”! Och på vilket sätt skulle något bli bättre om Janna Valik avgick? Vem har miljöpartiet tänkt sig ska bli ny generaldirektör, inte Peter Eriksson, väl? Skulle någon annan generaldirektör kunna vara allestädes närvarande och lägga sig i allt som de anställda gör eller underlåter att göra? Ingen vettig människa och inte ens miljöpartiet-folket kan väl på allvar tycka att en generaldirektör eller övriga i den högsta ledningen ska vara ute på fältet och kontrollera att deras anställda sköter sina jobb? Nej, för då bromsar facket, en generaldirektör – lika lite som en minister – ska inte lägga sig i den dagliga verksamheten, det ska underlydande chefer på olika nivåer göra. Och varje anställd borde också ha ett eget, personligt ansvar att agera om han eller hon upptäcker oegentligheter och missförhållanden. Inkompetens, oförmåga, ovilja, underlåtenhet att göra sitt jobb borde få konsekvenser för varje anställd. Det borde även facket anse och inte hålla, men gör det inte eftersom intresset för inkommande medlemsavgifter och att kunna ange ett högt fackligt medlemsantal är större än vad som är rätt och riktigt. den här bristen på moral och rättstänkande genomsyrar tyvärr en stor del av det (fackliga) svenska samhället och kommer att visa sig än förödande i framtiden än vad den redan på många håll är.

Det finns många direkt olämpliga och inte tillräckligt kunniga och även nonchalanta anställda och mellanchefer inom Migrationsverket, det vet jag av egen och andras erfarenhet av kontakter med dem under snart tio år. Men de avkrävs ytterst sällan, för att inte säga aldrig något ansvar. De skyddas alla av facket som inte tolererar att ens de som bevisligen missköter sitt jobb avskedas.

Att kräva att generaldirektören för Migrationsverket sparkas och ersätts med någon annan som inte heller kan vara allestädes närvarande och övervaka allt är ett slag i luften. Ta i stället itu med ansvarskulturen från grunden inom både statliga verk och myndigheter och inom regeringen och i hela Sverige. Om det går. Om det inte är för sent.