Vickys Livs: Tiddelipom och realpolitik och Arne

Det var Nalle Puh som sjöng:

Snön vräker ner (tiddelipom)
Alltmer ju mer (tiddelipom)
Alltmer ju mer (tiddelipom)
det snöar

Och nästa vår (tiddelipom)
om bra det går – tiddelipom
I mina tår (tiddelipom)
Det töar!

Just så känns det idag, lördag, när jag går ner tilll Vickys Livs. Snön vräker verkligen ner, det är vitt och vintrigt och oändligt fjärran från vår och värme. Men, precis som Nalle Puh sjunger, så töar det nog igen nästa vår ("om bra det går", alltså).

På Vickys Livs är det töväder redan nu, i varje fall när det gäller det mänskliga klimatet. Affe och Ingrid jobbar som vanligt, de jobbar ju så gott som varje lördag och söndag. Ingrid står ensam bakom kassan när jag kommer, Affe är någonstans och hämtar växel.

^{Arne
Foto: Merit Wager}

Arne kommer, som vanligt. Han är frusen efter att ha varit ute och gått och gått och gått i flera timmar redan (klockan är 12.30). Han har tappat sina nycklar, verkar det som.  Eller glömt dem inne i ateljén. Han försvinner dock ut i snögloppet innan vi har hunnit utreda saken närmare. "Men han lär ju komma tillbaka ett antal gånger i dag", säger Affe, som börjar tycka att det känns lite tungt att Arne verkar vara helt utan tillsyn under helgerna. Även om Affe har ett stort och rymligt hjärta och gärna hjälper Arne så gott han kan och tar med honom i bilen när han åker och handlar varor till butiken var och varannan dag, så är det en extra belastning när det blir så ofta som det nu har blivit. Och oron för vart Arne tar vägen och om han hittar hem och var hans nycklar är, tär på både Affe och Ingrid och även på mig när jag ser i vilket förvirrat tillstånd Arne är.

^{Ingrid
Foto: Merit Wager}

Idag hade jag ett långt och givande samtal med Ingrid medan jag drack en kopp kaffe och åt en av Barbros små, men naggande goda, semlor. Vi pratade bland annat om realpolitik, något som Ingrid tyckte saknades insikt och kunskap om hos den nuvarande regeringen och jag höll med. För, som Ingrid sa: "Hur ska de som har sådana jättehöga löner och allt betalt kunna förstå hur det är för oss som inte kan köpa nya kläder eller skor på flera år och oroar oss för hur vi ska betala alla räkningar, trots att vi jobbar både hårt och mycket?"

I år blir det mycket, mycket svårt för Ingrid att rösta. Hon funderar på att rösta blankt eftersom det inte finns något parti som hon tycker att hon kan identifiera sig med längre. För Göran Persson har förvandlat hennes gamla parti till något som hon inte känner igen sig i, och på något borgerligt parti vill hon inte heller rösta. Men också hon ser det tragikomiska i att moderaternas Fredrik Reinfeldt, som talar om moderaterna som "det nya arbetarpartiet" till viss del kanske har rätt. Det är sannerligen upp-och-nervända-världen och ingenting är längre som det brukade vara.

Ingrid sa också något förbluffande. Hon sa att hon, som har varit anställd i hela sitt liv ända till för två-tre  år sedan, tack vare det kan se fram emot en bra pension som kommer att ge henne kanske 10.000 kronor mer i månaden än vad hon får nu när hon jobbar som en blådåre! Här slår ju verkligen de ojämlika villkoren för egen- och småföretagare kontra anställda in på ett mycket tydligt och orättvist sätt. Hårt arbete som småföretagare lönar sig inte jämfört med att vara anställd när det gäller pensionen (heller)!

Och snön den bara vräker ner (tiddelipom) och bäddar in oss alla i ett vitt, mjukt, ljuddämpande och lugnande täcke.

Etiskt råd(d) på Migrationsverket (forts)

Lite längre ner här på bloggen skriver jag om det s.k. etiska rådet som ska finnas vid Migrationsverket (MIG). Det gamla, som aldrig riktigt gjorde någon insats överhuvudtaget (enligt tidigare medlemmar och avhoppare), som tynade bort och det nya har inte kommit i gång. Riktigt vad det rent konkret ska göra när det kommer i gång är inte heller solklart. I regeringens "Förordning om ändring i förordningen (2004:294) med instruktion till Migrationsverket", utfärdad den 15 december 2005:

"Rådet skall på myndighetens begäran avge yttranden i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden."

Hur myndigheten ska utforma sin verksamhet borde det väl finnas kompetens för att hantera inom den stora myndigheten…

År 2002 fick det förra etiska rådets ledamöter 1.800 kronor per möte plus reseersättning och traktamente (?). Det låter som ganska mycket pengar för att sitta och göra… inte så mycket. Hur stort "traktamentet" var och varför ledamöterna också fick traktamenten förutom arvoden, har jag aldrig lyckats utröna. Men, hur som helst: för ett enda möte på kanske någon timme eller två, fick det etiska rådets medlemmar minst 2.000 kronor inklusive traktamente (som säkert var mer än 200 kr, men eftersom jag inte vet så räknar jag lågt). Därtill kom reseersättningar som, beroende på varifrån man kom till MIG:s huvudkontor i Norrköping, kunde röra sig om minst 800 kronor, för en del troligen betydligt mer eftersom tågbiljetter är  mycket dyra.

Alltså: minst omkring 3.000 kronor per person per sammankallat möte som inte resulterade i någonting alls (jag har läst frågorna de tagit upp och svaren de gett…) har de många medlemmarna i etiska rådet fått. Samtidigt hade de vetskapen om att en asylsökande ska klara alla sina behov (utom hyran) på ca 2.200 kr i månaden! Alltså för betydligt mindre pengar än dessa etiska rådsmedlemmar fick för en halv eller en hel dags insats totalt inklusive resor, skulle en asylsökande betala mat, kläder, skor, läkarbesök, mediciner, resor, telefonsamtal etc – allt de behöver.

Hur har någon mage att, ur ett etiskt perspektiv, ta emot mer för max en dags arbete i skattefinansierat arvode ingå i ett "etiskt råd" hos MIG än vad en asylsökande (som MIG i första hand finns till för) ska klara alla sina utgifter inklusive köpa mat under en hel månad?

Enligt uppgift från pressekreteraren på UD är det nya etiska rådet "indelat i kategori D". Detta innebär, enligt utdrag ur förordningen, att ledamöterna får 950 kronor per sammanträdesdag. Det ter sig en aning märkligt att arvodet denna gång är nästan hälften av det var för det förra etiska rådet, men kanske har någon tänkt till och tyckt att det nog är lite oetiskt att pytsa ut alltför stora summor (för så lite)? Eller också finns här dolda sanningar, som t.ex. att det även utgår ett "traktamente" som inte specificeras just här utran någon annanstans så att det ska vara så krångligt som möjligt för någon som vill utnyttja offentlighetsprincipen och bilda sig en uppfattning av det hela att göra det? Jag vet inte. Reseersättning torde dock fortsättningsvis utgå, hur det är med traktamentena får förbli höljt i dunkel eftersom pressekreteraren inte nämnde dem trots att jag ville ha uppgifter om vad/hur mycket ledamöterna i MIG:s etiska råd ersätts med.

Det är svårbegripligt hur någon, ur ett etiskt perspektiv, kan tacka ja till att sätta sig i ett (kosmetiskt ) etiskt råd vid MIG och ta emot ett stort arvode när man vet att den verksamhet som man ska komma med "etiska råd" till, sysslar med människor som ska klara sig på 71 kronor (ensamstående) och 61 kronor (makar/sammanboende) per dag, belopp som inte höjts på elva år. Det är oetiskt.

^{Citera gärna, men ange källan!}