Vickys Livs lördag 4 mars 2006, del 2

Ja, alltså Björn hade ju gjort en hand av is från de nertagna istapparna som jag berättade om i Vickys Livs lördag 4 mars 2006, del 1 . Men inte nog med det, han hade ju också gjort en hel liten isskulptur – eller ”isinstallation” – mitt på Nytorget, omgärdad av en rödvit avspärrning!

Här är skapelsen sådan den såg ut lördagen den 4 mars vid pass kl 13.00. Det kanske inte syns så tydligt, men det är flera uppsträckta händer och lite vassa ”spjut” och annat som var och en får tolka enligt sin egen fantasi. På den lilla svarta skylten står med röd text:

JULAFTON I FALLUJAH

Se upp i backen
tusen hål i nacken

”Tolka det som ni vill”, säger konstnären Björn som under många, långa timmar arbetat med sitt verk och pratat med folk som gått förbi och stannat upp och tittat och frågat.

Ni som har läst om Vickys Livs under en längre tid (se kategorin ”Vickys Livs” i högerspalten), ni vet att det är Björn som hade gjort den fina dalaflodhästen också, den som stod på en hylla i fönstret på Vickys under flera månader. Jag vet inte om han tog hem den eller om den kanske såldes. Iskonstverket kan i alla fall inte tas med hem och inte säljas heller…

Vickys Livs lördag 4 mars 2006, del 1

Istappar

Klockan 11.30. Snöyra. Trampar ner mot Vickys i rejält med nyfallen, lös snö. Tar en kopp kaffe, skönt att de har fått leverans av espressokaffe igen, det var trist under två, tre veckor när det inte fanns.

Ingrid berättar om de jättestora istapparna, livsfarliga enorma saker som hängde från taket rakt ner mot Skånegatan med sina vassa spetsar. Jättefarliga och en ganska säker död för den som fick en sådan i huvudet. Ingela hade ringt fastighetsägarens förvaltare på fredag – AFA Fastigheter – men de brydde sig inte om att komma trots att det är fastiighetsägarens absoluta skyldighet att ta bort farliga istappar från sina tak. Och trots att det står på deras hemsida att de är ”En trygg värd”!  De skulle i stället – så småningom – skicka någon för att ”spärra av” gatan. ”Spärra av” när här ligger butiker och restauranger i  bottenvåningen på fastigheten, dit folk måste kunna ta sig både in och ut!!??

Som de ansvarstagande hyresgäster som Ingrid och Affe på Vickys Livs är, så nöjde de sig inte med ett sådant svar, och inte heller med ”vi ska skicka någon sedan”, utan de ringde Polisen idag, lördag. Polisen kom  efter en kvart och såg den stora faran med de hängande tapparna och såg till att de genast togs bort. Heder åt Polisen, skäms, AFA Fastigheter, som ägs av Svenskt Näringsliv och facket och därmed sina medlemmar. Så här står det på deras hemsida:

AFA Fastigheter är en del av kapitalförvaltningen på AFA. AFA administrerar olika avtalsförsäkringar för arbetsmarknadens parter och ägs av Svenskt Näringsliv och LO, Landsorganisationen i Sverige. I ett av bolagen inom AFA är PTK, Privattjänstemannakartellen delägare. PTK är en centralorganisation för privatanställda tjänstemän i olika fackförbund. Försäkringarna ger stöd till exempel vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Drygt 3 miljoner människor omfattas av minst en av dessa försäkringar. AFA har dessutom verkat i mer än 25 år för att förbättra arbetsmiljön och människors livskvalitet.

Förresten: var det inte just i detta hus på Skånegatan som det myglades in barn till viktiga s-människor? Bland annat till Erland Olausson, LO, vars två söner fick attraktiva kontrakt här. Och det var just här, i fastigheten på Skånegatan som också dåvarande migrationsminister Maj-Inger Klingvall fick en lägenhet.

Men att omedelbart skicka någon att ta bort jättelika, livsfarliga istappar som kan ramla i huvudet på folk på gatan eller rakt ner i en barnvagn, det kunde AFA Fastigheter inte göra…

I Vickys Livs lördag den 4 mars 2006, del 2, berättar jag om hur Björn, levnads- och iskonstnär (bland mycket annat), tog tillvara istapparna och skapade något av dem. Här med en hink som innehåller en ishandsskulpur…

^{Citera gärna, men ange källan!}

 

Ädla och nobla amerikaner

Tänk så fantastiska de är i USA och hur de värnar om alla människors integritet! Också Guantánamofångarnas integritet har varit mycket viktig för amerikanerna. I alla år som hundratals människor hållits inspärrade på Guantánamobasen i Kuba (just nu ca 500 personer), har USA vägrat släppa någon som helst information om dem. Och anledning är förstås ädel och nobel, amerikanerna är ju ett så ädelt och nobelt folk. Citat från ett inslag i SR idag:

Bushregeringen har hittills vägrat offentliggöra namnen. Anledningen, säger Pentagon, är att man vill skydda fångarna. Att släppa namnen anser man vara ett intrång i fångarnas privatliv.

Lästips!

Läs rektorns vid Maria Elementarskola, Eva Wikberg, intressanta gästbloggning (omnämnd i Ekots bloggkrönika den 25 februari) under kategorin "Be my guest" i högerspalten!

Historiskt tillfälle i Riyadh, Saudiarabien

För första gången någonsin har kvinnliga författare tillåtits träffa sina läsare på  Riyadh International Book Fair. De här boksigneringarna – som ägde rum under en dag som var reserverad för familjer – utanonnonserades inte i förväg som för manliga författare. Trots det samlades beundrare av poeten Fawziyah Abu Khaled och romanförfattarinnan Ala’a Al-Hathlol runt borden för att få en chans att möta sina litterära hjältar.

Trots att det hela inte föregicks av någon publicitet alls, dök en annan grupp upp för att titta till de kvinnliga författarna: män som, väl synliga, bar brickor som identifierade dem som medlemmar ur Kommissionen för främjandet av sedlighet loch förhindrande av synd (Sedlighetskommissionen)…

Trots att hennes verk är svåra att finna i Saudiarabien, berättade Fawziyah att det "kändes fantastiskt". Den unga romanförfattarinnan Ala’a Al-Hathlol höll med och prisade mässarrangörerna för den här unika möjligheten.

Medlemmarna från Sedlighetskommissionen, å sin sida, utförde sitt arbete. De höjde sina röster och krävde att två av kvinnorna skulle täcka sina ansikten. Kvinnorna var väl påklädda med abayas och sjalar som täckte allt hår. Mässans högsta chef, Suliman Al-Aqla, berättade senare att han inte hade någon makt över kommissionens folk och att det inte fanns något som mässans arrangörer kunde göra för att stoppa dem från att lägga sig i.

"Det är verkligen förödmjukande att bli behandlad så här", sa Ala’a Al-Hathlol. Hon sa att under hela boksigneringen kom män från sedlighetskommissionen fram till henne och skrek åt henne. "Jag är muslim", sa hon, "och ingen har rätt att döma människor på det här sättet". Hon ignorerade männens skrikande och fortsatte att signera sina böcker. Senare var det poeten Fawziyahs tur att ta emot en rejäl dos av de verbala attackerna.

Det gick inte att inleda ett samtal med Fawziyah. Hon sa att trakasserierna från en del av kommissionsmedlemmarna gjorde henne rädd och osäker. Hela tiden stod män framför hennes bokbord och skrek åt henne att om hon var en utbildad och sedesam kvinna så skulle hon inte sitta framför män och visa sitt ansikte.

"Om du börjar argumentera med dem så går de aldrig så svara dem inte", sa en man till Fawziyah.

Till sist stod hon inte ut längre utan sa till männen att hon ju bär abaya och täcker sitt hår. Hon sa till dem att många lärda inom islam inte kräver att kvinnor ska täcka sina ansikten. Männen svarade att hon har fel, att det är ett absolut måste att täcka ansiktet. En man blockerade ingången och skrek åt mässarrangörerna att sätta upp skiljeväggar.

"Varför trakasserar du henne?" Hon är en poet som signerar sin bok. Vad är det för fel med det?" frågade en av kvinnorna som stod bredvid  Fawziyah.

“Sköt dig själv, kvinna”, svarade en av männen från Sedlighetskommissionen.

Inte en enda av mässarrangörerna visade sig. Männen avlägsnade sig senare efter hot om att stoppa boksigneringen.

Mässarrangörerna från Utbildningsministeriet hade kallats till platsen för att sätta stopp för konfrontationerna. Mässgeneralen Al-Aqla från anlände, men hade inget svar på frågan om hur de kunde garantera författarnas säkerhet under deras signering av sina böcker och han lämnade lokalen efter bara tio minuter.

Fawziyah sa lugnt att hon inte tänker låta sig avskräckas. Hon sa att årets bokmässa hade varit friare än någonsin tidigare och att det var positivt att det ordnats en "familjedag".

Boksigneringen avslutades sedan utan vidare incidenter.

Palestinsk mor i israeliskt fängelse hungerstrejkar

En palestinsk kvinna som sitter häktad i ett israeliskt häkte hungerstrejkar sedan 1 mars för att få ta hand om sin baby bakom gallret. Det berättar hennes man.

"Min fru, Ettaf Al Yan, började hungerstrejka för att få ha vår 15 månadser gamla dotter Aisha hos sig", säger Walid Al Hood, från staden Ramallah på Västbanken.

Han säger att hans 42-åriga hustru har hållits häktad i ett fängelset norr om Tel Aviv och har satts i isoleringscell sedan hon påbörjade sin strejk. I Israel kan människor hållas häktade utan rättegång i förlängbara perioder om sex månader.

Walid Al Hood säger att hans hustru har avtjänat ett tio år långt fängelsestraff sedan hon arresterades 1987för aktivism inom den militanta gruppen Islamiska Jihad

Ingen från det israeliska fängelset har velat uttala sig.

3 545 sökte asyl i Finland förra året

Enligt preliminär statistik sökte 3 545 personer asyl i Finland år 2005. Det är 8 % färre än år 2004, då antalet sökande var 3 861. De flesta asylsökande kom från följande tio länder: Bulgarien (555), Serbien och Montenegro och dess föregångarstater (441), Somalia (330), Irak (282), Afghanistan (242), Ryssland (225), Makedonien (189), Turkiet (100), Azerbaijdzan (90) och Iran (83).

Antalet minderåriga barn som kom ensamma var 218. Siffran steg således med 56 % från år 2004. De flesta var tonårspojkar. Andel flickor var 25 %. De flesta kom från Somalia och Afghanistan.

Hälften av alla asylsökande kom till Finland via Sverige och drygt 10 % kom via Ryssland. Ca en tredjedel av de sökande är sådana vilkas resrutt man inte har kunnat klarlägga. Också av dem kommer största delen via EU-länderna.

År 2005 fick sammanlagt 3 439 asylsökande beslut på sin ansökan. Av dem fick 12 asyl och 585 fick uppehållstillstånd. 141 sökande fick uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov och 444 fick det på andra grunder än skyddsbehov. Tillfälligt uppehållstillstånd beviljades 259 personer, som på grund av tekniska skäl inte kunde avlägsnas från landet, men som inte hade förutsättningar att få uppehållstillstånd vare sig på grund av behov av internationellt skydd eller av någon annan orsak.

55 procent av de negativa besluten fattades enligt det s.k. Dublinförfarandet. I dessa fall hör den materiella utredningen av ärendet till något annat EU-land där sökanden redan tidigare har sökt asyl.

Den genomsnittliga behandlingstiden för asylansökningar var 100 dygn år 2005.

Finland har guld och gröna skogar

Att större delen av Finalnd är täckt av gröna skogar och blått vatten (på somrarna…) vet alla. Men att Finland också har den största guldfyndigheten i Europa vet nästan ingen. I Sverige.

Hufvudstadsbladet berättar om rena guldruschen till Finland och att man också letar diamanter, nickel och koppar som aldrig förr.

Under våren ska beslut tas om ifall Kittilä får en guldgruva i området Suurikuusikko, efter att alla lönsamhetsberäkningar är analyserade. En som tror stenhårt på gruvan är Ingmar Haga, nybliven Europadirektör för det kanadensiska gruvbolaget Agnico-Eagle, som blev ägare till inmutningen i Suurikuusikko efter att i slutet av förra året ha köpt svenska Riddarhyttan. Nu väntar invånarna i Kittilä på gruvbeslutet, en investering på hundratals miljoner som ger 300 permanenta arbetsplatser och indirekt sysselsätter många fler.

"I dagens läge representerar Suurikuusikko den största guldfyndigheten i Europa", säger Haga.