
Något som lagstiftarna överhuvudtaget inte verkar ha tänkt på, men som åtminstone jag undrat över och varnat för, är hur man ska hantera alla dem som ljugit om sin identitet och/eller nationalitet. Dessa asylsökande har trott att det är ”fritt fram” att nu avslöja att: ”Allt jag sa var lögn, jag är inte från X-land, jag är i själva verket från Y-rike! Och jag heter inte A jag heter B”. De har hoppats att ändå omfattas av den generösare tillfäliga lagen.
Länge har jag väntat på ett vägledande beslut från MIG:s ledning i dessa fall, liksom givetvis också handläggarna och beslutsfattarna på verket. För man ju knappast ge uppehållstillstånd åt folk vars ”asylskäl” prövats i falsk identitet och gentemot fel land?! Och nu, äntligen, signaleras från MIG att följande kommer att ske:
De som sökt asyl och uppgett fel identitet och/eller fel hemland skrivs ut ur systemet. Ärendet blir så att säga en nullitet, hela asylprocessen blir i princip ogiltigförklarad. Dessa personer är inte längre asylsökande och de har heller inga lagakraftvunna beslut om avvisning eftersom de inte var de som de utgav sig för att vara. Vad som nu händer är, att en ny runda börjar:
MIG kommer att, när verket nu har vetskap om vilka länder människorna faktiskt kommer ifrån, göra en ny asylpröving i rätt identitet och mot rätt land. Och det är förstås helt korrekt. Man kan ju inte bara låtsas som det regnar och medvetet, som myndighet, bevilja uppehållstillstånd åt människor som man nu vet har ljugit om det mesta i sina asylansökningar och som varken är de som de utgett sig för att vara eller ens kommer från det land de sagt sig ha asylskäl gentemot!
© Denna blogg.
Filed under: Asyl&Migration | Tagged: amnesti, asyllagen, asylprocessen, asylsökande, asylskäl, falsk, handläggarna, identitet, Migrationsverket, nationalitet, Sverige, uppehållstillstånd, verkställighetshinder |
Kommentera