Apropå nedanstående inlägg

Med anledning av kritiken mot stassekreterare Lars Danielsson för hans extravaganta vanor som bl.a. innefattar att han reser som om han hade klippkort med regeringsplanet, så ringer Göran Perssons presschef, Anna Helsén upp Aftonbladet och säger:

"Det går inte heller att jämföra en reguljär resa med kostnaden per flygtimme för ett regeringsplan. Med regeringsplanet är investeringen redan gjord och det är fråga om ett interndebiteringssystem. Kostnaden per flygtimme går med andra ord tillbaka till staten, in i systemet."

Uträkningen och logiken går mig, enkla varelse, lite förbi Men om statsministerns presschef påstår att det är så, då måste det väl vara det. Och då inser jag att vi alla – alla! – bör flyga med regeringsplan i stället för reguljärt, om det är så förmånligt och bra för staten! Jippii!

Jag vill åka till Vasa i Finland den 22 maj, kan jag få boka regeringsplanet då? Jag menar: kostnaden per flygtimme går ju ändå tillbaka till staten!

Dokusåpan Lars Danielsson, avsnitt 719

Lars Danielsson är nummer ett! Han är den som allra flest gånger av alla har rest med regeringsplanet i år – trots att han inte ens hör till dem som normalt ska göra det. "Det finns ett regelverk för hur det här regeringsplanet ska användas. Jag har följt regelverket till punkt och pricka", säger han. Men du, Lars, kanske är din minnesbild av regelverket felaktig eller åtminstone lite skev? Om inte så är det fel på regelverket om en tjänsteman så till den grad kan utnyttja dyra skattefinansierade tjänster så vansinnigt som han har gjort. Ändra regelverket! Så här ser listan ut över vilka som rest mest med regeringsplanet i år (ur Aftobladet den 13 maj):

1) Lars Danielsson, statssekreterare 26
1) Helen Eduards, departementsråd 26
3) Anders J Ericson, pressekreterare 17
3) Leni Björklund, försvarsminister 17
5) Laila Freivalds, fd utrikesminister 16
5) Jenny Ohlsson, politiskt sakkunnig 16
7) Göran Persson, statsminister 15
7) Daniel Olsson, departementssekreterare 15
7) Fredrik Hansson, adjutant15
10) Anette Törnqvist, pressekreterare 12
10) Pär Nuder, finansminister 12
12) Carin Jämtin, biträdande utrikesminister 11
15) Hans Karlsson, arbetslivsminister 10
26) Bosse Ringholm, vice statsminister 6
73) Kung Carl XVI Gustaf 3
73) Drottning Silvia 3
73) Kronprinsessan Victoria 3
131) Håkan Syrén, överbefälhavare 2

26 gånger har Danielsson flugit med regeringsplanet! Lider han möjligen av mindervärdeskomplex och tror att han blir "större" när att han gör det? Kung Carl XVI Gustaf, som har rätt att alltid begagna sig av det men inte gör det, har rest tre gånger… Göran Persson, statsministern, som också har rätt att resa med regeringsplanet, har rest 15 gånger i år. Men Lars Danielsson och Helen Euards har alltså båda rest 26 gånger!!! Alltid tillsammans. Till Egypten och Thailand, Bryssel och Turkiet etc. Lite konstigt är det nog att samma kvinna, departementsrådet Helen Eduards, har varit med på alla 26 resor som Danielsson bara i år (!!) gjort med regeringsplanet? Varenda en!

Stoppa tramsaren och utnyttjaren NU! Jag vet inte om han lider av mytomani och megalomani och om det i så fall går att bota. Men rörelsen ska väl ta hand om de sina och bör också se till så att Lars Danielsson får hjälp och inte fortsätter sväva i det blå (no fun intended) som hittills – på andras bekostnad.

Vickys Livs – mer om Affe från Anneli (och Pierre) på AGE

Affe var alltid tidigt på jobbet. Ibland kändes det som om det inte spelade nån roll hur dags man kom för han var alltid där före i alla fall. Detta var ju känt av alla och det var många som kom och fikade innan de själva gick till jobbet, en salig balandning av människor samlades runt fikabordet. Stammisarna som kom varje morgon var en finsk snickare och en lagerchef. Sen var det många som kom bara ett par gånger i veckan. Det diskuterades många skilda saker runt bordet: helgens nöjen, politik, relationer och affärer men jag minns inte att de nån gång blev osams.Åren gick. Snickaren flyttade och lagerchefen dog tyvärr, morgonens fikagäster minskade men Affe var alltid där lika tidigt i fall nån skulle titta in (givetvis gjorde de det men inte på samma sätt som tidigare). Nu hade det blivit lite omorganisation på företaget. Pierre hade börjat hos oss och han var lika morgonpigg som Affe, det var nu det började: fotbollsgolfen!!Jag har ingen aning hur det hela uppstod, men nu började eländet för oss andra som arbetade med Affe och Pierre. Fotbollsgolfen hade (som jag har förstått det) lätta regler: man skulle sparka bollen från en sida av lokalen till den andra och sen tillbaka igen. Den som hade minst antal sparkar vann. Jag har inte för mig att jag hörde om några andra regler och det var fullt lagligt att flytta inredning i butiken, det märkte vi andra när vi kom och inget stod på samma plats som kvällen innan. På dagarna studerades butiken och taktiken till nästa morgon funderades ut: ”Om jag flyttar den pallen så…kan jag rikta bollen dit…så kanske jag kan..” osv osv.

Den som hade förlorat på morgonen var sur hela dagen och det blev lite av prestige för de där två tills Affe kom på en bra grej att behålla ansiktet på när han förlorade.Han spred ut till oss andra att Pierre var en sån dålig förlorare (alltså en lika dålig förlorare som han själv) så han surade ju hela dagen när han förlorat. Nu skulle då Affe skona oss andra från det och låta Pierre vinna så att han skulle vara på gott humör resten av dan. Vi spelade med och vissa dagar bad vi Affe att ”låt Pierre vinna imorgon så att han blir på bra humör”. Nästa morgon kommer Affe med ett flin och glimten i ögat: ”Jag missade några bollar och lät honom vinna”. Vi tackade Affe och han var belåten hela dagen trots att han förlorat medvetet eller omedvetet. När Affe köpte Vickys så upphörde fotbollsgolfen också, troligtvis för att han oftast jobbade kväll och tillbringade morgonen i badkaret istället.

Bollen ligger fortfarande kvar nere på AGE och jag vet att Pierre saknar sin fotbollsgolfspartner otroligt mycket.

Vickys Livs – Johan Eriksson till minne av Affe

Affe var den enda jag kände väl som jag kunde snacka Stockholmsbilder med, och då framför allt från Katarina-Sofia. Att ge honom kluriga fotografier var en sport och en ligger också på annan plats på din blogg: en bild av buss 43 Åsög/Västgötag som bildgåta. Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen med våra planer på en bilderbok om Nytan med omnejd under ca 150 år eller hur jag ska orka gå förbi det som var dagens fröjd förr framöver (usch jag blir så deppad att jag måste ta en cigg här)…

Jag känner nåt slags behov av att uttrycka mig och efter att dagligen läst de senaste uppdateringarna med kondoleanser känns det i denna maktlösa stund som att det enda jag kan göra just nu är att skriva en rad. Ja nåt sånt.

I stor sorg/Johan Eriksson

^{Johan Eriksson har skrivit dessa ord om Affe samt skickat en länk till Svenska Spårvägssällskapets sida där han skrivit en längre betraktelse. Den finns här.}

Lars Danielsson homsar vidare

I JO:s förhör (pinsamt, att behöva förhöras av JO…) ställs frågan till Danielsson:

"Har det här samtalet ägt rum?"

Alltså samtalet/samtalen som han påstått sig ha haft med UD:s kabinettssekreterare Hans Dahlgren på Annandagen 2004. På de frågan svarar den högt uppsatte, högt avlönade tjänstemannen i regeringskansliet, tillika statsministerns närmaste man och rådgivare, Lars Danielsson:

"Enligt min minnesbild, som har redovisats, så har jag haft detta samtal, ja."

Vad betyder det? Både rent konkret, språkligt men också