Varför viftas det så ofta reflexmässigt med ord?

I Agenda söndagen den 21 maj diskuterade ledarskribenterna Maria Abrahamsson och Jesper Bengtsson frågan om huruvida partier borde redovisa vilka som skänker pengar till dem. Jesper Bengtsson viftade flera gånger, reflexmässigt kändes det som, med ordet "demokrati". Det verkar vara ett ord som man kan kasta in hur som helst, i vilka frågor som helst och låta ordet få nästan vilken betydelse som helst.

Alltså: "Det är ett demokratiskt krav att folk vet vem som skänker pengar till olika partier", menade Jesper Bengtsson. Maria Abrahamsson var inte lika övertygad. Inte jag heller. För tänker man lite djupare på reflexropet på "demokratisk rätt att få veta" så inser man att det ekar rätt tomt. För varför skulle man behöva veta vem som bidragit ekonomiskt, vad skulle det förändra? Ingenting alls – bidragen skulle vara desamma ändå, vare sig vi fick veta vem/vilka som skänkt dem eller ej. Och varför skulle man på det sättet, helt odemokratiskt och i strid med den s.k. valhemligheten tvinga fram information om folks politiska ståndpunkter genom att det blir offentligt vilket parti de stöder, till vem de ger sina egna pengar?