Betr Polisens “Uppföljande inspektion av handläggningen av vissa utlänningsärenden”

Rikspolischef Stefan Strömberg
Foto: Peter Knutson (Bilden från Polisens hemsida, tillåten att publicera).

När det gäller skrivelsen Uppföljande inspektion av handläggningen av vissa utlänningsärenden, daterad den 19 juni 2006, som jag fick med posten den 26 juni, kan jag säga att det är glädjande att Rikspolisstyrelsens (RPS) chef Stefan Strömberg som undertecknat den tillsammans med Björn Nordin (vars titel jag inte vet) uttalar:

Rikspolisstyrelsen förutsätter att de inspekterade myndigheterna i sitt arbete med kraft beaktar de iakttagelser och synpunkter som framgår av rapporten.

Inte bara ”…förutsätter att de inspekterade myndigheterna i sitt arbete beaktar de iakttagelser och synpunkter som framgår av rapporten” utan ”med kraft”. Det tycker jag är bra! Den som läser rapporten (se inlägget nedan under rubriken Polisens handläggning av utlänningsärenden har granskats) ser att kritik riktats mot flera delar av Polisens hantering av människor som ska avvisas/utvisas.  I skrivelsen från Stefan Strömberg och Björn Nordin konstateras bl.a.:

Av inspektionsrapporten framgår att vad som iakttagits vid tidigare inspektioner vad avser brister i hanteringen av utlänningsärenden alltjämt till viss del består. Dokumentation i samband med olika beslut är således bland ofullständig varvid särskilt uppmärksammats att skälen till fattade beslut i vissa fall är bristfälliga. Även andra brister som kommit fram vid tidigare inspektioner kvarstår.

Polisavdelningen vid RPS kommer att hos Polishögskolan beställa en plan för utbildning i handläggning av utlänningsärenden. Polisen ska också samarbeta närmare med Migrationsverket, främst med dess ambassadsamordning. Förut har det varit i det närmaste vattentäta skott mellan de två myndigheterna och det har ofta varit till förfång för de utlänningar det gällt. Migrationsverket har överlämnat ärenden till Polisen alltför lättvindigt och inte sällan i strid med gällande regler eller i varje fall i strid med lagens anda och sedan kunnat rycka på axlarna och säga att det inte längre är deras ärende. En viss samordning och ett visst samarbete skadar knappast och det har man nu insett.

Länspolismästaren i Västmanlands län, Ann-Marie Orler
Foto: Liselotte Andersson

RPS skriver också att ett seminarium som ska arrangeras hösten 2006 tillsammans med Migrationsverket för erfarenhetsutbyte. Det är positivt. I rapporten tar utredarna under ledning av länspolismästare Ann-Marie Orler också upp de samtal som förts med oss från frivilligorganisationer m.m. De framhåller att samtalen fördes i en positiv och konstruktiv anda och gav möjlighet till värdefullt utbyte av erfarenheter. De skriver:

Företrädarna visade förståelse för Polisens många gånger svåra arbete, men framförde också kritik både generellt och i enskilda fall.

Och fortsätter med det som jag framförde som något av det viktigaste i hela hanteringen:

Det påpekades att beslut i förvarsärenden präglas av slentrianmässiga bedömningar utan reell individuell prövning. Migrationsverkets nya policy att undvika längre försvarstider än två månader framhölls som positivt.

Utredarna visar en vilja att ta tillvara andras kunskaper och erfarenheter när de skriver:

Frivilligorganisationerna och övriga som inspektionsgruppen samtalade med förklarade sig också positiva att delta i gemensamma utbildningar och seminarier i flyktingrätt och mänskliga rättigheter.

Det är tecken på en ny öppenhet som inte tidigare funnits och det är glädjande.

Rapporten ter sig ambitiös och som om det ligger en äkta vilja till förändring och förbättring både på och mellan raderna. Bättre sent än aldrig! Utredarna har gjort ett gediget och konstruktivt arbete genomsyrat av en genuin önskan att ta till sig kritik och lyfta upp den på bordet. Så mycket det nu går. Nu gäller för min del absolut ”the benefit of the doubt” tills motsatsen eventuellt är bevisad (vilket jag inte hoppas sker). Alltså: Upp till bevis!