• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Många självmord oroar kvinnliga journalister i Yemen

Yemens flaggaKvinnliga journalister frånJournalists with no Constraints Organization (WJCO) i Yemen, säger att de med djup oro har kunnat konstatera att antalet självmord ökar i Yemen, speciellt bland kvinnor. Organisationen är chockade över det stora antalet självmord. Fem flickor tog sina liv i Hodeidah och ytterligare en i Hajah inom en månad. WJCO befarar att situationen kan övergå till att bli ett fenomen som skördar flera liv och slår sönder familjer i hela Yemen.

I ett uttalande förra veckan vädjade WJCO till alla organisatioer för mänskliga rättigheter att stå upp mot den psykologiska, ekonomiska, sociala och religiösa uppluckring som leder till ett ökat antal självmord. Särskilt kvinnornas situation måste tas i beaktande.

WJCO har börjat studera självmordsfenomenet i Yemen, med fokus både på de grundläggande orsakerna och tänkbara lösningar. Undersökningen ska leda till ett stort symposium och en film om självmord i Yemen.

Källa:
Yemen Times logo

Samma text i alla tidningar

Jag har många gånger förvånats över att så många tidnigar så ofta har nästan exakt samma text om olika ämnen. Vad gör de egna reportrarna när tidningen så ofta tydligen tar in texter utifrån – ofta ordagrant. Kanske är det inget stort problem, kanske är det "bara" ett symptom på den likriktning som pågår på alla plan och nivåer i  samhället. Egna, genomarbetade texter med egna tankar, reflektioner och fakta tycks inte vara så viktigt längre, utan mer att fylla tidningen med text.

Jag har idag tittat lite  på händelsen i Kiruna i går, där en asylsökande man och hans hustru förskansade sig i Migrationsverkets lokaler tillsammans med sina två, små barn och hotade att sätta eld på sig för att de fått avslag på sina ansökningar om asyl.

Min lilla helt ovetenskapliga undersökning gjordes genom en enkel kontroll på nyhetssökning och visade att i det närmaste identiska artiklar om upplösningen av det här mänskliga dramat fanns i:

Östersundsposten, Trelleborgs Allehanda, Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda, Skånska Dagbladet, Norra Västerbotten, Hallandsposten, Sundsvalls Tidning, Västerbottens-Kuriren, Länstidningen Östersund, Motala & Vadstena Tidning, Länstidningen Östersund, Hallands Nyheter, Södermanlands Nyheter, Nya Lidköpings-Tidningen.

Vem skrev den text som alla mer eller mindre ordagrant klippte ut och klistrade in? Jo TT – Tidningarnas Telegrambyrå som de flesta tidningar abonnerar på. Klart att lokaltidningar över hela landet (som det här är frågan om) inte har resurser att skicka reportrar till varje plats där det händer något, men nog kan man lyfta en lur eller skicka ett mejl till någon inblandad eller "expert" eller annan person som kan tillföra texten något eget som blir unikt just för den tidningen. Eller?

Nytt fall av tvångsomhändertagande av barn, Stockholm. Del 4

Stockholms stadLäs tidigare inlägg här och här.

Den stadsdelsförvaltning som hållit två små barn ifrån sina föräldrar i 2,5 år nu, visar en nonchalans utan like. Ansvariga svarar i sin maktfullkomlighet inte på relevanta och mycket konkreta frågor från familjens befullmäktigade ombud utan "svarar" med två sidor självklarheter som:

"Stadsdelsnämnden har enligt socialtjänstlagen (SOL) oh Lagen om vård av unga (LVU) ett omfattande ansvar för att bereda barn och ungdom skydd som är i behov av dett."

I det nu aktuella ärendet har stadsdelsnämnden följt den lagstiftning som finns för att skydda och ta tillvara barnens rättigheter." Etc.

Dessutom, som sagts tidigare: Vi bad om en redovisning av kostnaderna i fallet där två små barn varit omhändertagna i 2,5 år. Stadsdelsförvaltningens vikarierande chef för individ- och familjeomsorgen påstod att:

"Ert krav på redovisning av totalkostnaderna för detta ärende har förvaltningen ingn möjlighet att tillmötesgå. detta med anledning av att det dels råder sekretess vad gäller den ersättning som betalats ut till familjehemmet och dels att sådana totalsammanställningar heller inte finns att tillgå."

Vi hänvisade till att det inte är sekretessbelagt i andra kommuner och bad om information om vilket lagrum han stöder sig på. Då svarar den vkarierande verksamhetschefen:

"Ni har möjlighet att få ett skriftligt avslag från förvaltningen om att uppgifter om ersättning till jour och familjehemsföräldrarna inte lämnas ut med hänvisning till att sekretess råder. Detta beslut är överklagningsbart!

För övrigt hänvisar vi till våra tidigare svar."

Ingen hänvisning till lagrum. Ingen förklaring till varför reglerna i den här stadsdelsförvaltningen är annorlunda än i andra.

Otroligt hur man krånglar till saker och ting i stället för att agera rakt och tydligt och verka för att detta – och andra – ärenden ska hanteras både korrekt och lagenligt men också smidigt och humant. Den vikarierande verksamhetschefen vill alltså att vi – trots att vi redan begärt det! – återigen ska begära ut uppgifterna för att då få ett skriftligt avslag (vilket vi ju redan fått!) och sedan överklaga det någon annanstans! En makalös ineffektivitet och meningslös byråkratisk skriftväxlingsdans och det ska vi som skattebetalare stå för!

Nu har vi begärt företräde hos socialborgarrådet och fått en tid för ett möte direkt efter hennes semester. Nästa steg blir att uppvakta socialministern (det här långt ifrån det enda fallet av myndighetsmissbruk på det här området vi stött på) för att berätta allt om hur enskilda handläggare annan personal inom socialförvaltningen har agerat och om kostnaderna för samhället, uppgifter som vi har rätt att ta del av och som den vikarierande chefen för individ- och familjeomsorgen försöker mörka genom att påstå att de är "sekretessbelagda". Kostnaderna för det mänskliga lidandet för föräldrarna och för barnens förlorade tid med sina föräldrar och att de mist sin mammas kultur och språk, det går inte att mäta i pengar! Skadorna som barnen åsamkats blir livslånga och irreparabla, om man får tro de vuxna som utsattes för liknande separationer av svenska myndigheter på 50- och 60-talen. Men det bryr sig inte de anställda på den här stadsdelsförvaltningen i Stockholm om – kanske menar de att de här ungarna får väl också klaga sedan, när de är vuxna. För lärt sig av historien har de ansvariga inte gjort.

P.S. Familjen träffade i går (10 juli), tillsammans med ett av sina två ombud, en ny socialsekreterare i den nya stadsdel dit de flyttat. Hon tog emot dem på ett mycket bra sätt, visade respekt och gav familjen gott om tid att berätta om sin situation med egna ord. Hon tog också till sig det som framfördes om barnens rätt till sin kultur och sitt ursprung och sa att det var nyttigt för henne att höra och att hon också ska tala med sina kolleger om just den vktiga aspekten. Man kan bara hoppas att den nya socialsekreteraren nu tar över familjens ärende. Och att hon kan se hur orimligt den andra stadsdelsförvaltningen agerat som inte brytt sig om att försöka se till att barnen kommer hem och att familjen får stöd i hemmet. Och att hon snarast agerar för just detta, i stället för att, som de andra, göra allt för att barnen ska hållas borta från sina föräldrar ännu längre än de 2,5 år av deras korta liv (de är 7,5 och 5,5 år gamla) som redan gått!

EU-parlamentet frågar ut finländska ministrar

EU Finland logoNästan hela den finländska regeringen får sitt elddop inför EU-ordförandeskapet när de från och med söndag den 10 juli frågas ut av EU-parlamentet i Bryssel.

I de fyra dagar långa utfrågningarna går man detaljerat igenom frågor som Finland tänker påskynda eller genomföra under sitt ordförandeskap. Avsikten är att lägga grunden för kommande lagstiftningsarbete.

På måndagen utfrågas arbetsminister Tarja Filatov (sdp), social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen (sdp) och kommunminister Hannes Manninen (c) av parlamentet. Totalt blir 14 finländska ministrar utfrågade.

Länk till Finland's EU Presidency (på engelska) här och till Utrikesministeriets
Europainformation
(på svenska) här.

Källa:

YLE

A sitter på häktet på svaga grunder

Läs först här under rubriken Sverige bryr sig inte om kritik från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter (30 juni 2006).

Den person som jag den 30 juni träffade på Kronobergshäktet – vi kan kalla honom A – har nu suttit inlåst 23 timmar per dygn i en liten, klaustrofobiskt trång cell i 48 dagar. Hans advokat ansökte om att han skulle försättas på fri fot under tiden som hans överkagande behandlas, men det valde rätten att avslå utan motivering. Till saken hör att hela fallet är hanterat på ett sätt som inte känns rättssäkert och korrekt.

Utan andra "bevis" än en svartsjuk och arg nioårig styvsons utsaga och ett läkarintyg som visar att nioåringen kan ha dragits i öronen, dömdes A till sex månaders fängelse för "grov fridskränkning". När barnet tog tillbaka sina berättelser om att "pappa slår mig", lades ingen vikt vid detta. A (en "svartskalle") dömdes utan konkreta bevis. Både han själv och vi andra som tagit del av alla handlingar i ärendet, trodde att det, för att  man ska kunna dömas till ansvar för något, ska stå klart "bortom alla rimliga tvivel" att man gjort det man påstås ha gjort. Men för "svartskallen" A gällde detta inte. Inte ens trots att den nioårige styvsonen rest till en släkting i ett annat land, för att stanna där några månader, släpptes han ut på fri for i vöntan på att hans överklagande ska tas upp. En ledamot var dock skiljaktig på ett tydligt, begripligt och välformulerat sätt. Han hade själv invandrarbakgrund…

A har nu suttit inlåst i sin minimala, varma cell i 48 dagar. Om det kostar ca 5.000 kronor per dygn att hålla honom där, så har hans vistelse på häktet hittills kostat skattebetalarna nära en kvarts miljon kronor.