• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Betydligt färre bilder!

Fotografen Roger Vikström har idag kontaktat mig och påpekat att han inte accepterar att hans bilder används på min blogg utan att han får betalt för det. Detta har jag inte vetat om, utan gladeligen använt bilder på min ideella, alltså icke-vinstgenererande, blogg. Men jag har alltid varit noga med att ange namn på den som tagit bilderna för att vederbörande skulle få credit för dem och kanske också fler jobb när de som läser bloggen ser dem och kanske vill anlita just den fotografen.

Men nu säger Roger Vikström att upphovsrättslagen gäller också på icke-kommersiella bloggar och att han han och alla andra vars bilder läggs ut på alla tiotusentals bloggar runt om i Sverige och världen, blir betalningsskyldiga om de inte först inhämtat tillstånd att publicera.

På grund av att detta har kommit till min kännedom idag, den 31 augusti, kommer jag med sorg i hjärtat att börja rensa ut alla fina bilder som ligger på bloggen och som jag tror att inkräktar på någons upphpvsrätt. I framtiden kommer bloggen att bli betydligt mindre bildrik men icke desto mindre minst lika läsvärd som tidigare.

Ny organisation för asylprövning inom Migrationsverket

Migrationsverket logoFörändringarna duggar i år tätt inom asylområdet. Från den 4 september gäller en helt ny organisation för asylprövningen inom Migrationsverket: transit- och asylenheterna försvinner i sin nuvarande form. De ersätts av ansöknings- och asylprövningsenheter samt en rikstäckande Dublinenhet. I den nya organisationen delas också det nuvarande transitboendet in i ankomst- respektive återvändandeboende.

Läs mer här, på MFO-sidan.

Lintottar och svartskallar

"Det är för många invandrarbarn i Länstidningen i Södertälje och SVT", tycker moderaten Agneta Östman-Wenger. "Jag älskar små lintottar. Är det fel i ett land som ursprungligen kryllade av dessa?" skriver hon till tidningen. I en kommentar hävdar Agneta Östman-Wenger att åsikterna inte är rasistiska.

"Det kan man tycka om man vill, men detta har inget med rasism att göra. Vi känner oss bortglömda och diskriminerade", säger hon.

Det är inte bara lokaltidningen som visar för många invandrarbarn, enligt Agneta Östman-Wenger.

"I SVT är det likadant. Det är bara invandrarbarn som får utrymme."

Östman-Wenger är gift med kommunfullmäktiges ordförande i Nykvarn, Effe Östman, och står själv på 14:e plats på valsedlarna till kommunfullmäktige.

Moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin är milt sagt förbannad på Östman-Wengers utspel:

"Hon har hål i huvudet. Det här är skandalöst dåligt", säger han till TT.

Kommentar: Jag vet inte, jag kan inte bedöma om detta ska klassas som "rasistiskt". Olämpligt, korkat, "hål i huvudet" – ja. Men "rasistiskt"? Man måste vara vaksam på hur ord används så att de inte mister sin betydelse, urvattnas och bleknar som t.ex. också ord som "rasar", "katastrof", chock" m.fl. värdeladdade ord har gjort. Jag känner inte denna Agneta Östman-Wenger och vet inte om hon kanske bara är 1) naiv, 2) korkad eller 3) faktiskt rasistisk.

Läs mer här (Expressen), här (Svenska Dagbladet) och här (Aftonbladet). Och Nuri Kinos funderingar på hans blogg.

VALser i dur, VALser i moll! Del 3: Moderaterna

ModeraternaLäs alla delar i den här lilla serien under VALser i dur, VALser i moll i högerspalten!

Moderaterna har metamorferat sig. Mer på gott än på ont. Även om det ibland känns som om de blivit – eller låtsas vara – något av ett ”s light”. Deras satsningar på arbete åt så många som möjligt med lite nya grepp och mod att säga sådant som de vet inte faller alla på läppen är bra – det handlar inte om att bara räkna sina egna kronor i den egna portmonnän just nu, i detta ögonblick. Det ska inte vara så att miljoner människor ska få bidragsavier i brevlådan (eller pengarna rätt in på sina konton) utan att de lagt särskilt många strån i kors – det är ovärdigt hela samhället, det är ovärdigt oss alla som individer.

Men så vanligt har det blivit med bidrag i Göran Perssons Sverige i alla möjliga och omöjliga former, att både asylsökande som ännu inte fått uppehållstillstånd och de, som ganska nyligen fått det, refererar till sina dagersättningar och bidrag som ”lön”. Det är sant: de kallar bidragen för ”lön” och väldigt, väldigt många tror på fullt allvar – och detta är sant! – att det är FN (!!) som betalar ut deras ”löner”! De tror inte på det när man säger att det inte är någon ”lön” och att det är det arbetande folket i landet Sverige som, genom sina skatter betalar för dessa bidrag. Det är skrämmande att informationen till dem som sökt asyl här är så urusel att sådana felaktigheter kan frodas.

Nu läser jag bara moderaternas – förlåt: ”nya moderaternas” – lilla valbroschyr som kommit ut till alla hushåll på Södermalm, inte deras nationella program (det kanske jag kommenterar vid ett senare tillfälle).

NEJ till:
Petigheter som att: ”Vi vill ha klottersanering inom 24 timmar”. Det är inte världens viktigaste insats och det kan dessutom samhället klara mycket väl utan politikerinblandning. ”Vi vill göra vården enklare för dig som patient, framför allt för de allra svårast sjuka”. Vad då: ”enklare för dig”? ”Vi vill att alla barn som lämnar skolan ska kunna läsa, skriva och räkna.” Jaha, och vem vill inte det? Bespara oss tomma och meningslösa floskler, lägg ner landstinget och sluta peta i skolans verksamhet hela tiden som s har gjort i alla år. Agera i stället för att snacka så mycket. Dessutom: ”En stadsdelsnämnd på Södermalm – det är en stadsdel”. Hellre: ”Ingen stadsdelsnämnd någonstans, det blir bara onödigt byråkrati och längre mellan människorna och makten”.

JA till:
Moderaterna vill ”rädda Ersta sjukhus”. Ja! Absolut! De vill ha ”alternativa arbetsförmedlingar som leverar och ställer krav.” Yes! Det behövs, och man borde passa på och lägga ner hela AMS när man ändå håller på!

I övrigt: moderaterna, vare sig de är ”nya” eller ”gamla”, tenderar att alldeles för mycket vilja lägga sig i sådant som folk även här, liksom i andra länder borde kunna klara av själv utan att politiker lägger sig i. Moderaterna har blivit allt ”socialdemokratiskare” när det gäller just tilltron till människor och deras egna förmågor att ta ansvar och att fatta egna beslut för sig och sina familjer men också för sitt närområde, sin hembygd. Det är trist. Men hur skulle det kunna vara anorlunda när alla moderater också är uppvuxna i Folkhemmet, styrt av s under hela deras liv?

Hurra! Det har kommit en ny Arto Paaslilinna!

Om ni inte redan känner till honom så läs först om Arto Paasilinna och hans rikhaltiga produktion här (1 september 2005) och här (den 19 april 2006)! Läs också en artikel om Arto Paasilinna med rubriken Mamma är mitt livs hjältinna i Aftonbladet den 5 maj 2003.

Suomalainen kärsäkirjaSnablar!Nu har en ny Arto Paaslinna kommit ut (översatt av Camilla Frostell): Snablar! Så här står det om den på Bokus sajt:

Elefantungen Emilia föds på en cirkus i Finland. Men så träder en ny EU-lag i kraft i landet som förbjuder att vilda djur hålls i fångenskap. Djurskötaren Lucia Lucander, alias Sanna Tarkianen, förbarmar sig över Emilia och ger sig av med henne till Ryssland där de kan ta sig fram som cirkusartister. Snart får de sällskap och god hjälp av ryssen Igor som lär upp Emilia i kosackdansens ädla konst. Men innerst inne bär Lucia Lucander på en dröm. Hon vill återföra Emilia till hennes ursprung: till Afrika! Den första utmaningen blir att ta sig över Finska viken…

Den som aldrig har läst en Arto Paaslinna-bok har ingen aning om vad han går miste om!

Läs mer om Arto Paaslinna i en tidgare bloggning  här.

VALser i dur, VALser i moll! Del 2: Junilistan.

Junilistanäs alla delar i den här lilla serien under VALser i dur, VALser i moll i högerspalten!

Det relativt nya partiet Junilistan gör tappra försök att få uppmärksamhet och att det blir lite styvmoderligt behandlat av de stora medierna är inte bra. Man kan förstå deras frustration. Men Sverige är ett trögt och konservativt land och att komma in på arenan som nytt parti (om man inte heter Gudrun Schyman och startar Fi…) är en så seg process att en generation nästan hinner växa upp innan det eventuellt lyckas. I stället borde ju medierna och folket välkomna nya idéer, nya tankar, nya ansikten och vara genuint nyfikna på dem och snarare ge dem extra utrymme för att lära känna dem. Konstigt land, konstiga medier.

NEJ till:
Beslutande folkomröstningar på initiativ från medborgarna genom ett tillräckligt antal namnunderskrifter. När folket talat ska dess beslut följas!

Jag vill absolut inte lägga stora, livs- och framtidsavgörande frågor i folkets händer, det förtroendet har jag tyvärr inte för folkets förmåga (inkusive min egen) att sätta sig in i alla aspekter och begripa vilka följder deras ställningstagande får. Och om resultatet i en viktig fråga som avgörs i en folkomröstning blir 51 % mot 49 % – ska då en mycket minimal majoritet ”bestämma över” en nästan lika stor minoritet?

Nej, folket ska ställa höga krav på dem som de väljer in i riksdagen, kommunfullmäktige och andra beslutande församlingar, det är dessa människor som ska vara folkets ställföreträdare, det är i deras uppdrag det ingår att sätta sig in i frågorna på ett sätt så att de kan fatta bästa tänkbara beslut. Varför ska vi annars ha en riksdag? Med Junilistans förslag kan vi lika gärna rösta om allt på internet! Att sedan kvaliteten på riksdagsledamöterna i många fall också lämnar en hel del övrigt att önska. Det är något som måste ändras, folket har rätt att ställa krav på dem som ska ”sköta rikets affärer” att de verkligen klarar det.

JA till:
Färre riksdagsledamöter – mera personval. Väljarna, inte partieliten, ska avgöra vilka kandidater som kommer in i riksdagen.

Absolut! Om man minskar antalet riksdagsledamöter med minst 100 så blir det betydligt effektivare och folk kan inte vimsa omkring i korridorer eller sitta på sina rum i åratal utan att lägga en enda eller bara någon enstaka motion och vara inaktiva för att de inte märks i mängden. Men de valbara måste ha goda kunskaper i landets huvudspråk (som man kan hoppas snart bli dess officiella) svenska och för att kunna uttrycka sig i tal och skrift utan att minsta oklarhet föreligger. Och givetvis tillräckliga kunskaper också i övrigt för att klara av de många viktiga områden som de ska fatta beslut om.

Vid citat, ange källan!

För s-folk gäller annorlunda bedömningar

Kommentarer till JO:s beslut gällande Lars Danielsson och Malmö tingsrätts dom gällande kommunalrådet (s) Ilmar Reepalu och förre landshövdingen (s?) Bengt Holgersson.

Danielsson
JO Nils-Olof Berggren kritiserar Lars Danielsson och säger bl.a. att denne ”försvårade utredningen efter tsunamikatastrofen”, för ”bristande noggrannhet” och för ”underlåtenhet att lämna besked till Katastrofkommissionens ordförande”. Jaha. Och? Nu ska ju, enligt uppgifter i media, denne hårt kritiserade Danielsson återgå till välavlönat jobb i regeringskansliet, TROTS sitt beteende som nu kritiserats av JO! Och tar han längre "time out" eller evighetsledigt (slutar sin tjänst) så får han väl en guldkantad fallskärm som tack för sina otjänster.

Kommentar/fråga: Vad hade hänt på en vanlig arbetsplats – säg Connex, bara för att ta ett exempel – om t.ex. en finsk, en iransk eller turkiskfödd man hade kritiserats motsvarande skarpt för att ha misskött sina uppgifter? Begrunda det och tänk sedan på hur det (politiska) klasskillnader tillåtits uppstå och utvecklas under socialdemokraternas styre!

Reepalu m.fl.
Så här skriver SR på sin sajt: Malmös socialdemokratiska kommunalråd, Ilmar Reepalu, och förre landshövdingen Bengt Holgersson frias från misstankarna om mutbrott. Resan som de fick i gåva av sin vän, it-företagaren Dan Olofsson, var inte en muta, menar Malmö tingsrätt. Läs och lyssna mer här. Åklagaren anser att rätten varit för försiktig och många befarar nu att gränsen för vad som kan anses vara en muta flyttats rejält framåt.

Kommentar: Troligen kommer mutgränsen inte alls att flyttas framåt för några andra än s-pampar och dem närstående. När mina vänner av blandade utländska härkomster inte ens vågar hjälpa till att skriva menyer eller hjälpa till med något annat litet som behöver göras och dricka en enstaka kopp kaffe eller äta en bit bröd hos en släkting som driver café eller restaurang i skräck över att det ska anses vara muta eller något annat hemskt och att deras släktingar ska tvingas slå igen verksamheten, kan s-pampar låta sig bjudas på 30.000 kronorsresor till fjärran länder. Och när de anklagas kan de harmset säga: "När man blir beskylld för felaktiga saker på det här sättet, tänker jag i stället att jag till varje pris ska se till att bli rentvådd, och det här ska minsann inte befläcka mig och min familj och mina barn". Och så frikänns de. Vem lyssnar på "blatten" (deras egen benämning av sig själva kontra majoritetsbefolkningen) och hans släktingar, vem sätter hjälp med att skriva menyer och en  eller annan macka eller kopp kaffe för några kronor i "produktions- och materialkostnad" i relation till lyxresor för pampar?

Det här borde alla tänka på när de går till valurnorna – särskilt alla de som inte själva står nära s-makten och särskilt de som är svartskallar och andra "nysvenskar": de är med och försörjer Danielssonarna och Reepalusarna, högavlönade s-människor som svävar högt ovanför deras huvuden som lever liv de inte ens kan drömma om. Och som behandlas totalt annorlunda i rättsliga sammanhang än de. Där har Masoud Kamali och alla andra som påpekat detta otaliga gånger helt rätt.

Läs min bloggning med rubriken Den politiska adeln reser, äter och lever flott här.
Läs min bloggning med rubriken Åtal mot ledande s-politiker skakar s här.
Här (på Aftonbladets sida) finns JO:s utredning om Danielssons agerande, i sin helhet.

LOGOS

Centern logoModeraternaFolkpartietMiljöpartietKristdemokraternaSocialdemokraternaVänsterpartiet

VALser i dur, VALser i moll. Del 1: Allmänt.

Nu dråsar det ner valinformation från alla partier på hallmattan. Radio, tv, tidningar är fulla av politiska utspel, uttalanden, debatter, påhopp, information – allt i en salig blandning. Den som säger att den inte har fått information och därför inte vet vad den ska rösta på är antingen döv, blind eller bådadera. Snarare är det en övermättnad som sprider sig, lusten att rösta försvinner nästan med denna syndaflod av politisk propaganda som väller över en.

Jag bläddrar lite i den information jag hittills har fått i brevlådan. Tänker att det vore kul om något parti, någon politiker, kunde överraska mig lite, göra mig glad, ge mig en aha-upplevelse. Men så är det inte i Landet Lagom där politiker – åtminstone de på toppnivå – väger varje ord på guldvåg och när att visa spontanitet och göra en felsägning är det värsta som kan hända.

Här ovanför på bloggen kommer jag bland annat att kommentera partiernas valinformation (eller om vi ska kalla det propaganda) och i möjligaste mån välja ut en sak som jag säger NEJ till och en som jag säger JA till.

Innan jag går vidare måste jag ändå säga att det finns en partiledare som jag tycker står ut bland de andra: kristdemokraternas Göran Hägglund. Nu talar jag alltså om partiledaren Göran Hägglund, jag värderar inte politiken utan just precis personen, mannen, människan. Läs mina tidigare inlägg om honom här (22 september 2005) och här (26 september 2006).

Centern logoModeraternaFolkpartietSocialdemokraternaMiljöpartietKristdemokraternaJunilistanVänsterpartiet

Finland beviljar tjetjener asyl

UtlänningsverketFinland har börjat bevilja tjetjener asyl, skriver Helsingin Sanomat. Sedan år 2001 har Utlänningsverket beviljat totalt 21 tjetjener asyl, medan 67 har fått uppehållstillstånd på grund av behov av skydd. Tidigare har Finland aldrig beviljat ryska medborgare asyl, men direktör Esko Repo vid Utlänningsverket framhåller att tjetjener kan behandlas omänskligt då de återvänder hem. Också andra EU-länder har beviljat tjetjener asyl eller uppehållstillstånd.

En del av de asylsökande har deltagit i striderna mot de ryska trupperna. De som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser får inte asyl.

President Tarja Halonen säger att det inte är något speciellt med att tjetjener kan få asyl i Finland. Finländska myndigheter har inte gjort något speciellt linjebeslut i frågan och tjetjenernas ansökningar behandlas på samma sätt som alla andras. Halonen kommenterade frågan till journalister då hon inspekterade Björneborgs brigad och utbildningen av EU:s snabbinsatsstyrkor i Säkylä den 28 augusti.

Ievan polkka live, än en gång!

LoitumaLoituma

Här är länken till Ievan polkka i repris, den tål att lyssnas på. Och för dem som vill sjunga med finns orden nedan, det är bara att hänga med i svängarna när den finländska vokalgruppen Loituma drar igång sin version av Ievan polkka. Dessutom finns här en fullständigt sanslös inspelning med ett gäng killar som.. ja "koreograferat" låten och gjort en egen "musikvideo". Och så har tydligen Osama bin Laden gjort en egen version av Ievan polkka också. Finsk musik sprider sig!

Nuapurista kuulu se polokan tahti
jalakani pohjii kutkutti.
Ievan äiti se tyttöösä vahti
vaan kyllähän Ieva sen jutkutti,
sillä ei meitä silloin kiellot haittaa
kun myö tanssimme laiasta laitaan.
Salivili hipput tupput täppyt
äppyt tipput hilijalleen.

Ievan suu oli vehnäsellä
ko immeiset onnee toevotti.
Peä oli märkänä jokaisella
ja viulu se vinku ja voevotti.
Ei tätä poikoo märkyys haittaa
sillon ko laskoo laiasta laitaan.
Salivili hipput.

Ievan äiti se kammarissa
virsiä veisata huijjuutti,
kun tämä poika naapurissa
ämmän tyttöä nuijjuutti.
Eikä tätä poikoo ämmät haittaa
sillon ko laskoo laiasta laitaan.
Salivili.

Siellä oli lystiä soiton jäläkeen
sain minä kerran sytkyyttee.
Kottiin ko mäntii ni ämmä se riitelj
ja Ieva jo alako nyyhkyytteek.
Minä sanon Ievalle mitäpä se haittaa
laskemma vielähi laiasta laitaa.
Salivili.

Muorille sanon jotta tukkee suusi
en ruppee sun terveyttäs takkoomaa.
Terveenä peäset ku korjoot luusi
ja määt siitä murjuus makkoomaa.
Ei tätä poikoo hellyys haittaa
ko akkoja huhkii laiasta laitaan.
Salivili.
Sen minä sanon jotta purra pittää
ei mua niin voan nielasta.
Suat männä ite vaikka lännestä ittään
vaan minä en luovu Ievasta,
sillä ei tätä poikoo kainous haittaa
sillon ko tanssii laiasta laitaan.

Gästarbetare vägrar arbeta utan lön

Expat Workers Complain of Nonpayment of Wages
K.S. RamkumarArab News
 
JEDDAH, 28 August 2006 — About 140 Bangladeshi and Indian cleaners in Hail are reported to have gone on strike for a second time in the past two months demanding payment of their unpaid wages over the past year.

The workers belong to a company which has a contract with the region’s General Directorate of Health Affairs. They are involved in the maintenance and cleaning of various hospitals and health care centers in the region.

“We’re sitting in our dormitory, refusing to go to our work place and demanding the intervention of local authorities to solve the problem for good,” said a Bangladeshi worker, who identified himself as Muhammad and who is representing the striking workers.

The workers also demand the regularization of their presence in the Kingdom by renewing their iqamas which expired a few months ago.

Following their strike two months ago, the Labor Office in Hail promised to look into the issue and solve their problem.

“The Labor Office summoned the contracting company officials and asked them to settle the problem,” Muhammad said, adding that the company had promised to pay the arrears immediately.

“It is strange that the company has neither paid as promised nor provided vacations as required by law. It has also not renewed our iqamas as agreed,” he said.

Though the officials of the contracting company do not deny the charges, they say they are helpless since their client companies have not paid them some SR4 million, Al-Watan reported this past week.

“We’re doing our best to sort out the matter,” a Bangladeshi official said.

Indian Consul General Dr. Ausaf Sayeed said that the consulate’s labor wing had been able to solve such problems in the recent past to the satisfaction of both employers and employees. Some of the cases solved recently were individual ones.

“One of the measures we are taking is to include a representative of our welfare section in the team headed by the labor consul that we send to different regions periodically to address labor issues,” Dr. Sayeed said. “In fact, I’ll lead the team myself to places and regions where there is a large number of Indian workers,” he added.

Stavgång införs vid Nylands Brigad

Nylands Brigad tar som första finländska militärförband in stavgång i beväringsutbildningen. I dag fick brigaden ettusen par kamouflagemålade gångstavar i donation från den finlandssvenska motionskampanjen Gåkampen, som arrangeras av Folkhälsan, Marthaförbundet och Finlands svenska idrott.

Kampanjen utmanar Svenskfinland att promenera 120 000 kilometer. För varje kilometer doneras en euro till lågstadieskolorna i Svenskfinland.

Källa:
YLE

LO borde visa solidaritet med sina ca 400 000 borgerliga medlemmar – eller också borde medlemmarna gå ur facket

MUF logoGrafikernaTitta på MUF.s valfilmer Persson sopar och Sagan om Persson och arbetslösheten här.

Titta på Grafikernas film om familjen Reinfeldt här.

Fackföreningarna driver tydligen valrörelse för s – trots att mängder av deras medlemmar inte röstar på det partiet. Enligt uppgift satsade LO kring en halv miljard kronor (500 miljoner!) för att hjälpa socialdemokraterna till seger i förra valet – trots att över 400 000 LO-medlemmar röstade på ett borgerligt parti Undrar vad de tyckte om att deras medlemsavgifter gick till s-propaganda? Av "rättviseskäl" så kanske LO denna valrörelse borde ha satsat motsvarande på de borgerligas valpropaganda; alltså som en solidaritetsyttring med de drygt 400 000 medlemsavgiftsbetalande borgerliga medlemmarna…

Fast, å andra sidan: det står ju var och en fritt (eller gör det det?) att vara med eller att inte vara med i en fackförening. De som inte vill bidra till valseger för ett parti de själva helst vill se försvinna från maktens boningar, bör ha så mycket eget förstånd att de går ur om det inte går att få de nuvarande att inta en neutral hållning i politiska hänseenden (=utopi).  Eller att de bildar egna fackföreningar.

När Birgitta Elfström mötte Hizbollahledaren Hassan Nasrallah

© Merit Wager

Hassan NasrallahHassan Nasrallah

I P1-morgon i Sveriges Radio den 24 augusti handlade ett inslag om Nasrallah och det presenterades så här:

Hizbollahledare porträtteras
I Libanon beskrivs Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah ibland som mellanösterns Che Guevara, men vem är denne man?

I programmet medverkade statsvetaren Mats Wärn för att ge en bild av Hizbollah-ledaren som han forskar om. Mats Wärn beskrev honom som intelligent och som en karismatisk ledare och om att folk säger att han sällan talar utan att ha något att säga. Men Wärn har själv aldrig fått träffa Hassan Nasrallah utan endast lägre chefer som var underställda honom.

Birgitta ElfströmBirgitta Elfström

Jag har talat med Birgitta Elfström som kan vara en av ganska få utländska kvinnor som träffat och samtalat med mannen vars agerande har så stor betydelse och får så stora återverkningar på hundratusentals, rentav miljoner människors liv. Jag bad henne berätta hur det kom sig att just hon fick träffa Hassan Nasrallah, var det skedde och hur mötet avlöpte. Här är hennes berättelse:

För några år sedan reste jag till Libanon. Jag reser ofta i länder i Mellanöstern som Irak, Syrien, Palestina och Libanon; dels av eget intresse men också för att skaffa mig ökade kunskaper om den här delen av världen, dess olika religioner, politik och kultur. Jag ordnade själv många intressanta möten med politiska och religiösa ledare, jag besökte flyktingläger och det f.d. Khiamfängelset i södra Libanon. Höjdpunkten på resan var mötet med Hizbollahledaren Hassan Nasrallah. Att få till stånd ett möte med denne man var inte lätt. Tvärtom, det var mycket svårt och jag visste att t.o.m. många utländska ambassadörer nekats en visit hos honom. Jag lyckades med det genom mina kontakter från mitt tidigare arbete för Rädda barnen i Libanon.

Färden till platsen där jag skulle få träffa den mytomspunne Hassan Nasrallah var i sig en upplevelse. Jag fraktades till mötesplatsen i olika bilar. Det gick inte att åka i samma bil hela vägen, det kunde vara farligt. Vi tvingades byta bilar så att vi kunde skaka av oss eventuella förföljare.

Efter ungefär halva vägen körde vi in i ett garage där portarna plötslig bara öppnades. Och så bytte vi till den sista bilen på väg till den här mannen som så många ville träffa men inte kunde komma i närheten av. Vi klev alltså in i en svart Mercedes med mörka rutor och kryssade sedan fram längs gatorna i Beiruts södra förorter. Plötsligt stannade vi vid ett höghus där kraftiga livvakter, tungt beväpnade, stod utanför och verkade vänta på oss. Vi visiterades och tog därefter hissen upp i huset och steg sedan rakt in i en välmöblerad salong med typiska och överdådiga arabiska möbler och tunga gardiner. Våra väskor ombads vi lämna ifrån oss, men vi fick ha med oss våra kameror efter att de noga undersökts.

Innan vi hann sätta oss ner uppenbarade sig plötsligt Hassan Nasrallah. Det kan låta konstigt, men det kändes som om luften plötsligt uppfylldes av en helig aura. Där kom han, Hizbollahledaren, utstrålande ett stort lugn och med ett varmt leende på läpparna. ”Är detta verkligen Hassan Nasrallah?” tänkte jag. Han hälsade artigt, fortfarande leende. Han bad mig sitta närmast honom i en av de höga stolarna och jag fick börja med att ge en kort presentation av mig själv. Hassan Nasrallah inledde med att prisa den svenska demokratin och Sveriges arbete för mänskliga rättigheter. Sedan pratade han om sin son som blev ett av Mellanösterkonfliktens offer, om Hizbollahs arbete i parlamentet, om palestiniernas situation i Libanon, om Israels ockupation av södra Libanon och om framtiden. Han berättade med inlevelse om Hizbollahs sociala verksamhet som omfattade bl.a. skolor och sjukhus.

För mig framstod Hassan Nasrallah som en vänlig, påläst, intelligent och skarpsynt man med en påtaglig utstrålning som kändes i hela rummet. Det var ett speciellt och mycket minnesvärt möte.

ICJ logoBirgitta Elfström berättar att hon också medverkat i ett program i Hizbollahs egen tv-kanal Al Manar. Hon var den enda gästen och fick berätta om sina uppdrag som rättegångsobservatör för Internationella Juristkommissionen i israeliska militärdomstolar och i Israels högsta domstol. Hon lovar att snart också berätta om sitt möte med den nu fängslade irakiske ministern, Tariq Aziz. Och om hur det gick till i en israelisk distriktsdomstol i Haifa när  ledaren för Islamic Movement som var anklagad för terrorism, frigavs. Och om observatörsuppdraget i Israels högsta domstol, som handlade om ifall Israel har rätt att ha hemliga fängelser.

Här kan man läsa en blogging från den 21 juli 2006 om Birgitta Elfströms uppdrag i Mellanöstern.
Här finns en del av rapporterna för ICJ.

OBS! Vid citat: ange denna blogg som källa!

Stelt utspel av Barnombudsmannen i Agenda

Lena Nyberg, BOLena Nyberg
Foto: Sune Fridell (från BO:s sajt, bilden tillåten för publicering)

I SVT:s program Agenda får varje söndag någon person som har något viktigt att säga chansen att göra det under tre minuter, rakt in i kameran, oemotsagd. En fantastisk möjlighet att säga viktiga saker som hörs av en ganska stor publik.

Kvaliteten på dessa utspel har varit varierande. Ett av de sämsta – om inte det sämsta – hittills, gjordes söndag kväll den 27 augusti av BO (Barnombudsmannen) Lena Nyberg. Något stelare och mer innantilläst med tydliga "och", "är" och "det" har man inte hört på länge – annat än av mycket ovana talare, bl.a. en del av dem som ringer in inlägg på Sveriges Radios telefonsvarare i programmet Ring P1. Någon genuin inlevelse gick inte heller att spåra i det entonigt framförda inslaget där Lena Nyberg kisade med ögonen för att kunna läsa texten i promptern och i slutet fastnade i en stel grimas medan ljuset i studion släcktes ner.

Inslaget spelades ju in tidigare, det var inte direktsänt. Varför sade ingen till henne att det var dåligt? Varför uppmanades hon inte att göra om det hela med lite mer känsla och på vanligt talspråk i stället för på skriftspråk? Eller gjorde man det, men det här var det bästa försöket?

Här kan man läsa, se och kommentera BO Lena Nybergs utspel i Agenda.

“Bullfest, bullfest hela dan”

Klappa takten alla bagarbarn,
Bullfest, bullfest hela da´n.
Vetemjöl från livets grottekvarn,
Bullfest, bullfest hela da´n.
Vi är alla glada bagarbarn,
Bullfest, bullfest hela da´n.
Slå på stort det har vi alltid gjort,
så det är bullfest, bullfest hela da´n.

Så börjar en för några decennier ofta trallad låt av Ulf Peder Olrog. Det är nästan så man vill brista ut i den när man läser en notis i Dagens Nyheter under rubriken Lagen sätter p för bullbak. Först blir man upprörd när man läser om en livsmedelsinspektör (har han inte viktigare saker att göra?) som slog ner i det kristna bokkaféet Källan i Skänninge: "Bullarna ska bort, det finns bestämmelser om att de ska bakas så att det finns spårbarhet". ???!

Enligt den här övernitiska inspektören finns det en ny lag (hur många korkade lagar ska svenska folket behöva pådyvlas?) som säger att själva bullbaksköken ska vara godkända enligt en särskild lista för tillverkningskök. Suck. Så nu ska bullar som bakats till basarer, skolfester, kyrkliga tillfällen, hjälpverksamhet för hemlösa etc inte längre kunna bakas som de bakats i hundra år? Det måste vara en gravt understimulerad skrivbordsbyråkrat som hittat på detta, en som känt att han måste göra åtminstone lite skäl för sin lön, semesterersättning, pensionspoäng etc och prestera något. Och som då fick den här idén som inte bara ska visa att han har ett existensberättigande på sitt jobb utan också ge honom status i den krets som består av folk som hittar på korkade regler. Dessutom ger ju det här påhittet också understimulerade livsmedelsinspektörer nya uppdrag: att ge sig ut till kristna bokkaféer och andra ställen där folk bakar sockerkakor och kanelbullar som de gjort i sekler och vifta med sina spårbarhetslistor.

Men då slår sunt förnuft till i form av centerpartisten Marianne Karlsson, andre vice ordförande i Mjölby kommunfullmäktige och socialdemokraten Jörgen Oskarsson, kommunalråd på samma ort. De är nämligen överens om det enda vettiga i detta läge. De kommer att fortsätta att ha "bullfest, bullfest hela dan". Marianne Carlsson:

"Vi kör vårt ståkaffe som vanligt efter kyrkan. Jörgen och jag är överens. Vi skiter i livsmedelslagen."

Heja Marianne och Jörgen! Baka på ni bara och låt de där petimätrarna sitta och jäsa på sina bakar bäst de vill.

Verklighetsförankrad publik

AftonbladetI Aftonbladet skriver Peter Kadhammar i en artikel med rubriken Svärmordsdrömmen tvådde sina händer om hur utmärkt kd-ledaren Göran Hägglund klarade den direktsända utfrågningen i SVT. I samma artikel skriver han också om den unga riksdagskandiderande kd-kvinnan som försökte infiltrera socialdemokraterna på falska grunder. En ganska typisk och "vanlig" kvällstidningsartikel. Också slutet när Kadhammar påpekar att:

"Efter presskonferensen höll Göran Hägglund tre torgmöten runtom i Stockholm. Publiken fick ställa frågor. Ingen gång fick denne slipade, välkammade och prydligt klädde svärmorsdröm till politiker en fråga om dagens Praktskandal. Publiken ville prata skola, skatter, miljö och andra stora frågor."

 
Inget konstigt med det. Det konstiga är den allra sista meningen i artikeln:

"Det fick mig att undra över hur många verkligheter som kan samsas bredvid varandra."

Va!!? Det finns naturligtvis hela tiden många verkligheter, många skeenden som pågår parallellt, griper in i varandra, ser helt olika ut beroende på ur vems perspektiv man tittar på dem. Och en partiledare – vare sig han heter Hägglund, Persson eller något annat – kan omöjligt vara medveten om alla verkligheter samtidigt eller ha pejl på vad varenda medlem i sitt parti sysslar med i varje given stund.

Till publikens heder – de som kom till Göran Hägglunds tre torgmöten – får man säga att den förstod att det finns flera verkligheter samtidigt och att den valde att koncentera sig på det väsentligaste för dagen när de "ville prata skola, skatter, miljö och andra stora frågor."

Om s-krav på deltagande i svenskundervisning

Socialdemokraterna vill skärpa kraven på nyanlända invandrare, berättas i Ekot den 26 augusti.

"Den som inte följer svenskundervisning eller tar praktikplatser som arbetsförmedlingen anvisar kan bli av med sitt etableringsstöd", enligt integrationsminister Jens Orback.

Och jag som i min enfald trodde att det redan fanns sådana krav…

Hur som helst: v och mp tycker inte att det är ett bra förslag medan Lars Leijonborg, fp, ser förslaget som ett erkännande av sin och sitt partis krav på språkkunskaper som debatterats en hel del den senaste tiden. Här får alltså s mothugg av sina "vapenbröder" men medhåll av sina motståndare. Suck. Alla har rätt och alla har fel.

V och mp tycker – med rätta – att man ska gå in för att förbättra språkundervisningen och den övriga introduktionen och inte ställa sådana krav som Orback vill ställa, påhejad av fp. Men det ena utesluter ju faktiskt inte det andra!.

Den stora frågan har dock varit (och är): var ska man hitta människor som kan lära ut god och korrekt svenska till invandrare? Mitt förslag – och notera att det är mitt förslag, trots att jag inte är politiker – att varje kommun där de här nya samhällsinvånarna bosätter sig, scannar omgivningarna efter pensionerade svensklärare, ber  dem göra en viktig insats och erbjuder dem ett bra arvode för att lära ut svenska till de nya invånarna. Med närvaroplikt och på koncentrerad tid, inte utsmetat under några timmar per dag i all oändlighet.

Hög kvalitet – bästa tänkbara – på koncentrerad svenskundervisning under komprimerad studietid, studier som leder någon vart och inte bara är "avsittningsbar tid" – det vinner alla på. Som det är nu är kvaliteten på undervisningen ofta så dålig och det går så långsamt fram att man förstår att folk inte vill gå dit. De upplever det som plågsamt och meningslöst. Men med mitt förslag, när de pensionerade svensklärarna sätter i gång, tror jag att många kommer verkligen kommer att vilja gå till skolan. Och de som då inte masar sig dit ska inte få någon introduktionsersättning. Punkt slut.

OBS! Vid citat, ange källan!

Nytt fall av tvångsomhändertagande av barn, Stockholm. Del 7

Stockholms stadOBS! Läs först de tidigare inläggen, delarna 1 till 6, med samma rubrik som ovan, under kategorin Tvångsomhändertagande av barn i högerspalten.

I Expressen har vi kunnat följa en fasters och en farbrors kamp mot inkompetent människor på socialförvaltningen i Karlstad. Att jag med kraft och juridiskt stöd nu kan kalla dem "inkompetenta" beror på att den 25 augusti körde länsrätten i Värmland över dem som en bulldozer. Länsrätten underkänner socialens utredning på alla punkter! (Läs mer i artikeln i Expressen, och passa på att läsa kommentarerna också, de säger allt och de skulle lika gärna kunna gälla "vår" familjs socialförvaltning!)

I det fall som jag beskrivit i sex delar tidigare (se ovan) vet alla vettiga människor som har tittat på ärendet att även i detta fall kommer med stor sannolikhet länsrätten att underkänna socialmänniskornas agerande som hela tiden gått ut på att skilja föräldrar från barn, alienera dem allt mer från varandra i stället för att, som det står i lagar och konventioner att de ska: göra allt för att föra familjen samman igen.

Här har de som haft ansvaret för utredningen och hela hanteringen, på ett prestigefyllt och maktfullkomligt sätt hårdnackat hållit två små barn ifrån sina föräldrar i snart tre år. Och betänk då att det handlar om små barn för vilka nästan tre år är större delen av deras liv! Här finns inslag av rasism, här finns ett synnerligen otrevligt och nonchalant bemötande av familjen vid flera tillfällen och av det ena ombudet (jag är själv det andra), riksdagskandidaten, nämndemannen, kyrkofullmäktigeledamoten m.m. Magda Ayoub, som för 30 år sedan kom till Sverige från Egypten. Familjen, där den ena föräldern kommer från ett afrikanskt land, har också hela tiden känt sig arrogant och översittaraktigt bemötta av de här kvinnorna på socialen.

Familjen själv – liksom vi som deras stödpersoner och ombud – har på alla sätt försökt få den här socialförvaltningen i centrala Stockholm att omvärdera sina rutinmässiga beslut och att – äntligen – börja se på vad som är bäst för de här två barnen vilkas liv de tagit fullständig kontroll över. Men icke! Vi får inte ens ordentliga svar på våra skrivelser och frågor utan i stället en massa hänvisningar till lagparagrafer som inte är relevanta och som vi inte frågat efter. Och i slutet av sina brev skriver enhetschef och bitr enhetschef att "familjen ju kan överklaga till länsrätten" om den inte är nöjd. God dag, yxskaft!

Någon vilja till att titta på sitt eget agerande och rätta till det som gjorts fel finns således inte. I stället ska "vården" (vem är det som vårdas?) fortsätta, hittills torde omhändertagandet av de här två barnen ha kostat samhället minst tre miljoner kronor (socialen vägrar också att lämna uppgifter om kostnaderna trots att de är skyldiga att göra det på begäran!) och nu vill socialförvaltningen att det ska bli ännu dyrare genom att familjen ska överklaga och ärendet ska föredras i domstol med allt vad det medför i merkostnader för skattebetalarna! Och förlängt lidande för barnen, vilket är det allra värsta.

Men nu måste det ändå göras, annars blir barnen kvar i ett familjehem geografiskt och mentalt långt från sina föräldrar i obestämd tid: nu måste även detta ärende överklagas. Och då ska kränkningen av barnen och föräldrarna belysas och prövas liksom rasismen mot den ena föräldern och mot Magda Ayoub. Alla brev och s.k. vårdplaner etc som de här skatteavlönade människorna ägnat sig åt att skriva och sätta ihop i stället för att se till att barnen kommer hem ska fram i ljuset. Och allt ska också delges allmänheten, här ska det inte gå att springa och vifta med sekretessvapnet!