Om ekonomisk frihet i världen

The Heritage Foundation har rankat världens länder efter ekonomisk frihet enligt ett poängsystem (se rutan intill), som också beskrivs på deras sajt. Bland de mest ekonomiskt fria länderna återfinns HongKong (1), Singapore (2), Irland (3), Storbritannien (5), Estland (6), Danmark (7) och Finland (13). Nästsist på FREE-listan (se ovan), ett snäpp före sista landet inom den kategorin, Tyskland, ligger Sverige (19). Allra sist ligger, inte oväntat: Nordkorea. Strax ovanför Nordkorea ligger Iran, Burma, Zimbabwe och Libyen, som alla kategoriseras som "repressed" (förtryckta, kuvade).

När det gäller hur mycket regeringen lägger sig i (Government Intervention) ligger Sverige lite halvdåligt till med en poäng på 3.0. The Heritage Foundation skriver:

Based on data from the Economist Intelligence Unit, the government consumed 27.8 percent of GDP in 2004. In the same year, based on data from the Ministry of Finance, Sweden received 5.1 percent of its total revenues from state-owned enterprises and government ownership of property.

Om skattetrycket i Sverige (3.6 poäng) står att läsa:

"According to the Economist Intelligence Unit, Sweden's income tax burden is one of the heaviest among the world's industrialized economies: a 60 percent top income tax rate. The top corporate tax rate is 28 percent. In 2004, government expenditures as a share of GDP decreased 1.5 percentage points to 57.1 percent, compared to a 0.3 percentage point increase in 2003. On net, Sweden's fiscal burden of government score is 0.3 point better this year."

Finland ligger något bättre till vad gäller "Government Intervention" med en poäng på 2,5. Så här skriver The Heritage Foundation om Finland:

"According to Finland's Statistics Bureau, the government consumed 22.4 percent of GDP in 2004. In 2003, based on data from the same source, Finland received 2.73 percent of its total revenues from state-owned enterprises and government ownership of property."

Och så här om skattetrycket i Finland, som får poängen 3.0:

"According to Deloitte, Finland's top income tax rate is 33.5 percent, down from the 35.5 percent reported in the 2005 Index. Effective January 2005, the top corporate tax rate was cut to 26 percent, down from the 29 percent reported in the 2005 Index. In 2004, government expenditures as a share of GDP fell 0.2 percentage point to 50.7 percent, compared to a 0.9 percentage point increase in 2003. On net, Finland's fiscal burden of government score is 0.5 point better this year."

Läs hela listan och mer om hur statistiken gjordes här!

Kai Jaskaris valreportage den 11 september i SVT2 kl 21.30

^{Kai Jaskari, nyhetschef, Uutiset, SVT
Foto: Merit Wager}

Måndag den 11 september kl 21.30 sänder SVT2 Kai Jaskaris valreportage (på finska och svenska). Kai Jaskari är nyhetschef för det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset som sänds i SVT2 varje vardag kl 17,45 och i SVT24 kl 21.50. Han har, som vanligt, gjort ett mycket eget, personligt valprogram som inte riktigt liknar alla andra – se det! Valreportaget presenteras så här:

Duell: röstjägare – soffliggare
På ena planhalvan Esko, Merja och Riitta som försöker att fösa sverigefinnar till valurnorna. På andra sidan Rauno som kör sitt dollargrin och struntar i politiken samt Terhi som bara har en enda sak i livet just nu: det fem dagar gamla barnet.

Sverigefinländare röstar något mindre i riksdagsvalet och betydligt mindre i kommunvalet än rikssnittet. Skövdebon Rauno Nevalainen fick nog av politiken redan som ung när kommunistpappan tjatade om politik hela tiden. Nu säger den här Cadillac-ägaren att han bara kan tänka sig att rösta om bensinpriset sänks med två kronor. Men först ska det göras, sedan kan det lovas – inte tvärtom, tycker Rauno.

Sverigefinska aktivisterna Esko Melakari från Upplands Väsby och Merja Heed från Göteborg drar helt motsatta slutsatser om sisu-folkets läge: Esko säger att vi upplever en sverigefinsk renessans, Merja har blivit medlem i Svenska Pelargoniasällskapet, eftersom ”pelargonier är mycket mer tacksamma än finnar”.
Sverigefinländare har sedan millennieskiftet haft status som en av Sveriges fem nationella minoriteter. Vad betyder det i praktiken?

Hur engagerar sig de politiska partierna i frågor som är viktiga för nationella minoriteter? Vem av partiledarna kan uttala ordet ”silitysrauta” (strykjärn)?

^{Riitta och Terhi Korhonen + baby
Foto: Kai Jaskari}

Rauno Nevalainen med sitt dollargrin
Foto: Kai Jaskari

För presentation av programmet också på finska, se här.

Spioner emellan

^{Spioner emellan av Tore Forsberg och Boris Grigorjev
Foto från förlaget}

Måndagen den 11 september kommer en ny, spännande bok ut på det kaxiga lilla förlaget Efron & Dotter: förre Säpochefen Tore Forsbergs SPIONER EMELLAN. Boken har Tore Forsberg skrivit i ett unikt samarbete med KGB-officeren Boris Grigorjev.

Vera Efron, författare och eldsjäl bakom förlaget tillsammans med sin tvillingsyster Lena och dotter Katja, tilldelades i år Klas de Vylder-priset på 50.000 kronor. Priset går till bästa ”invandrarförfattare” varje år (läs mer här).

Läs också mina tidigare bloggningar om det här lilla envisa förlaget: här den 24 november 2005; här den 24 februari 2006 och här den 20 augusti 2006.

Och läs Vera Efrons mycket intressanta gästbloggning den 27 februari 2006 här. Den handlar om hur Rikskriminalpolisens underrättelsetjänst i en rapport under rubriken Påverkan på samhället och underrubriken Hot, våld, utpressning och bestickning pekade ut ”de ryska systrarna Vera och Lena Efrons” bok Rysk roulette ut som ett exempel på ovanstående… Mycket intressant läsning!

^{OBS! Vid citat: var vänlig ange källan!}

Om lagar som ska skydda privatlivet från kränkningar

På Aftonbladet Debatt söndagen den 10 september skriver JK Göran Lambertz under rubriken: Tryckfriheten ska skydda privatlivet från kränkningar (läs artikeln här). Konstig rubrik! Den kan inte vara satt av JK själv utan måste vara påhittad av någon rubriksättare på Aftonbladet. Det är väl inte "tryckfriheten" som ska skydda någonting utan en lag! Eller?

Inlägget är i alla fall en replik på Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdins uppmaning till JK att förklara sitt förslag till lagregler om skydd för privatlivet.

För tio år sedan hade sådana lagregler varit välkomna (i o f s trodde jag att de redan fanns…). Internet var då ännu inte tillgängligt för alla i den utsträckning som det är nu. Då, för tio år sedan, hade lagregler till skydd för privatlivet kunnat ha betydelse, särskilt om överträdelser hade varit förknippade med kännbara straff (t.ex. rejält höga böter och skadestånd). Men idag blir lagregler av det slaget nog bara tämligen tomma slag i luften. För alla lägger ut vad de vill på nätet och inget lands domstolar mäktar med att ta sig an alla fall av kränkningar av privatlivet och allt förtal som redan förekommer där, både i bild och text. Och det ter sig tämligen hopplöst att polisanmäla och vänta i kanske ett år eller mer på att fallet tas upp i en domstol medan kränkningen hela tiden ligger kvar på nätet – också om den förekommit i en tidning. Även om någon så småningom fälls till ansvar och döms att betala böter så har ju ändå kränkningen eller förtalet pågått så länge och kanske skadat personen ifråga så djupt att det inte hjälper hur mycket han/hon än får i ekonomiskt skadestånd.

Som sagt: om JK:s artikel hade varit skriven för tio år sedan eller ännu längre tillbaka, då hade jag kanske skrivit under på den. Idag tror jag att det är mycket svårt att få en efterlevnad av en lag som innebär att man inte får kränka människors privatliv. Tyvärr.