• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2006
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    252627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

“En halv ursäkt är bättre än ingen ursäkt”

Khaled BatarfiKhaled Batarfi
Foto publicerat med tillstånd av Khaled Batarfi

En halv ursäkt är bättre än ingen ursäkt
av Khaled Batarfi, Saudiarabien

En halv ursäkt är bättre än ingen ursäkt.  Äntligen har påven Benedictus XVI, andlig ledare för en miljard katoliker, insett att det han sade under ett tal vid Regensburg universitet i Tyskland var tillräckligt förolämpande för att riskera de känsliga relationerna mellan kristna och muslimer.

Personligen godtar jag ursäkten, även om jag fortfarande har många obesvarade frågor kring uttalandet och om påvens tidigare åsikter, vilken tankeskola han representerar och om den extremt konservativa grupp han leder.

"Jag beklagar djupt reaktionerna i en del länder gällande några passager i mitt tal som uppfattades som skymfliga",
sade påven för en vecka sedan till ett antal pilgrimer som besökte honom i det påvliga sommarresidenset Castel Gandolfo. Hittills uttrycker han sitt beklagande över de reaktioner hans ord har väckt, men erkänner inte att orden i sig var förolämpande.

Sedan följer en halvt tillfredsställande förklaring om att "det rörde sig egentligen om citat ur en medeltida text som inte på något sätt reflekterar mina personliga åsikter. den verkliga innebörden av mitt tal var och är, i sin helhet, en inbjudan till en rak och öppen dialog förd med stor ömsesidig respekt."
 
Men om man inte håller med ett citat, varför introducerar man det då utan att samtidigt säga att man inte håller med? Skulle det accepteras att en muslimsk religiös ledare skulle citera den tyske teologen och religiöse reformatorn Martin Luthers syn på Vatikanen och den förolämpande anmärkningen att påven är "en åsna", utan kommentarer?
 
Hur som helst, påvedömet bad om ursäkt. Nu är frågan: räcker det? Vi fick veta att detta var en extraordinär ursökt. Påven ska ju egentligen vara felfri och kan därför aldrig göra några misstag. Att be om förlåtelse är därför inte ett alternativ eftersom det skadar Hans Helighes trovärdighet. Därför borde påven avstå från att säga och göra sådant som är kontroversiellt. Vatikanen har väl gott om smarta konsulter, experter och talskrivare; låt dem hjälpa påven att säga och göra de rätta sakerna.

Så: vad var det som gick fel? Enligt folk i Vatikanen finns det en ny grupp, en sorts nytänkare, som är oroliga för det ökande antalet muslimska invandarre i Europa och den snabba spridningen av islam i världen. Islam, enligt deras synsätt, är inte en religion som ska behandlas som jämlik med kristendomen. Därför är de motståndare till varje civiliserad dialog där islam skulle bemötas som jämlik med kristendomen, som i deras tycke är överlägsen.

Den nyligen avlidne påven, liksom hans föregångare, trodde på en fredlig samexistens mellan religioner och folk. Dialogen med muslimer nådde en historisk nivå under förra decenniet. den förre påvens popularitet i den muslimska världen nådde höga höjder.
 
Påven Benedictus, däremot, hör till det andra lägret. han kampanjade mot att det muslimska Turkiet skulle få bli medlem i EU. Sedan han tog över har han har han degraderat det kansli som är ansvarigt för muslimska frågor till prästerlig nivå. Hans åsikt att islam inte är jämlik med kristendomen är välkänd. Är det då överraskande att han citerar en medeltida text som är i linje med hans egna tankar och åsikter, utan att ta avstånd från dem eller säga emot dessa åsikter?

 Jag skulle svara: "Ja, det är överraskande!"
En påve är inte bara en religiös ledare; han är också en politisk figur. Även om han har rätt att ha egna personliga åsikter och ståndpunkter, borde han leva upp till sin position och noga väga sitt agerande och sina uttalanden.

Vilken politiker som helst borde veta att om man säger det påven sa om profeten Mohammed (frid vare med honom) och islam direkt efter att Bush myntat uttrycket "islamiska fascister" och kristna karikatyrtecknare avbildade profeten som en terrorist, så är det en mycket dålig tajmning, för att uttrycka sig milt. Extremister och konspirationsteoretiker har varnat muslimerna för fientliga intentioner bland "de nya korsfararna". Vem skulle väl kunna vara ett bättre exempel på sådana anklagelser än efterträdaren till de påvar som drev på korsriddarna att döda muslimer, förstöra islam och sprida den kristna tron med hjälp av svärd i det Heliga Landet under sekler? I en tid då en och en halv miljarder muslimer känner sig belägrade av "kriget mot terrorn", kommer här ytterligare en attack mot deras tro och profet. Vilket syfte ska den förolämpningen tjäna, undrar jag?

Förhoppningsvis inser påven och hans konservativa rådgivare att det bästa sättet att tjäna Gud och rädda Hans barn är att bygga broar genom dialog och därigenom skapa förståelse, tolerans och fredlig samexistens. Det kan uppnås genom att fortsätta samma väg som påvens företrädare följde, och fortsätta bygga på den starka grund som de arbetade hårt för att få till stånd. Det är inte för sent att säga och göra det rätta, Ers Helighet!

© Översättning Merit Wager med tillstånd av Khaled Batarfi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: