Be my guest # 37: Alexandra Birk

Alexandra Birk, född i Sverige men bosatt utomlands under längre perioder. Gift, tre barn, två svärsöner och fyra barnbarn. Är kommunalanställd sedan många år tillbaka och har jobbat framförallt med invandrar- och integrationsfrågor. Är politiskt aktiv bl a i landstinget. Tycker om att resa och vill helst kunna kombinera resandet med kultur, natur och att lära mig ännu fler språk.

Min gästbloggning handlar om USA och speciellt om Pennsylvania och Amish folket, ”the Pennsylvania Dutch”, som man brukar kalla dem och  som nu tyvärr blivit aktuella. (Föresten så uttalar man Amish som öppet A inte som E !). Här kan man läsa mera om Amish-folket.

Det var så tragiskt att läsa om dessa onödiga våldsyttringar i ett samhälle som präglas av antivåld och bara vill leva i fred med sina grannar (så länge de inte inkräktar på deras traditioner!)
Undrar verkligen vad som ligger bakom det hela …

Vi reste runt i det området för ett par år sen. Efter att först besökt först Washington DC och Gettysburg bilade vi till Lancaster County och höll på att hamna i världens orkan på vägen. Plötsligt tutade det i radion och orkan varningar utfärdades och man räknade upp en massa namn på städer och byar dit man INTE skulle åka och jag började kolla på kartan var de låg och kunde inte hitta någon. Himlen blev bara mörkade och mörkare och jag tänkte snart får jag väl se den där virveln som suger upp allt på marken! Men så länge bilarna fortsatte köra i samma riktning som vi inbillade vi oss att de borde vara OK!

Vi kom fram till Lancaster och motellet i ösregnet och satte på TV:n på rummet och mycket riktigt, bara några kilometer norr om den vägen vi hade åkt på hade orkanen raserat en hel gata.  Brr, det kändes obehagligt! Men nästa dag var det varmt och skönt igen!

Det var ett så pastoralt landskap att bila omkring i att jag bara ville fortsätta att åka runt dag efter dag. Vi försökte få kontakt med farmarna på gårdarna men det var inte lätt. En gång gick vi spontant in och knackade på ett av farmhusen, som först inte öppnade men sen såg vi en man i ladugården och då blev vi mycket vänligt mottagna. Min man berättade att vi var från Sverige och han arbetade med jordbruksmaskiner som mjölkar kor m.m. och ville gärna veta hur de mjölkade utan el, om de gjorde allt för hand osv. Nej då, de hade en gammal generator visade det sig! Han berättade vidare hur många barn han hade, var de gick i skolan osv. Barnen såg så lillgamla ut i sina vuxenkläder i små storlekar bara. Det var väldigt intressant!

Jag hade ju läst att Amishfolket inte vill bli fotograferade ( som många andra människor av andra religioner) så det respekterade jag. Därför blev det bara fotografier på de speciella Amish Museum där vi fick en guidad tur och fick hör om det här folkets seder och bruk.

Vi besökte några av de större byarna med sådana roliga namn, som tex ”Paradise”, ”Bird-in-Hand” och ”Intercourse”, som är nog det berömdaste. De är alla mysiga byar och det är trevligt att promenera upp och ner för huvudgatan med sina butiker och verkstäder. Vackra lapptäcken såldes i vart och vartannat hus, spetsdukar och snickerier av olika slag.

Vi åt middag på en restaurang som var öppen både för turister och för Amish. Typiskt söndagsnöje verkade det vara med långbord med massor av olika hemlagade maträtter på. Bredvid oss satt en storfamilj där det verkade som om de firade någon slags förlovning, det var bara den unga flickan och den unga pojken som verkade känna varandra. Alla andra kom in och presenterade sig!

Maten var lite stabbig, av mellaneuropeisk typ med soppa, hemmagjorda inläggningar, korvar och syltor och grovt bröd. Men även mycket grönsaker, som sweet potato och majskolvar! Och naturligtvis härliga pajer av olika slag med grädde till. Sen var vi så mätta så nästan sprack och inte var det särskilt dyrt heller! Jag blir lite nostalgisk när jag tittade bilderna därifrån.

Smolket i bägaren kom när jag läste och hörde detta i svenska medier apropå dödsskjutningarna vid en Amish-skola:

Svenska experter: Bränder i skolor är samma fenomen
USA chockas av en ny skolmassaker.

Enligt experter är brotten otroligt smittsamma – och kan snart nå Sverige.

"Nerbrända skolor är samma fenomen", säger Håkan Hydén, professor i rättssociologi. "Vi måste agera".

Varningssignalerna har funnits länge. Enligt Håkan Hydén måste vi agera och ta tag i de sociala problemen.

"De ökande sociala skillnaderna och bristande samhörighet är inget övergående fenomen", säger Hydén

Knutbyskolan i Rinkeby i lågor
Ännu en skola i Stockholm står i brand. På tisdagskvällen kom larm om att Knutbyskolan i Rinkeby stod i lågor.

Var ska allt detta sluta?