Anna Sjödin ber om ursäkt för “det jobbiga vi alla utsatts för”

På SSUs hemsida skriver ordföranden Anna Sjödin den 13 oktober 2006 till medlemmarna efter att hon fällts i tingsrätten på alla fyra punkter hon stod åtalad för:

"I går eftermiddag fick jag läsa tingsrättens dom efter den där omtalade krogkvällen i januari. Känslor av förvåning och till och med chock kom över mig. Jag känner mig kränkt, ledsen och arg.

Jag har haft svårt att tro att det kan fungera så i Sverige. Att det inte ska gå att få rätt mot dörrvakter och jag trodde aldrig att det skulle hända mig."

Anna Sjödin är alltså chockad och kränkt över att hon behandlats som vem som helst i rättsprocessen, trots att hon är ordförande i maktpartiets ungdomsförbund och trots att hennes sällskap var snabbt med att påpeka vilka de var (som om de varit bättre än andra) och hotat med justitieministern. Deras reflexmässiga översittarattityd fick inte gehör någonstans, vare sig på Crazy Horse eller i rätten. Det är alldeles utmärkt och precis som det ska vara i ett demokratiskt land och det borde Anna Sjödin vara glad för. Hon borde också acceptera att rätten nu sagt sitt. I samhällets ögon är hon dömd för flera brottsliga handlingar, som våld mot tjänsteman och rasistiska uttalanden. Hon har, precis som alla andra medborgare som inte tillhör sosse-eliten, rätt att överklaga vilket hon redan aviserat att hon kommer att göra. Och i högre instans ska hon också behandlas precis som alla andra i landet.

"Jag vill från djupet av mitt hjärta be dig och organisationen jag älskar om ursäkt för det jobbiga vi alla utsatts för. Jag tar på mig den fulla skulden för allt vi upplever."

Ska man skratta eller gråta åt det här uttalandet? "Det jobbiga vi alla utsatts för"! Det är väl ändå Anna Sjödin själv som utsatt alla i sin organisation för "det jobbiga"! Att avpersonifiera det som hände på det här sättet är falskt. Likaså är det falskt att säga att man tar på sig skulden när man ju så uppenbarligen inte vill göra det!