Underbara Elna!

^{Elna i sin favoritstol}

Elna är en fantastisk kvinna! Hon bor nästan granne med mig och jag har känt henne jättelänge. Vi har haft många trevliga samtal och suttit på hennes fina altan mot innergården på somrarna och solat och druckit te ur höga, ryska teglas. Jag minns hennes man också, Peter, eller ”Petja”, som han kallades. Han är död sedan många år men jag minns hur han gick sina promenader i kvarteren, alltid med sin karaktäristiska skepparmössa av vegatyp på huvudet. Han hade invandrat från Ryssland och sedan gift sig med Elna för nu mer än sextio år sedan.

Petja spelade balalajka och Elna sjöng. De framträdde tillsammans med sina ryska sånger; Gunnel Boström ackompanjerade på piano. Jag tittade in hos Elna, som snart fyller 87 och är pigg och söt som en lärka, på eftermiddagen den 23 oktober. Jag hade köpt två briocher och Elna serverade te.  Och så fick jag en cd där hon hade fått hjälp att samla och bränna ner sina sånger  från 1958. Tänk: sånger som sjöngs och spelades för 48 år sedan av Elna, och här satt Elna och var fortfarande lika vital som alltid – och hon sjunger fortfarande! Jag minns förresten när jag jobbade på Svenska UNICEF-kommittén och Elna brukade komma och hjälpa till med större utskick; hon satt i köket och bladade kataloger i kuvert och sjöng sina vackra ryska visor med så stark stämma så det skallrade i fönsterrutorna.

Elna har alltid funnits och Elna måste alltid finnas. Hon har ett långt liv bakom sig och förhoppningsvis ännu många år också framför sig. Att hon inte skulle ha det är omöjligt att tänka sig när man ser henne och hennes pigga ögon och hör henne tala om dagsaktuella händelser som visar att hon hänger med i precis allt. Och dator har hon också, hon är inne på sin tredje. Jag minns när hon fick sin första, då var jag lite inblandad och hjälpte till men nu e-postar hon obehindrat och funderar på att skriva sina memoarer. Dem ser jag fram emot, det blir färgstark läsning!

Så här skrev jag om Elna den 31 juli i år:

På Renstiernas gata gick jag in i min ”hov- och livbutik” Cajsa Warg för att köpa en sallad. Där hade jag turen att snubbla över min underbara gamla vän Elna, som jag inte sett på mycket länge. Efter en varm kram pratade vi om ditt och datt och Elna delade med sig av sina härliga recept som bara hon kan hitta på. Idag skulle hon bjuda vänner på grillad frukt – mango, papaya, persikor m.m. – med smält gorgonzola. Och så skulle hon göra rödlöksmarmelad. Jag blir alltid så glad när jag träffar Elna!

Elna är alltså matglad och matkunnig också. Och så har hon studerat egyptologi! Hon har skrivit mitt namn med hieroglyfer (mitt namn kommer från Sinuhe egyptiern av Mika Waltari – se under BÖCKER i högerspalten: The Egyptian) och berättat vad det betyder på fornegyptiska.

Elna rockar  fett!