Söndagen den 12 november 2006

Jag började försöka ge mig iväg ut vid 11-tiden. Men så ringde det och samtalet tog en stund. Och så ringde det igen. Och en gång till. Och sedan blippade det in några mejl som jag tänkte att det är lika bra att svara på genast (vilket jag alltid brukar försöka göra), för annars blir de liggande och sedan kommer det så många nya mejl att jag inte ens minns dem som kom tidigare. När sedan Janne ringde vid 12-tiden och undrade om jag skulle titta förbi så bestämde jag mig att "nu ska jag gå till Sofiakiosken".  Men inte förrän vid 14.30 kom jag äntligen iväg och det kändes skönt att komma ut i den typiska höstluften som luktade fukt och blöta löv.

^{Janne tar en mugg kaffe vid AGE-Annelis snyggt textade meny-skylt
Foto: Merit Wager}

Nere vid kiosken höll Janne och Sari på och räfsade en del av dessa blöta löv på markplätten bakom den lilla byggnaden och hade redan räfsat det mesta när jag kom. Håkan hjälpte till genom att stå i kiosken under tiden, och Kent hade anslutit för att prata bort en stund. Vi tog en kopp kaffe allihop och stod och pratade en halvtimme, trekvart och samtalet böljade som vanligt från det lilla till det stora. Om Lars Hillersberg, om Carl Anton (som Janne hade en tavla av som han ska rama in), om USA, om regeringen, om daltande med folk, om allt mellan himmel och jord. Dessemellan såldes det korv och kaffe, tidningar och telefonkort m.m. i kiosken.

Det var en skön avkopplande promenad och ett bra snack med klipska människor som har pejl på det mesta. Och kul att se att AGE-Annelis fint textade Meny-skylt hade kommit upp plus att Janne och Sari hade fixat med små trevliga lyktor på den smala "fönsterbrädan" och en jättekruka med tallgrenar och ljung utanför kiosken. Det ska bli lite mer pynt och då ska jag föreviga hela härligheten. Om någon vecka eller så.

^{Håkan, Janne och Kent
Carl Anton målning av Sofiakiosken
Foto: Merit Wager}

Vittnesmål ska kunna ge uppehållstillstånd

Personer som vittnar mot människosmugglare kan i framtiden få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsminister Tobias Billström säger att regeringen planerar att lägga fram ett sådant lagförslag i vår.

Läs mer här (SR).

Det blir inget ambassadörsjobb för Danielsson

^{Utrikesminister Carl Bildt
Foto: Moderaterna}

"Jag tycker att få en stämpling av riksdagens Justitieombudsman om att man har ljugit inför riksdagen ingår inte i kvalifikationslistan för ambassadörsutnämningar", säger utrikesminister Carl Bildt i Ekots lördagsintervju den 11 november. (Läs och lyssna här)

Det var på tiden att någon sa ifrån!

Knappast är det heller någon kvalifikation för ett jobb på UD att man har ljugit inför riksdagen, hållit sig undan och inte tagit ansvar för sin del av det hela och att man också undanhållit information för utredarna av hanteringen av tsunamiktastrofen! Lars Danielsson har redan kostat svenska folket för mycket pengar för en massa utredande och för oproportionerligt hög "a-kassa" på 81.500 kronor i månaden. Det måste utrikesministern få ett slut på.

Går inte kraven lite för långt?

En ung kvinna från Sverige som är både svensk och turkisk medborgare, blev beskjuten med hagelgevär och träffad när hon besökte sitt hemland Turkiet (som hon också är medborgare i) i somras . En fruktansvärd upplevelse för den unga kvinnan. I en artikel i Svenska Dagbladet berättas bland annat att hon:

"…fortfarande hagel kvar i kroppen. Strax ovanför hennes högra höftben känns två små runda hårda föremål tydligt under den varma huden. Läkarna har inte velat operera bort kulorna, för att inte riskera att förvärra hennes skador. Hon saknar känsel i båda fötterna och i vänstra benet upp till knät. Samma sak med sätet och nedre delen av ryggen. Hon kan inte längre gå."

Ett öde som berör vem som helst som hör talas om det.

Den här kvinnan fick hjälp att transporteras tillbaka till Sverige från Turkiet av Folksam, trots att hennes reseförsäkring gått ut. Ett medmänskligt och generöst drag av försäkringsbolaget som förhoppningsvis visar samma generositet även i andra, liknande fall. Risken är förstås då att det i längden kan medföra högre premier för dem som har giltiga försäkringar. Kvinnan vårdas sedan dess på sjukhus.

Nu framförs i artikeln i Svenska Dagbladet krav som man dock kan undra om de inte är något för långtgående. Kvinnan – och andra i hennes omgivning – vill att svenska staten ska bekosta rättshjälp åt henne för den rättsprocess som pågår i Turkiet och som fortsätter den 30 november. Turkiska myndigheter har avslagit kvinnans begäran om rättshjälp och då tycker hon att svenska staten ska ge  henne rättshjälp. Trots att brottet begåtts i Turkiet av en turkisk medborgare, rättsprocessen äger rum i Turkiet och även målsäganden är turkisk medborgare och trots att det inte är ett brott som Rättshjälpsmyndigheten normalt beviljar rättshjälp för.

Dessutom klandras fyra ministrar i den svenska regeringen i Svenska Dagbladet (här) för att de "inte tar sitt ansvar". Men nu måste man kanske ändå ta och stanna upp och tänka till lite! Hur ska ni ha det egentligen?  Ministrar sägs ju inte få lägga sig i enskilda ärenden för då anklagas de för "ministerstyre". Men nu, när de inte lägger sig i en enskild medborgares rättsprocess i ett annat land så får de kritik för det också!

Man måste besinna sig en aning, det kan inte vara ministrars sak att lägga sig i vad som sker när en turkisk medborgare i Turkiet driver en rättegång som gäller ett brott som begåtts i Turkiet av en turkisk medborgare! Inte heller kan det vara svenska statens sak att betala några rättegångskostnader. Vart skulle det föra om kravet på sådan hjälp skulle ställas av alla som valt att ha dubbla medborgarskap, vilket ju är ett fritt val?

För mig ter det sig tämligen naturligt och rättvist att:
1) Har man frivilligt valt att ha dubbelt medborgarskap måste man vara beredd på att olika lagar gäller i de två länder men är medborgare i.
2) Ministrar ska inte lägga sig i enskilda ärenden och absolut inte i sådant som sker i ett annat land där det landets lagar och bestämmelser gäller för den som är medborgare där (och också om man inte är medborgare där) och det är fel att anklaga dem för att "inte ta sitt ansvar".

Några undringar: fick Calle Jonsson, svensk medborgare, svensk rättshjälp för rättegångarna i Grekland? Jag vill minnas (men kan ha fel) att föräldrarna skuldsatte sig upp över öronen för att klara kostnaderna.  Får personer med andra dubbla medborgarskap svensk rättshjälp i sina forna hemländer? Finländare, t.ex.? Får etniska svenskar med bara ett medborgarskap (svenskt) rättshjälp av svenska staten om de begår brott eller råkar ut för brott i Thailand eller Iran eller Turkiet, för den delen? Ska svenska staten börja att, via rättshjälp och socialbidrag, betala för sådant som hittills ansetts vara medborgarnas eget ansvar och egna utgifter?

Hur synd det än är om den unga kvinnan så kan jag ändå inte se att det skulle vara svenska statens sak att bekosta hennes – eller andras i liknande situation – omkostnader och privata lån. Andra får givetvis tycka annorlunda.

I Svenska Dagbladet berättas också att: Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime inom kort startar en insamling för ekonomiskt stöd till den unga kvinnan. Det är ett mycket bra initiativ och man får hoppas de får in tillräckligt mycket pengar för att kunna hjälpa den drabbade kvinnan!