Devalvering av ords betydelse och torftigt språkbruk

Jag har skrivit om det förut: hur ord används helt felaktigt och till slut blir devalverade och mister sin ursprungliga betydelse. Exempel på detta gav jag bland annat i inlägget Om protesterna mot höjda a-kasseavgifter (16 november), och i slutklämmen av inlägget Mera snyft (8 september). Något om vådan av torftig språkförståelse och -kunskap skrev jag om i inlägget Något krävs också av folket – allt ska inte politiker fixa (23 maj).

I ett pressmeddelande av den 9 september säger Byggnads ordförande Hans Tilly:

"Trots de goda byggtiderna drabbas ändå många byggnadsarbetare av arbetslöshet, dessbättre ofta kortvarig. Cirka 20 000 av medlemmarna har varit arbetslösa en eller flera gånger hittills i år."

Begreppet "drabbas av arbetslöshet" används inte bara av honom utan av många andra också. Varför inte bara, rakt, enkelt och tydligt säga att "byggnadsarbetare blir arbetslösa"? Varför använda ordet "drabbas" i det här sammanhanget, det är ju bara att krångla till det. Man drabbas av en katastrof, av en obotlig sjukdom, av sorg, men man blir arbetslös.

Ett exempel på språklig torftighet och oförmåga att uttrycka sig nyanserat och mångsidigt på sitt eget modersmål uppvisar hundratals reportrar inom alla områden för att inte tala om programledare (extra tydligt i programserien Idol i TV4…) med sina "Hur känns det"-frågor i tid och otid: "Hur känns det nu?", "Vad känner du inför…?", "Vad kände du när…?" etc.

Detta eviga "kännande"! Inga variationer utan vad det än handlar om så ska intervjupersoner alltid svara på hur något känns! Varför lär sig inte svenskar att hantera sitt eget språk lite mer nyanserat och omväxlande? Det finns ju synonymordböcker som man kan ta till sin hjälp om man inte lärt sig mer än ett enda sätt att säga saker och ting på. Svenskan har faktiskt ganska många synonyma uttryck för saker och ting. I det här sammanhanget rekommenderar jag bloggningarna Sverige behöver starka förespråkare för svenska språket (17 juli) samt  "Vinst" och "seger" (3 september), där jag ger tips på bra (nödvändiga!) ordböcker.

Finland: Invandrare klagar över språkkrav

Invandrare i Egentliga Finland* tycker att arbetsgivarna ställer alltför höga krav på språkkunskaper. Enligt invandrarna krävs de ofta på kunskaper i finska som är alltför omfattande relaterat till arbetsuppgifterna.
Egentliga Finlands kompetenscentrum inom det sociala området, Vasso, intervjuade både invandrare och arbetsgivare inför ett nytt invandrarpolitiskt program. Med hjälp av programmet vill man öka sysselsättningen bland invandrare bosatta i området.

I intervjuerna uttryckte arbetsgivare önskemål om att invandrarna skulle ges utbildning som klarlägger utgångspunkterna för det finska arbetslivet. Arbetsgivarna var oftast nöjda med invandrarna de anställt.

^{*landskap i västra Finland}

^Källa:

Nu läser folk i 89 länder den här bloggen!

^{Foto: Hjelms förlag AB}

Det är nu människor i hela 89 länder – t.o.m. i Rwanda! – och från 1.475 unika domäner som läser den här bloggen. Det är hisnande och nästan ofattbart. Tack för att ni läser och tack till er som emellanåt hör av er med åsikter, synpunkter, reaktioner och tips!

Finlandia och Vårt Land

^{Jean Sibelius
Porträtt: Akseli Gallen-Kallela}

Jean Sibelius hymn Finlandia (läs mer här) valdes år 1967 till staten Biafras nationalsång. Biafra förlorade sin självständighet några år senare och uppgick i Nigeria och har nu en annan nationalsång. Sibelius vackra hymn har också fått nya ord och sjungs som psalm med namnet Be Still, My Soul.

Och esterna tog Vårt Land (Maamme på finska) och gjorde den också till Estlands nationalsång. Så två grannländer har samma nationalsång – varför kunde inte esterna skapa en egen?

Lite konstigt är det att andra stater tar finländska hymner och gör dem till sina…

Här finns förresten en kort intervju med den store kompositören, Jean Sibelius. De sändes på hans 83-årsdag den 8 december 1948.