• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2006
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Devalvering av ords betydelse och torftigt språkbruk

Jag har skrivit om det förut: hur ord används helt felaktigt och till slut blir devalverade och mister sin ursprungliga betydelse. Exempel på detta gav jag bland annat i inlägget Om protesterna mot höjda a-kasseavgifter (16 november), och i slutklämmen av inlägget Mera snyft (8 september). Något om vådan av torftig språkförståelse och -kunskap skrev jag om i inlägget Något krävs också av folket – allt ska inte politiker fixa (23 maj).

I ett pressmeddelande av den 9 september säger Byggnads ordförande Hans Tilly:

"Trots de goda byggtiderna drabbas ändå många byggnadsarbetare av arbetslöshet, dessbättre ofta kortvarig. Cirka 20 000 av medlemmarna har varit arbetslösa en eller flera gånger hittills i år."

Begreppet "drabbas av arbetslöshet" används inte bara av honom utan av många andra också. Varför inte bara, rakt, enkelt och tydligt säga att "byggnadsarbetare blir arbetslösa"? Varför använda ordet "drabbas" i det här sammanhanget, det är ju bara att krångla till det. Man drabbas av en katastrof, av en obotlig sjukdom, av sorg, men man blir arbetslös.

Norstedts svenska synonymordbokEtt exempel på språklig torftighet och oförmåga att uttrycka sig nyanserat och mångsidigt på sitt eget modersmål uppvisar hundratals reportrar inom alla områden för att inte tala om programledare (extra tydligt i programserien Idol i TV4…) med sina "Hur känns det"-frågor i tid och otid: "Hur känns det nu?", "Vad känner du inför…?", "Vad kände du när…?" etc.

Detta eviga "kännande"! Inga variationer utan vad det än handlar om så ska intervjupersoner alltid svara på hur något känns! Varför lär sig inte svenskar att hantera sitt eget språk lite mer nyanserat och omväxlande? Det finns ju synonymordböcker som man kan ta till sin hjälp om man inte lärt sig mer än ett enda sätt att säga saker och ting på. Svenskan har faktiskt ganska många synonyma uttryck för saker och ting. I det här sammanhanget rekommenderar jag bloggningarna Sverige behöver starka förespråkare för svenska språket (17 juli) samt  "Vinst" och "seger" (3 september), där jag ger tips på bra (nödvändiga!) ordböcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: