Arvoden och ersättningar i Finlands riksdag

Så här stora är arvodena och ersättningarna i den finska riksdagen:

Arvoden i euro:
Talmannen 10200  (ca 93.000 kronor)
Vice talmännen 8500  (ca 79.200 kronor)
Riksdagsledamöter 5400  (ca 50.300 kronor)
Riksdagsledamöter efter 12 år i riksdagen 5800  (ca 54.000 kronor)
Extra arvode till ordförandena för stora utskottet, grundlagsutskottet, utrikesutskottet och finansutskottet 1000  (ca 9.300 kronor)
Extra arvode till ordförandena i de övriga utskotten 600  (ca 5.600 kronor)
Ordföranden för finansutskottets skattedelegation 600  (ca 5.600 kronor)
Ordförandena för finansutskottets övriga delegationer 400  (ca 3.700 kronor)
Ordförandena för riksdagsgrupper, minst 16 ledamöter 1000  (ca 9.300 kronor)
Ordförandena för riksdagsgrupper, 3—15 ledamöter 600  (ca 5.600 kronor)
^{Arvodet är i sin helhet skattepliktig inkomst.}

Kostnadsersättningar i euro:
Kostnadsersättning beräknad utifrån grundlönen i löneklass a 27 för statens tjänstemän, dvs. 3228 (ca 30.100 kronor)
Huvudstadsregionen 30 % = 987 skattefritt  (ca 9.200 kronor)
Nyland över 30 km 40 % = 1316 skattefritt  (ca 12.300 kronor)
Övriga valkretsar 55 % = 1809 skattefritt  (ca 16.900 kronor)

Självklart ska vi ha skolavslutningar i kyrkan!

Ragnar Persenius, biskop i Uppsala, oroar sig på DN Debatt den 11 januari för att skolavslutningar i kyrkan "uppfattas som stötande för elever med annan (eller ingen) trosuppfattning." Men Herre Gud, hur i hela fridens dar tänker biskopen? Och varför går just en biskop, en person som ska vara en stark företrädare för kyrkan, ut med sådana här påståenden?

Om vi slätar ut allt för att det kan uppfattas som "svenskt", om vi plattar ut, tar bort och avskaffar allt som är våra traditioner, seder och bruk – vilka signaler sänder vi då till nykomna människor i Sverige? Jo, att vi är ett traditionslöst, svagt folk som inte är stolt över något svenskt och som försöker tillfredsställa allt och alla och därmed inte tillfredsställer någon!

I Norrköpings Tidningar, på ledarplats, kan man läsa följande:

För de flesta elever, föräldrar, lärare och förmodligen också präster är skolavslutningarna i kyrkan en uppskattad tradition – oavsett hur och på vilket sätt var och en är religiös. Men hur kommer människor att reagera om någon uppifrån vill avskaffa denna tradition och till råga på allt med argumentet att skolavslutningarna kränker dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan?

Sveriges rasister kommer åtminstone att ha sin uppfattning klar – det är invandrarnas fel! Hade inte de kommit hit hade ju inte heller någon blivit kränkt och då hade det gått an att fortsatt ha skolavslutning i kyrkorna.

Argumentationen är förvisso vansinnig, ty det finns ju inte någon stark och sammanhållen invandraropinion mot just skolavslutningar. Men genom att inbilla sig ständigt stå på de misstänkt kränktas sida gör Persenius, och andra, många invandrare en björntjänst. Så biter det kulturella självföraktet sig själv i svansen.

"Kränktsjukan", som jag skrev om lite längre ner på bloggen, grasserar tydligen också här. Biskopen och andra som är emot den fina traditionen med skolavslutningar i kyrkan, in som "ställföreträdande kränkta" (=invandrade människor) och skapar problem som inte finns. På samma sätt som vi tar seden dit vi kommer och svenskar vilkas barn går i skolor i alla möjliga länder i världen accepterar det landets traditioner, på samma sätt accepterar de som flyttar hit våra traditioner. Det berikar oss alla att ha vissa gemensamma traditioner, det bygger broar och knyter samman människor. SJÄLVKLART ska vi ha kvar den fina traditionen med skolavslutning i kyrkan! För de allra flesta nyhitkomna är det absolut inga problem att anamma det som gällt i Sverige i mer än hundra år och de har heller inte klagat. Och är det några som absolut och under inga som helst omständigheter kan tänka sig att sätta sin fot i en kyrka (de torde vara ytterst få), så ska de enstaka eleverna slippa. Men låt för Guds skull resten fortsätta att fira skolavslutningar i de vackra lokaler som kyrkor nästan alltid är!

Läs hela artikeln Främlingsfientlighet följer på självförakt i Norrköpings Tidningar den 12 januari. Biskop Ragnar Persenius debattartikel i Dagens Nyheter kan läsas här.

Arbetande invandrare är välkomna

^{Timo Soini
Foto: eduskunta/riksdagen}

Sannfinländarnas ordförande Timo Soini är beredd att välkomna invandrare till Finland som är villiga att arbeta och som godkänner det finländska levnadssättet. Han godkänner dock inte en storskalig invandring eller att invandrare "samlas här för att bli försörjda".

Soini talade om invandrarfrågan i Yles Ykkösaamu (morgonprogram i tv) i onsdags. Han uttryckte sig försiktigt, men poängterade att utlänningar inte skall leva på finländarnas bekostnad utan sida vid sida med dem.

^{Om Sannfinländarna på deras riksdagssida:
Sannfinländarnas riksdagsgrupp består av tre riksdagsledamöter. Raimo Vistbacka är ordförande i gruppen. Sannfinländarnas samhällssyn utgår från att alla har rätt till ett människovärdigt liv. Varje medborgare är unik och värdefull. Ingen människa är född i onödan utan alla behövs. Vi har alla rätt att bo, få hälso- och sjukvård, ha arbete och känna oss trygga i vårt hemland. Det kan förefalla vara självklarheter, men kommer de att bestå också framöver?}

Sannfinländarna är beredda att satsa på samarbete över partigränserna för att dessa viktiga mål ska kunna nås. Vi kan erbjuda ett alternativ till den kritiklösa inställningen till EU och är en självständig, nationellt sinnad motkraft. Vi har en kristlig-social värdegrund och vågar därför ta tag i missförhållanden och debattera dem på ett begripligt språk.

<sup>Sannfinländarnas riksdagsgrupp (svenska) består av tre personer. Sannfinländarnas webbsida (finska och engelska)

Källa:</sup>