“Det bidde ingenting”

Den som minns den gamla Sagan om Mäster skräddare* (om den lille mannen som gick till skräddaren med en bit tyg för att få en rock sydd) vet att den slutade ungefär så här:

– Goddag, goddag, mäster skräddare, är mina vantar färdiga?
– Ack nej.
– Är de inte färdiga? Varför då?
– Ack jo, det bidde inga vantar.
– Bidde det inga vantar? Vad bidde det då?
– Det bidde ingenting.
– Jaså, bidde det ingenting? Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
– Goddag, goddag, mäster skräddare.

Den sagan kommer jag osökt (!) att tänka på när jag läser i tidningen att den första, mycket kortlivade kulturministern i den nya Alliansregeringen, ska böta 900 kronor för sitt licensskolk. Det "bidde ingenting", med andra ord. Så vad handlade då allt bråk om, när samhället inte ansåg licensskolket under 16 år vara värre än summan av en parkeringsbot?

^{* Läs en version av Sagan om Mäster Skräddare här.}

“Det finns brister i rättvisan”

Att det finns brister i rättssystemet och därmed i rättvisan kan inte nog många gånger påpekas. På GP Debatt skriver frilansjournalisten Nuri Kino om just detta. Ett utdrag ur artikeln:

Det ska inte vara ett prestigekrig mellan jurister och avdankade justitieministrar. Detta är inget bråk som avgörs på fina juristkontor; på debattsidor eller på advokatsamfundet. Det handlar om våra domstolar, vår rättssäkerhet och det enda som hjälper är, som krävs, en ordentlig genomlysning av hela systemet för att förebygga att flera människor fälls eller frias på felaktiga grunder; en justitiemordskommission för dem som dömts felaktigt.

Läs hela texten här och läs Nuri Kinos blogg och hans serie Oskyldigt dömda i högerspalten på bloggen.