Skandalöst tvångsomhändertagande av barn del 9

Se först nedan (och tidigare inlägg i serien).

Vi – Magda Ayoub och jag – lyckades ju till slut få de ansvariga i kommunen i X (en kranskommun till Stockholm) att ta sitt förnuft till fånga. Barnen kom hem utan onödiga och oerhört kostsamma och påfrestande vistelser i något "observeringshem" och utan inblandning av Länsrätt eller Polis. Men vi nöjde oss inte med detta, med tanke på att den här kommunen har fått väldigt mycket kritik för sin slarviga och otillfredsställande hantering av barn och deras föräldrar och inte tagit lärdom av det. Inte för att vi vet om de gjort det idag, heller… Det här är ett träsk!

Vi skrev till Länsstyrelsen igen. Magda Ayoub lämnade in klagomålet över hur socialnämnden i X kommun handlagt familjens ärende och planeringen av de tre små barnen. Nu har beslutet från Länsstyrelsen kommit och det innehåller skarp kritik. Där sägs bland annat att:

Länsstyrelsen har funnit skäl att rikta kritik mot socialnämnden i X kommun för att:
– det saknas beslut om umgängesbegränsningar enligt 14 § LVU
-det saknas överväganden enligt 13 § LVU
– det finns vissa brister i uppföljningen
-nämnden inte har upprättat vårdplan för familjehemsplaceringen
Länsstyrelsen säger vidare att:
Föräldrarnas inställning till hur umgänget ordnades under hösten 2004 är oklar. Av ärendet i övrigt att döma tycks de inte ha accepterat den reglering av umgänget som nämnden gjorde, vilket talar för att frågan borde ha prövats formellt för att föräldranas och barnens rättssäkerhet ska anses tillgodosedd. Det framgår att föräldrarna vid åtminstone två tillfällen uttryckligen sagt nej till att skriva på de föreslagna umgängesplanerna.
Länsstyrelsens beslut är fyra sidor långt och kan här inte återges i sin helhet. Sista stycket lyder dock så här:
"Återkommande byten av handläggare har präglat handläggningen av detta ärende och denna avsaknad av kontinuitet måste ses som en allvarlig kvalitetsbrist i ett ärende av så känslig natur. Länsstyrelsen förutsätter att nämnden delar denna inställning och hanterar problemet inom ramen för  det interna kvalitetsarbetet."

Skandalöst tvångsomhändertagande av barn del 8

I högerspalten under Tvångsomhändertagande av barn har jag berättat om hur man i en kommun under 1,5 år tvångsomhändertog tre små barn som hölls åtskilda från sina föräldrar, tappade sitt modersmål (arabiska), sin kultur och sin religion (islam). "Kalaset" kostade en förtvivlad familj mycket lidande och skattebetalarna fick stå för notan på 3,5 miljoner kronor. I stället kunde man ha satt in hjälp i hemmet och besparat barnen allt lidande och det hade kostat kanske en tiondel för kommunen. Men det är klart: en massa människor som berikar sig på den här hanteringen hade ju förlorat på det. Inte minst det lilla privata företaget som agerar "familjehemsförmedlare" åt kommunen…

Mer om fallet här:
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 1 (19  juli 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn del 2 (21 juli 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 3 (29 juli 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 4 (12 augusti 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 5 (12 augusti 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 6 (16 augusti 2005)
Skandalöst tvångsomhändertagande av barn, del 7 (19 augusti 2005)

Fortsättning följer i nästa bloggning här ovanför.

“Facken fajtas redan förlorade krig”

På E24 Näringsliv hade Mia Odabas den 15 januari en krönika med rubriken Facken fajtas redan förlorade krig. Hon skrev bland annat att:

"LO-undersökningen anger 31 procent som skäl till att dom inte är med i facket att man tvivlar på nyttan av ett medlemskap. Ändå tycker LO:s tredje vice ordförande Leif Håkansson att det absolut inte är någon fara på taket. Han säger i SvD (11 jan): 'Nej, budskapet är tvärtom att vi jobbar med rätt frågor och har bra kontakt med medlemmarna. Den här rapporten stärker den fackliga legitimiteten'.

Hur står det till med analysförmågan när man drar slutsatsen att den fackliga legitimiteten stärks av att en tredjedel av dom tillfrågade tycker att facket är onödigt? Och vad har hänt med verklighetsuppfattningen när man tycker att allt går galant fast anslutningsgraden har minskat i över ett decennium?"

Det är väl sådant här som kallas att göra svart till vitt! Att upprepa som ett evigt mantra att allt är bra fastän det går raskt utför – upprepar man det bara om och om igen så går nog folk på det. Hoppas LO.

Läs hela krönikan här.

“Båda känner varandra väl”

"Orup och Lena Philipsson jobbar ihop igen. Båda känner varandra väl." Så står det i en bildtext i en artikel i Aftonbladet med rubriken Snuskigt kul, Orup & Lena. Ja, konstigt vore det väl om bara den ena kände den andra väl…

Får folk a-kasseersättning trots att de inte är med i a-kassan?

Hur tänker folk egentligen? Och med vad? Varför går de ur a-kassan men stannar kvar i facket???? Varför? Vad ska de göra när/om de blir arbetslösa, då får de ju ingen arbetsöshetsersättning! Fattar inte arbetstagarna att om de betalar den låga a-kasseavgiften varje månad så har de en försäkring som gäller när/om de blir arbetslösa medan om de betalar den betydligt högre fackavgiften så får de … ja VAD? Eller kan man få a-kasseersättning trots att man inte är med i a-kassan?

Har jag har missat något här? Det är möjligt, men jag vet inte vad det skulle vara, därför undrar jag precis som insändaren här intill: "Är ni så naiva att ni tror att facket betalar er om ni blir arbetslösa och utförsäkrade?"