Läs om hur det kan gå till vid tvångsomhändertaganden av barn – hur man i vissa (kanske många?) kommuner och stadsdelsförvaltningar låter tvångsomhändertaganden pågå hur länge som helst och, som det verkar, mer eller mindre rutinmässigt i de politiska nämnderna går på tjänstemännens förslag till beslut. Läs om de enorma summor som dessa omhändertaganden kostar. I ett enda, enskilt fall i en kranskommun till Stockholm, där man omhändertog tre små barn under ca 1,5 år, blev kostnaderna för skattebetalarna 3,5 miljoner kronor! I ett enda fall! Men det allra högsta priset betalade de oskyldiga barnen! Hade man satt in stöd i hemmet antingen från början eller i varje fall efter någon eller några få månader i stället för att slå sönder familjen, beröva barnen deras språk och kulturella och religiösa bakgrund – så hade det varit bättre på alla sätt.
För tillfället är vi engagerade i ett fall i Stockholm (som också beskrivs tämligen ingående), där två små barn varit separerade från sina föräldrar sedan snart tre år och sin lillebror som föddes i jui 2006 (och som föräldrarna f.ö. anses fullt kapabla och godkända att själva ta hand om). I detta fall har socialtjänstemännen hårdnackat vägrat lämna begärda uppgifter om kostnaderna trots att det inte finns något lagligt stöd för en sådan vägran eftersom vi har fullmakter från föräldrarna. De har heller inte en enda gång under tre år gjort några ansatser till att börja återförena barnen med deras familj. Inte heller politikerna i stadsdelsnämnden har gjort något för den här familjens återförenande – och inte heller har de brytt sig om att föräldrarna flyttade från stadsdelen för 2,5 år sedan eller att de är helt accepterade som föräldrar till sitt tredje barn i den stadsdel där de nu bor. Ledamöterna i samtliga partier har, enligt en ledamot, varit eniga i att fortsätta att hålla barnen separerade från sina föräldrar – ingen enda har således reagerat på att det kan vara fel under närmare tre hela år!
Tvångsomhändertaganden av barn är ett träsk! Den respons vi har fått från folk som har läst bloggningarna är överväldigande och samtliga utan undantag – både drabbade och politiker och tjänstemän inblandade i sådana här fall – säger att det är precis så illa som vi beskriver. De säger att i mängder av fall agerar tjänstemännen alltför snabbt och ogenomtänkt och rycker barn från sina hem på tämligen vaga, ibland t.o.m. anonyma grunder. Att de sällan eller aldrig agerar för stöd i hemmet där sådant mycket väl skulle kunna sättas in och vara både skonsammare för barnen och billigare för skattebetalarna.
Ska vi acceptera att det går till så här och att det bedrivs geschäft med barn – det finns många intressenter som tjänar pengar på hanteringen – eller ska någon (vem?) ta tag i detta och rensa upp i träsket?
Filed under: Tvångsomhändertagande av barn | Leave a comment »
Ägaren till den riksbekanta salladsbaren Wild n' Fresh i Göteborg, Sofia Appelgren, har beslutat att sälja sin rörelse. Lunchrestaurangen i centrala Göteborg har under två månaders tid varit utsatt för blockad av Hotell- och restaurangfacket eftersom ägaren inte velat teckna kollektivavtal.
Kvarglömt ludd orsakar tvättstugebråk rubriken på en liten notis från TT. Tidningen Hem & Hyra har undersökt svenskarnas tvättvanor och det visar sig att var femte hyresgäst uppger att han/hon har råkat i konflikt med grannar i tvättstugan. 21 procent av de tillfrågade uppger ludd som en vanlig orsak till bråk.
Färre än 100 av landets 2 500 professorer har utländskt medborgarskap. Andelen är lite större om de som har fått finländskt medborgarskap inräknas.
Utbildningsministeriet har beslutat att ta till hårda metoder mot kvinnliga lärare som använder ett otidigt språk mot kvinnliga elever. I ett uttalande säger ministeriet att man har stiftat lagar för att straffa dessa lärare.
Merit Wager 