• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    februari 2007
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland: Svenskspråkiga skolor beredda på fler invandrarelever

Nu ska svenskspråkiga skolor i Helsingfors förbereda sig för att ta emot fler elever med invandrarbakgrund. Svenska utbildningssektionen godkände i går ett åtgärdsprogram för invandrarelever.

Hittills har rätt få skolbarn med invandrarbakgrund sökt sig till svenska skolor. De som har gjort det har i allmänhet redan påbörjat sin skolgång på svenska, antingen i en svensk miljö i Finland eller i Sverige. Utländsk arbetskraft blir allt vanligare och antalet utländska familjer som för en kortare eller längre tid befinner sig i landet ökar förmodligen också. I dag finns 99 barn inom svenskspråkig barnomsorg i Helsingfors ett annat modersmål än svenska eller finska. Motsvarande siffra i grundskolan är 44.

Källa:

HBL logo

Oro på Åland för “översättningstvåspråkigheten”

Ålands flagga"Finlands tvåspråkighet fungerar bristfälligt. Kunskapen om Ålands särintressen är dålig i hela Finland, också i Svenskfinland", anser den avgående åländska riksdagsmannen Roger Jansson. Mest negativt är enligt honom vad han kallar "översättningstvåspråkigheten", det vill säga att allt lagstiftningsarbete går på finska och först då lagstiftningsprocessen är färdig översätts slutprodukten, lagarna.

"En förutsättning för att Åland skall kunna fortsätta vara en enspråkigt svensk del av Finland, i enlighet med den internationellt garanterade enspråkigheten, är att tvåspråkigheten i landet fortsätter fungera särskilt i statsförvaltningen", säger Jansson.

Också Ålands särintressen behandlas bristfälligt i riksdagen. Inställningen till dem är i grunden positiv, men kunskapen om vad självstyrelsen innebär är jättedålig i hela Finland, också bland finlandssvenskarna, säger Jansson.

Den Käre Ledaren fyller 65 år

FodelsedagsblommorKimjongilla-blommor som är speciellt framodlade för att blomma kring Kim Jong-ils födesedag den 16 februari

I Nordkorea firar man att Den Käre Ledaren fyller 65 år! Hsns födelsedag är den största nationella helgdagen varje år och den dagen hålls massor av parader, blomsterutställningar och avges lojalitetsförklaringar till den här envåldshärskaren som håller sitt land i ett järngrepp.

I huvudstaden Pjongjang köar tusentals nordkoreaner för att få lägga blommor och salutera den stora bronsstatyn av den Käre Ledarens döda fader, Kim Il-sung, som var Nordkoreas grundare. Han dog år 1994.

I devota ordalag bekänner invånarna sin påtvingade dyrkan av såväl fadern – Den Store Ledaren – som sonen – Den Käre Ledaren. De säger sig vara stolta över att få tjäna sina ledare och personkulten kring dessa personer är sjukligt total. Förresten: undrar vad nästa ska Ledare kallas när både "Den Store" och "Den Käre" är upptagna?

Tillägg till nedanstående inlägg

Migrationsverket logoVisst, avvisningen av 81-åriga Hawa Yacoub som jag skriver om nedan, är osmaklig. Det är fruktansvärt för varje enskild individ när sådant här händer – Hawa Yacoub är inte den första åldring som avvisats från Sverige trots att hon har barn här som vill ta hand om henne. Inte den sista heller… För lagen tillåter inte invandring för gamla föräldrar som fått uppehållstillstånd i Sverige och lag är lag. Vill man att det ska vara annorlunda så måste lagen ändras! Men vad det i förlängningen skulle innebära (det kan låta krasst men är ett faktum) om gamla föräldrar som har vuxna barn med uppehållstillstånd här, också skulle ges tillstånd att stanna, är att det skulle medföra mycket stora kostnader för det svenska samhället.

Vi har hundratusentals människor här som kommit hit som flyktingar eller asylsökande och som har fått en fristad här. Många av dem arbetar, betalar skatt, har inlemmats i samhället och lever här på samma villkor som ursprungssvenskarna. Men väldigt många har aldrig arbetat och aldrig betalat skatt utan totalförsörjts via de skatter som andra betalar. Också detta är till viss del givetvis okej – även om det förmodligen skulle kunna vara ganska många fler som jobbade om de inte från första dagen de satte sin fot i Sverige vants vid att bli bidagsberoende.

Om lagen ändrades så, att vuxna barns gamla föräldrar från olika länder i världen, beviljades uppehållstillstånd i Sverige, då skulle kostnader för sjukvård, tandvård, hjälpmedel, försörjning etc bli oerhört stora. Vad kostar en hjärtoperation eller en njurtransplantation? Tandvårdsbehandlingar? Rullatorer, hörapparater, mediciner etc? Om människor som aldrig själva kunnat (och i en del fall inte velat) arbeta och betala skatt och även deras ålderstigna föräldrar ska både försörjas, vårdas, opereras här måste man ha folket med sig! Och om folket inte skulle vara med på noterna så kan man inte avfärda det som "rasism" eller "främlingsfientlighet". Någonstans måste gränser dras och det är alltid mycket, mycket olyckligt i de enskilda fallen – mitt hjärta blöder för Hawa Yacoub lika mycket som för alla andra i liknande situation. Avvisningen av dem är osmaklig.

Förutom ovanstående resonemang ska man också ta i beaktande att Migrationsverket faktiskt inte stiftar lagar! Utlänningslagen är stiftad av riksdagen och Migrationsverket måste följa den. Lagen medger inte att gamla föräldrar beviljas uppehållstillstånd här, hur ömmande deras fall än är. Så skjut inte på budbäraren i detta fall! Men om svenska folket, känt för sin solidaritet med de svaga och sitt engagemang för nödlidande, i t.ex. en folkomröstning skulle rösta "ja" för fri invandring av f.d. asylsökandes gamla föräldrar och visa att de har viljan att offra egna förmåner och dela med sig och visa solidaritet med dessa människor, då kanske lagen kan ändras.

P.S. Jag tycker det var bra att poliserna vägrade köra den gamla kvinnan till flygplatsen – det finns lagar och det finns regler, men det finns också något som kallas "sunt förnuft"!

Osmaklig avvisning

Migrationsverket logo81-åriga Hawa Yacoub i Järfälla kan varken gå eller prata. Hennes barn bor i Sverige, men Hawa ska ensam avvisas till Syrien. Samtiidigt har det kommit – och kommer – massor av människor hit som vi faktiskt inte vet om de har asylskäl eftersom vi inte ens med säkerhet vet vilka de är och varifrån.

Det är TV4 som rapporterar om 81-åriga Hawa Yacoub som kom till Sverige med sin man år 2003. I Sverige bor sju av hennes barn. Sedan hennes man dog i cancer för drygt tre år sen har Hawa blivit svagare. Hon har ramlat och brytit armen på två ställen, hon kan inte gå eller prata, och hennes barn och barnbarn turas om att sköta henne.

Hawa har sökt uppehållstillstånd i Sverige sju gånger, men trots flera olika intyg från olika läkare som vittnar om hennes dåliga hälsa, har hon fått avslag efter avslag.

De poliser som i somras skulle avvisa henne vägrade att köra henne till flygplatsen när de fick se henne, de tyckte inte det var värdigt att skicka henne till Syrien helt själv. Men trots det menar Migrationsverket att hon ska avvisas, eftersom de bedömer att hon skulle klara flygresan.

Jag har inte sett alla handlingar så jag kan förstås inte veta alla detaljer i ärendet, men om det är precis så som TV4 rapporterar så måste jag säga att det är starkt stötande att vi kan ha beviljat terrorister och mördare "skydd" (!!?) här (läs inlägget "Enstaka krigsförbrytare och mördare"), medan en gammal tant ska kastas ut till ensamhet och, kan man förmoda, därmed en snabbare död. Osmakligt, det är vad det är.

Rektor har ansvaret och därmed sista ordet

P1 MorgonOch så rapporterar P1 Morgon om att allt fler skolor sätter upp övervakningskameror både inomhus och på skolgården. När rektorn på en gymnasieskola i Helsingborg satte upp kameror utan vad elevrådets åsikter fick överväga, då blev eleverna förbannade. Så nu är det ett himla liv där om att man det kan vara kränkande mot eleverna att man inte brytt sig om deras åsikter i övervakningskamerafrågan och bla bla bla. Hå hå ja ja! Om eleverna förstör, vandaliserar, stjäl så är det rektorns skyldighet att vidta alla tänkbara åtgärder för att stoppa detta och att inte vika sig för dem som utför vandaliseringen!

Läs och lyssna mer här.

Vad är det här för land?

Jag säger som jag sa i mitt inlägg Svensk skola stänger för att eleverna inte ska behöva "må dåligt"! här nedan: Herre Gud, vad håller ni på med, människor? Vad är det för land, det här? Nu läser jag på DN Debatt under rubriken "Vart tredje mobbningsfall utförs av lärare mot elev" och måste som så många gånger tidigare undra: vad är det för fel på det här folket?

I det första fallet handlar det om vuxna i skolan som smiter från sitt ansvar som vuxna och lärare och stänger en hel skola för att "några kan bli ledsna för att de inte får blommor på Alla Hjärtans Dag". Och nu handlar det om att vuxna i skolan som – enligt debattartikelskrivarna – kränker sina elever! Är ni sjuka i huvudet, ni som gör det? Det måste ni vara, och i så fall har ni ingenting att göra i en skola där ni påverkar unga människors liv.

"37 procent av kränkarna är lärare", skriver Peter Gill, professor i pedagogik, högskolan i Gävle, och Anne-Lie Ericson, amanuens,  högskolan i Gävle. "Och 66 procent av dem är kvinnor". Det låter hemskt. Fast, å andra sidan, med vetskap om hur lätt svenskar känner sig "kränkta" och "ledsna" och "mår dåligt", så vet jag inte riktigt hur jag ska tolka allt detta.

Det gäller att stanna upp och tänka till och inte bara låta sig triggas av braskande rubriker. Jag tror att med det svenska måttet på vad som är kränkande och vad som gör folk ledsna (att de inte får blommor på Alla Hjärtans Dag, t.ex.), så får vi nog skala bort en hel del och tänka oss att siffrorna är överdrivna. Lite verklighet måste även barn och unga tåla, de ska ju inte leva i glasbubblor resten av livet! Men – och detta är viktigt: Inga barn ska naturligtvis någonsin få kränkas av elaka Caligula-typer eller sådana som den hyperelaka fröken i filmen om lilla Elina i Tornedalen! (Läs om filmen här.)

Goda svenskar, ni bäddar för ännu mer "må dåligt" och "känna sig kränkt" om ni inte förbereder era barn och unga på verkligheten! Om ni agerar så att de tror att de aldrig ska behöva uppleva motgångar eller bli ledsna för att de inte valts ut eller för att inte alla behandlas exakt lika i varje sekund så agerar ni inte med barnens bästa för ögonen. Så går det inte till i vuxenvärlden och det är bättre att bidra till att stärka sina barns känsla av egenvärde än att dadda dem så de "känner sig kränkta" för att någon annan får blommor när de inte får det! Men bullies ska bort ur skolan. Barn som mobbar ska flyttas till nya omgivningar där de kanske kan ändra sig och vuxna som agerar Caligula eller fröken Tora Holm ska bort ur skolans värld samma sekund när de upptäcks som mobbare !

Kalla fakta: jakten på den försvunna skatten

Kalla faktaJohanna Parikka Altenstedt, som skriver under rubriken Be my guest # 41 nedan, medverkar i Kalla fakta i TV4 torsdagen den 15 februari kl 20.30 och. I programmet går reportern på skattjakt i Håbo kommun strax norr om Stockholm och ställer frågan: "Vart tar skatteintäkterna egentligen vägen"? I skolan har sjuåringarna lärarlösa lektioner – samtidigt som tjänstemän och politiker åker på konferenser för miljontals kronor. Skolan drar in på mjölken och ersätter lunchen med gröt, men politiker och tjänstemän vet inte vart pengarna tar vägen.

Läs mer här.

Be my guest # 41: Johanna Parikka Altenstedt

Johanna Parikka AltensttedtUnder vinjetten "Gästblogg" skriver olika människor som har något att säga. Här berättar Johanna Parikka Altenstedt, som varit engagerad i folkpartiet och även arbetat som assistent åt Maria Carlshamre i EU-parlamentet, om sina erfarenheter av hur det går till i den svenska politiken. Hon är bl.a. fil.lic. i mediepedagogik, fil.mag. i sociologi och journalist och bloggar på helsinki-stockholm.blogspot.com.

Politik – den svenska religionen

När jag arbetade i Bryssel under drygt ett år 2005-2006 såg jag, att i stället för att låta alla svenska representanter förfoga över sina pengar så som de europeiska kollegorna, så har det svenska systemet bestämt att partierna ska plocka hem dessa medel från Bryssel. Sedan bestämmer de i Stockholm vad deras "meppar" ska göra och förmedlar via omvägar pengarna tillbaka. Jag vet inte säkert men jag tror att församlingarna inte heller behöver redovisa sina resurser och medel offentligt.

Vidare är det ofta partierna som bestämmer vilka som ska jobba som assistenter. När jag berättade detta för några finska parlamentariker trodde de inte sina öron – att svenska europaparlamentariker inte tillåts att själva anställa vilka de vill som sina assistenter! Men så är det även i riksdagen, inte heller där får riksdagsledamöterna själva välja sina assistenter utan det är partiet som anställer dem.

Jag har bestämt mig att lämna all politik för jag är inte längre troende. Mitt wallraffande i politiken började år 2002 när jag gick med (med min make) i folkpartiet efter att ha bott ett antal år i Tyskland. Jag är dessutom en produkt av den finska skolan och kulturen. Det visade sig snabbt att politiken i Sverige har egenskaper som aldrig beskrivs i de samhällsvetenskapliga läroböckerna, och det som beskrevs som den parlamentariska processen är en innehållsförteckning som inte stämmer överens med produkten.

Förvirringen blev stor för mig när jag som härstammar från personvalskultur i Finland landade i en kultur av partival. Självklart är graden av kollektivism olika i olika partier – och jag hade valt mitt parti utifrån liberalismens respekt för individualism och den enskildes integritet. Men de förväntningar på politiker som mötte mig var överlag desamma: total trohet och solidaritet med partiets linje och ledning utan kritisk granskning eller analys. Tanken är inte det viktigaste utan vem som framför den. Kommer en idé eller en analys från någon med cred så går den med stor sannolikhet igenom. Kommer den från en nobody så krävs det oändligt mycket utredande, mötande (fika på möten) och att någon med position rekommenderar det. Överhuvudtaget är allt det där svenska som: "vi är världens mest individualistiska land" som bortblåst när man kliver in i politiken.

För att kunna påverka i politiken måste man ta sig upp genom partiets inre hierarki. När man sedan har representerat tillräckligt så ska man "förtjäna" (hör ni det lutherska i det hela?) viktiga ansvarsposter.

Om man vill driva en fråga så att de riktiga makthavarna ska se och ta tag i frågan måste man antingen känna dem väl, eller lyckas att sätta agendan i media. Det kan ske med envishet, tid och stöd eller med hjälp av professionella lobbare som är svindyra. Detta förklarar t.ex. varför följande grupper aldrig kommer att kunna föra fram sin syn på saker och ting: barn (kan inte lobba), ensamstående föräldrar (har inte tid och ork att lobba), de äldre (för sjuka ofta, eller förstår inte hur det fungerar), invandrare (kan inte systemet och språket).

När det gäller invandrare så finns det ytterligare ett problem, nämligen att vi är så ovana vid det kollektiva konsensusbeteendet som krävs i den svenska politiken. För att inte göra bort oss och framstå som skräniga, krävande och bråkiga så sitter de flesta helt tysta. Dock inte jag.

De lokala partiavdelningarna betalar en stor summa – upp till 50% – av det kommunala partistödet till länsförbunden som i sin tur finansierar sin verksamhet, anställda m.m. med dessa pengar. De är ju till för lokalavdelningarna och fungerar säkert bra på sina ställen. Men det finns ett grundläggande problem: man ger bort kommunala medel till länsnivån och därmed också beslutanderätten om vad som ska göras med pengarna. Vart går då partiernas pengar? Säg det! Det är en välbevarad hemlighet eftersom partierna inte behöver redovisa sina förehavanden på samma sätt som andra offentliga verksamheter numera, inklusive kungen. Det är ett problem att vi har en föreningslag från 1700-talet. Inte mycket att hänga i julgranen år 2007. Politikernas årliga gråt över kungahusets apanage är hyckleri när de själva vill behålla systemet där partierna slipper redovisa sina inkomster.

Tyvärr tror jag inte på att vi enkom med hjälp av politiken kan skapa paradiset på jorden. Däremot kan politik på rätt sätt bidra till att tvinga fram förändringar som krävs i vårt samhälle för att rädda miljön, ekonomin, barnen och jobben. Men då måste politiker bli "otrogna" och våga fokusera på uppgiften snarare än på att vara trogna sina ledare och sina kyrkor.

När en politiker som Johan Pehrson, folkpartiet, senast förklarade varför politiker inte ska göra något åt ett problem som alla med lite rättsmedvetande uppfattar som stötande: att ungdomar slår ihjäl en man utan anledning och klarar sig maximalt med sex månaders ungdomsvård – något som SvD:s ledarskribenter kritiserade skarpt – förstod jag vidden av den svenska tron. Pehrson sade nämligen att:

”Det finns inget parti just nu som anser att vi skall titta på den här frågan utan lagen som sådan fungerar tillräckligt bra.”

Med sådana trogna politiker finns det ju för sjutton inget annat alternativ än att börja be för Sverige!

Svensk skola stänger för att eleverna inte ska behöva “må dåligt”!

Fullständigt obegripligt! I går höll en skola i Stockholm stängt – STÄNGT! – för att det var Alla Hjärtans Dag och en del elever enligt skolsekreteraren riskerade att inte få några blommor och de då kunde ”må dåligt”, denna svenska, något diffusa diagnos som så ofta ställs i alla möjliga sammanhang. Skolan valde att ta ”en friskvårdsdag för lärarna” och stängde skolan och gav eleverna ledigt så att ingen skulle behöva bli ledsen och ”må dåligt”.

Herre Gud, vad håller ni på med, människor? Vad förbereder ni era barn och unga för (resultatet märks iofs redan bland unga idag), när de ska skyddas från normala motgångar i livet som att inte uppvaktas på Alla Hjärtans Dag? Skärp er både i skolor och i hem och lär i stället barn och unga att tåla motgångar – sådana kommer de ju garanterat att möta längre fram och de hör till livet. Gör allt ni kan för att stärka barnens självkänsla och självrespekt så att de tål lite ”må dåligt” i stället för att ta ”friskvårdsdag för lärarna” av en sådan här orsak. Om jag hade barn i en skola som stängde och skickade hem ungarna av en så märklig anledning, då skulle jag bli förbannad för att man tar ifrån mitt barn en viktig skoldag  på  grunder som knappast någon skola i något annat land skulle komma på att åberopa för att skicka hem eleverna!
I trygghetsnarkomanernas land
Lästips: bloggningen Falsk trygghet svenskars ”snuttefilt” och om David Eberhards I trygghetsnarkomanernas land – Sverige och det nationella paniksyndromet. Lyssningstips: ett inslag som nog bara kan förekomma i Sverige, med vuxna om att alla inte uppmärksammas exakt lika i SR Studio Ett den 14 februari. Med vuxna omkring sig med sådana inställningar, hur kan någon tro att det ska kunna bli starka och självständiga individer av barnen?

Finlandssvensk ordbok # 11

finlandssvensk ordbokDet finns många annorlunda, spännande och lite konstiga ord i finlandssvenskan. Jag sprider dem genom att ta upp dem här på bloggen. De tidigare sex ordlistorna finns under kategorin Finland, finlandssvenskt, finskt i högerspalten. Man får scrolla neråt eller använda sökfunktionen (sök på: finlandssvensk ordbok) för att hitta de tidigare tio delarna.

HJÄLPPRÄST
i Sverige adjunkt

HÄRTFILM
EKG, elektrokardiografi

HOBBELBOBBEL
dryck gjord på vispat ägg och socker; närmast en alkoholfri äggtoddy

HOPA
ro med ansiktet mot färdriktningen, backa med årorna

HOPPELIGEN
förhoppningsvis

HOPPSIG
slarvig, slamsig

HUISIG, HUJSIG
otrolig, spännande.
Där var hujsigt mycket folk
= rsv.; Där var otroligt mycket folk. Det var en huisig historia! = rsv.: Det var en spännande historia!

HUKARE
fegis, en person som inte håller på sina rättigheter, medlöpare, opportunist.

HUNDRYL
hundring, hundralapp

HUR MÅNGTE?
Vilken i ordningen?
För hur mångte gången är det jag säger att du unte får gunga på stolen? Hur mångte våningen bor han på?

Källor:
min egen vokabulär och Finlandssvensk ordbok av Charlotta af Hällström och Mikael Reuter, Schildts förlag.

Vänskapsdagen

VanskapsdagenVanskapsdagen 2I Finland är det Ystävän päivä/Vänskapsdagen idag, den 14 februari. Och av en mycket god vän, en riktig vän, en kär vän, fick jag idag den här vackra kompositionen! TACK!

Fredrick Federley och Dominika Peczynski vill köpa salladsbaren Wild n’ Fresh

Fredrick Federley, riksdagsledamot (c) och pr-konsulten Dominika Peczynski vill köpa salladsbaren Wild n' Fresh i Göteborg! Och de vill öpnna fler Wild n' Fresh-salladsbarer i andra städer också. Utan kollektivavtal.

"Man knäcker inte Peczynski och Federley direkt. Facket kommer at stå där och frysa i ytterligare några år och då får de göra det. Jag tycker att de står där är helt orättfärdigt. Vi har ambitionen att personalen har bra avtal och att alla trivs på jobbet", säger Fredrick Federley till Svenska Dagbladet.

Om det blir affär av och om ni öppnar i Stockholm, då blir jag stamkund! Och några (hur många som helst) orangeklädda figurer som står utanför kommer inte att hindra mig och knappast andra heller, som vill äta på er salladsbar. Lycka till, Fredrick och Dominika!

Lars Kihlstedts lägesrapport från livet i verkligheten

Den 14 februari skulle TV4 ha visat ett inslag om Lars Kihlstedt i programmet Drevet. Av någon anledning visades det inte.  Sommaren 2003 skrev jag om honom på Expressens ledarsida, där jag då jobbade: 030710: Benåda Lars Kihlstedt. Jag har också skrivit inlägg här på bloggen om och av Lasse: 26 juli 2006: Lasse Kihlstedt – three years later…, 1 augusti 2006:  ”Fångarna är inga sanningsvittnen”!,  8 augusti 2006: Apropå Lars Kihlstedts berättelse: Ett inlägg från en kriminalvårdare i Sverige. Lars Kihlstedt har själv gästbloggat här den 28 december 2006: Be my guest # 40: Lars Kihlstedt, felaktigt dömd.

Så här skriver Lars Kihlstedt själv  inför visningen av Drevet i TV4 onsdagen den 14 februari kl 22.35:

Likgiltigheten som man måste anskaffa när man är tvungen att sitta fängslad, har ett järngrepp om min själ. Man är tvungen att stänga av så mycket känslor man kan, för att överleva tid i fängelse annars skapar man sig tokig. Man är död fast man lever. Okej, jag hetsar inte upp mig för så mycket längre och är lugn i de flesta lägen då andra skulle slita sitt hår i förtvivlan. Men jag önskar få tillbaka mitt gamla jag med mera känslor. Både lättare till glädje och till sorg.

Sex månader har gått sedan jag blev villkorligt frigiven och nu har nästa straff startat. Det är inte bara psykiska effekter som uppstår utan också rent fysiska. Just nu genomlider jag en period av konstant trötthet så jag knappt kan hålla mig vaken på dagtid och slocknar redan vid åttatiden på kvällen. Önskar att allt blev normalt snart. När det gäller mina barn, har jag trott att de gått hyfsat oskadade ur detta. Men det har visat sig att så inte är fallet.

Människor runt omkring mig i småstaden beter sig så att jag känner att jag skulle vilja flytta härifrån. Varför ska jag behöva känna så när jag inte gjort något fel?Jag fyller 40 år i år och har inte en endaste betalningsanmärkning trots den prekära situation som samhället, tillsammans med min bror, försatt mig i. Jag har på förekommen anledning inte kunnat arbeta och således varit tvungen att nolltaxera. Jag får inte låna till en avbetalning på en TV för några tusenlappar än mindre låna något till en bil. Det tar två år innan det syns att man tjänat några pengar, i datasystemen. Och något bra arbete är det bara att glömma. Är du med i belastningsregistret så är de flesta jobb bara att säga ”goodbye” till. Jag får vara tacksam för att bli klassad som arbetshandikappad av arbetsförmedlingen och fortsätta jobba som bonddräng. Jag föraktar inte arbetet på något sätt, men det är svårt att starta om och  bygga ett liv när jag har 11.000-13.000 kronor i handen när skatten är dragen. Och jag har helt andra ambitioner. Möbler har jag fått till skänks av barnens  mor och kläder fick jag av medfångar och så har jag fått lite av min äldste son som vuxit sig stor.

Helvetet började redan 1999 och nu har vi den 14 februari 2007. Och allt för att jag är skyldig till är att jag hade en bror som är kriminell. Företrädare för samhället gjorde antingen ett dåligt arbete eller hade bara ”en dålig dag på jobbet”. Jag har haft tankar på att släppa allting och lägga det bakom mig, men det retar mig så in i helvete att människor som är anställda av, och ska arbeta för, det svenska folket är så himla verklighetsfrånvända och verkar helt ansvarslösa! Och att de absolut inte ägnar en enda tanke åt vilka konsekvenser deras beslut får. Mitt fall var säkert bara toppen på ett isberg, en sketen historia om stöldgods som saknar ingredienser som ond bråd död och blod, och som ”bara” renderade mig 30 månaders fängelse. Vad bråkar han om egentligen den där Kihlstedt?

Fattar inte företrädare för statsmakten att de borde skämmas över att en endaste människa ska behöva bli behandlad så illa som jag blivit? Och att de kommer att få gräva ner mig innan jag ger mig. Samtidigt är jag tacksam över att jag har överlevt fängelsevistelsen och att jag tog hotelserna från min bror på allvar. En av målskamraterna och medlem av den s k ”Lidingöligan” avtjänar ett sexårigt fängelsestraff för dråp för att han ska ha skurit halsen av en man i en ouppklarad affär. Så visst kunde allt varit mycket värre. Och bitter vägrar jag bli  för då har de förstört min framtid också. Även fast det inte finns något kvar att kavla upp på skjortärmarna så kommer jag att fortsätta göra det.

@ Denna blogg. Får citeras men ange källan.

Finland: Samlingspartiet tvingas förhandsgranska valsajt

Kokoomus logoSamlingspartiet ska börja granska inläggen på sin valsajt i förväg. Tills nu har det varit möjligt att införa vad som helst eftersom texterna granskats i efterskott. Debatten på partiets internetsidor stängdes i går efter att den fylldes med hets mot svenskan i Finland. I meddelandena krävde en del skribenter till exempel etnisk rensning på Rundradion.

Partisekreterare Taru Tujunen tror inte att språkhetsarna var samlingspartister eftersom partiet klart definierar tvåspråkigheten i Finland som en rikedom.

Källa:
YLE

Byggnads kommenterar Europadomstolens dom

Byggnads logo (Byggnads pressmaterial)" Europadomstolens dom var oväntad", säger Byggnads ordförande Hans Tilly på Byggnads sajt

"Oväntad"? Hur kan han påstå att det är oväntat att en domstol, vars fullständiga beteckning är Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, skulle komma till något annat beslut än att en förening inte med tvång kan ta pengar av människor som inte har något med den organisationen att göra?

På Byggnads sajt kan man också läsa:

Såväl den svenska Arbetsdomstolen som Europarådets kommitté för sociala rättigheter har tidigare slagit fast att uttagande av granskningsarvode av oorganiserade inte kränker oorganiserade arbetstagares negativa föreningsfrihet.

"Det är mycket förvånande att Europadomstolen gjort en annan bedömning, dessutom på ett mer begränsat underlag. Vi ska nu noga analysera domen, som i och för sig riktar sig mot den svenska regeringen, och se vilka eventuella konsekvenser den får inför den kommande avtalsrörelsen."

Byggnads, som varit vana vid att ha all makt och kunnat strunta i enskilda individers rättigheter, är nu förvånade och kallar den enda rätta domen "oväntad"! Och samtidigt blandar de ihop sina egna affärer och avtalsrörelsen med denna självklarhet: att de inte har rätt – och aldrig har haft rätt – att ta pengar av människor som inte är med och inte stöder deras organisation! Byggnads borde inte blanda in det faktum att de "förlorar" ca 30 miljoner kronor per år på att de inte får ta ut olagliga avgifter, de borde i stället betala tillbaka allt som de tagit ("stulit", brukar det kallas om man olagligen tar pengar av någon) av enskilda byggarbetare mot deras vilja. Att räkna in och bygga verksamhet på olagliga pengar är vad maffian sysslar med och knappast något som en svensk fackförening borde engagera sig i.

På Rapport kunde man den 13 februari höra fackordförande Hans Tilly meddela att han och facket inte alls tolkat det som att man måste upphöra med att ta ut ca 300 kronor per månad av skattade pengar av icke fackligt anslutna byggarbetare. Nej, minsann, det är "business as usual"! Och det ska bli konflikt om inte arbetsgivarna – trots domen i Europadomstolen! – fortsätter att ta pengar från enskilda individers löner, mot deras vilja, och pytsa in kosingen till facket. Som sagt: det är maffiametoder och inte något som seriösa arbetsgivare eller fackföreningar ska syssla med!

 

Europadomstolen underkänner Byggnads avgifter!

Det är inte tillåtet för LO-förbundet Byggnads att ta ut avgifter från oorganiserade byggarbetare. Det slår Europadomstolen fast i en dom. Domstolen fäller den svenska staten för brott mot artikel 1 i konventionen för de mänskliga rättigheterna, som ger varje person rätten att disponera över sina tillgångar.

En seger för den enskilda individen mot en mäktig och maktfullkomlig jätteorganisation!


Läs mer bl.a. här.

“Enstaka krigsförbrytare och mördare”

unt.seIrakier söker sig till Sverige för att många redan har släktingar i Sverige, men också för att många i Irak "vet" att Sverige har en generös asylpolitik, berättar flyktingarna. Sverige är det land i Europa där det är lättast för irakier att få asyl och där irakier som får uppehållstillstånd får hjälp att flytta sina övriga familjemedlemmar från Irak till Sverige.

Enligt flyktingarna finns det i dag i Irak resebyråer som man kan vända sig till för flykten till Sverige. Allt man behöver är pengar och några passfoton. Resan från Bagdad till Arlanda tar ibland endast tre dagar. Att komma till just Sverige är så lätt, för den som har pengar, att många irakiska flyktingar undrar själva om den svenska staten inte känner till allt men väljer av humanitära skäl att inte hindra irakiska flyktingar att nå Sverige.
 
Det står att läsa i en kolumntext i Upsala Nya Tidning idag. Vidare skriver kolumnisten:

Jag tror att den svenska staten har denna kunskap, och att Sverige trots, medvetenheten om att enstaka krigsförbrytare och mördare kan få asyl på falska grunder, har valt att ha en generös asylpolitik.

Jag har inga andra kommentarer än:
om priset för Sverige att föra en "generös asylpolitik" är att staten då ska se mellan fingrarna med falska identiteter och enstaka krigsförbrytare och mördare så borde nog svenska folket tillfrågas om de tycker att det är okej.

Snömos

Inte sällan läser eller hör jag folk säga saker som låter fina när man lyssnar utan att reflektera över inehållet. Idag, den 13 februari, står följande att läsa i en liten artikel i Dagens Nyheter under rubriken Gräddan ska trimma Sverige (som handlar om "global pratklubb" – forskningsminister Lars Leijonborgs globaliseringsråd):

Pawel FlatoLars Leijonborg
Foto: Pawel Flato

"Med utslätning blir globaliseringsrådet en pratklubb. Med provokation blir ömma tår trampade på. Lars Leijonborg håller lite motvilligt med, men hoppas att allmänhetens stöd ska bära kloka idéer framåt."

Vad jag undrar över här – som låter fint när man lyssnar på ytan men är svårt att begripa när man försöker förstå innebörden – är orden: "…allmänhetens stöd ska bära kloka idéer framåt". Meningen, och själva meningen med meningen, går mig förbi. På vilket sätt ska "allmänhetens stöd bära kloka idéer framåt"? Och vilken "allmänhet" menas? Vilka "kloka idéer" ska denna allmänhet "bära framåt"? Och vad betyder "bära framåt"?

Så mycket oklarhet i en enda kort mening!

Iraks utrikesminister besöker Stockholm

Iraks utrikesminister Hoshyar Zebari besöker inom kort Sverige, berättar Sydsvenskan den 13 februari. Han ska föra samtal med sin svenske kollega Carl Bildt om hur svenska företag kan bidra till att återuppbygga Irak. Men han ska med stor sannolikhet också diskutera passkandalen på Iraks ambassad i Stockholm.

Ambassadens generositet med att utfärda passhandlingar tycks ha berott på både att de sökande betalat bra och på att deras identiteter varit svåra att verifiera.

Storbritannien och Beneluxländerna har av säkerhetsskäl stängt gränserna för irakier med pass från Iraks ambassader i Sverige och Frankrike. Också USA har infört liknande regler. Enligt tidningen Boston Globe har tusentals irakier med giltiga amerikanska viseringar därmed stängts ute från USA. Bland dem finns affärsmän, diplomater och ett stort antal studenter vid amerikanska prestigeuniversitet.

Det är irakiska pass i den så kallade s-serien (som utfärdats av bl.a. ambassaden i Stockholm) som anses vara allt för lätta att förfalska.

Varför har inget hänt förrän nu, trots att det varit känt för Migrationsverket och därmed även, måste man förmoda, regeringen? Är det svensk flathet och långsamhet som möjliggjort den här skandalen? Andra länder har ju stoppat s-passen för länge sedan. Men inte Sverige…