Mona Sahlin mer upprörd över att sjuåringar får betyg än över att svenska elever går ut skolan som praktiska analfabeter

Mona Sahlin tycker att det är alldeles fruktansvärt hemskt att någon ens kan tänka tanken att ge (svenska) sjuåringar betyg. Det sa hon till Fredrik Reinfeldt i Aktuellt 21 den 19 mars. Hon var riktigt upprörd över detta som är verklighet för de flesta skolelever i världen och som fungerar alldeles utmärkt i andra länder än i Sverige. Hon verkar faktiskt mer upprörd över betygen än över att en enormt stor andel elever i Sverige går ut grundskolan varje år med underkänt i flera ämnen, som praktiska analfabeter utan chans att klara sig i samhället.

I Finland har man betyg även i lägre klasser och samma betygssystem som man haft i över hundra år. Finland är "bäst i klassen" vad gäller läsförståelse, matematik och naturkunskap, Sverige ligger efter i samtliga ämnen i de internationella jämförelserna. Men Gud förbjude att svenska elever skulle ställas inför samma krav som finska elever och Gud förbjude att stackars svenska barn skulle utsättas för beryg från början – av någon outgrundlig anledning anses just svenska barn inte klara av det.

Den 19 mars handlade tv-programmet MOT från YLE om den finska skolan och de goda studieresultaten, hur man uppnår dem i Finland och varför just finländska elever är bäst av alla. Där ställdes också kritiska frågor om ifall den så hyllade skolan verkligen är bäst.

Faktum är att Finland har klarat sig alldeles utomordentligt bra i Pisa-undersökningarna. För sex år sedan låg fokus i undersökningen på läsförståelse och för tre år sedan på matematik. När det gällde läsförståelse var finländska niondeklassare nummer ett och i matematik var det bara Honkong som låg en liten aning före.

I tv-programmet MOT berättade Kalevi Kantele, lärare i effektiv läsning att:

"Finländska barns läsförmåga är efter tio skolveckor på samma nivå som engelska barns efter två år."

Han, och andra sakkunniga i programmet, framhöll bland annat undertextningens i tv betydelse, som de menade inte nog kan överskattas. En genomsnittlig finländsk ungdom läser på ett år texter i tv-rutan som motsvarar 20 böcker. Det bidrar stort till både läsförmågan och läsförståelsen.

En annan orsak, förutom tv-textläsandet, till att resultaten i Pisa-studierna blir så goda är, att man i Finland läser väldigt mycket dagstidningar. Efter den förra Pisa-studien gjordes förra året en noggrann analys vid Jyväskylä universitet och forskarna fann att barn och unga som regelbundet läste dagstidningar uppnådde goda resultat i Pisa-studien. En stor del av Pisas matematikuppgifter påminde om tidningstexter och var därför lätta att klara av för ungdomarna som var vana vid att läsa tidningar.

Det finns mycket mer att säga om de avgrundsdjupa skillnaderna mellan Sverige och Finland i skolutbildningen, ordningen i skolorna, synen på utbildning, studentskrivningar och studentexamen "på riktigt" och om kunskapsnivån i de olika länderna.

En sak kan konstateras med absolut säkerhet: en partiledare för Finlands socialdemokrater skulle aldrig – aldrig! – motsätta sig betyg och acceptera normlöshet, odisciplin och så stora kunskapsbrister för finländska elever som partiledare för de svenska socialdemokraterna accepterar. Aldrig!

Info: resultatet av nästa Pisa-undersökning publiceras den 4 december 2007.

Oklart vilken sammansättning Finlands nya regering få

Jyrki Katainen
Foto: Merit Wager

Samlingspartiets ledare, Jyrki Katainen, kräver att samlingspartiet ska vara med i den nya regeringen. Men när det största partiets ledare, Matti Vanhanen, centern, sätter igång med sonderingarna är också förlorarna med.

Matti Vanhanen
Foto: Merit Wager

När Matti Vanhanen träffade de andra partiledarna avslöjade han inte vilket regeringsalternativ han föredrar. Valresultatet har naturligtvis betydelse men det är inte ensamt avgörande. Enligt Vanhanen vill alla regera med centern, som höll positionen som största parti, även om det var knappt.

Trots en riktig brakförlust vill också sossarna vara med i regeringsförhandlingarna. För valets storsegrare samlingspartiet är det ofattbart att diskuterar andra regeringsalternativ än ett borgerligt.

Källa:

Finlandssvensk lyrik

Gudrun i Östergötland skrev till mig:

Jag tycker att Du då och då kunde lägga in vackra dikter som finlandssvenska diktare skrivit, t.ex. Edith Södergran. Vi behöver vackra ord i vår tid likaväl som tidigare generationer behövt det.

Jag bad henne ge mig en av sina favoritdikter. Det blev den här, av Edith Södergran (1892-1923):

Landet som icke är
Jag längtar till landet som icke är,
ty allting som är, är jag trött att begära.
Månen berättar mig i silverne runor
om landet som icke är.
Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,
landet, där alla våra kedjor falla,
landet, där vi svalka vår sargade panna
i månens dagg.
Mitt liv var en het villa.
Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –
vägen till landet som icke är.

I landet som icke är
där går min älskade med gnistrande krona.
Vem är min älskade? Natten är mörk
och stjärnorna dallra till svar.
Vem är min älskade? Vad är hans namn?
Himlarna välva sig högre och högre,
och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmor
och vet intet svar.
Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.
Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.
Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.