Det händer allt oftare när jag sett fram emot att läsa en ny bok att min förväntan och nyfikenhet efter bara några sidor övergår till stor irritation.
Jag började läsa den självbiografiska berättelsen Ingen i världen av Hisham Matar (utgiven av Forum) och nästan genast förbannade jag mig själv för att jag inte köpt den på originalspråket engelska i stället. Varför det? Jo, för att samma fenomen som visar sig i allt fler nya böcker visade sig också här: slarvig översättning och dito korrekturläsning!
Hur kommer det sig att svenskarna inte värnar mer om sitt språk? Skolor har ett ansvar för att språket lärs ut korrekt. Medier har ett ansvar för att språket återges korrekt. Förlagen har ett ansvar för att de böcker de ger ut är korrekt översatta och korrekturlästa, det har de som betalar för böckerna rätt att kräva. Men alla sviker.
I Sveriges Radio P1 Kulturnyheterna säger t.ex. en av reportrarna: "På grund av utrymmesskäl…" när det heter antingen "på grund av brist på utrymme" eller "av utrymmesskäl". Man kan inte säga "på grund av… skäl".
Ingen i världen är dåligt korrläst – om alls. Den är full av syftningsfel, felaktig användning av ord, obegripliga uppradningar av ord, onödiga skiljetecken, uttryck som inte passar in i tidsandan eller miljön och slarviga översättningar, att läsa den är ingen njutning utan snarare en plåga. Några få exempel:
"Straffet bestod delvis i att jag inte fick se kort på min blivande man." Med tanke på tidsperioden som torde ha varit 1960-tal, då man knappast pratade om "kort på" någon, hade det varit mer passande med "fotografi av" eller "bild av". Samma sak med ordet "rände" i den översatta meningen: "Jag rände på toaletten minst tio gånger" i stället för det lämpligare "sprang". Två klara stilbrott. Och säger man verkligen "Mitt kall kom att bli medicinens"? "Medicinens kall", har någon någonsin hört talas om det?
Miljön är Libyen och många namn och begrepp är arabiska. Översättaren talar om "Bu Suleiman" när författaren menar "Abu Suleiman", d.v.s. "pappa till Suleiman". Det är så alla arabiska män kallas: abu och så namnet på den förstfödde sonen. Tänk på den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, som i arabvärlden kallas "Abu Mahsen", d.v.s. "pappa till Mahsen"!
Och Piratförlaget tvingas återkalla hela senaste upplagan (40.000 ex) av Liza Marklunds senaste bok Nobelfesten i kartonnageversion, på grund av flera korrekturfel!
Det här är bara några få exempel på slarvet med språket. Det är tydligen okej för svenskar att misshandla och slarva med sitt språk, exemplen är så otroligt många och så vanliga. Och det finns en språkprofessor som ofta medverkar i P1-programmet Språket, som är så liberal att han tycker att nästan vad som helst kan accepteras. Han tycker att nästan vilka felaktiga grammatiska ordvändningar som helst går an bara för att många (okunniga) människor använder sig av dem. I stället för att påpeka sammanhanget och varför man säger "större än han" och inte "större än honom" eller "vi ses" och inte "vi syns" etc, tycker han lite slapphänt att det går väl bra att befästa de felaktiga uttrycken eftersom mpnga redan säger så. Märklig inställning hos en språkprofessor…
Det handlar inte om att införa någon form av språkfascism utan bara, helt enkelt, att bevara vårt modersmål, det lilla språket svenska. Som förebilder kan man titta på Island och på Finland – och säkert många andra länder också – där man går in för höga krav på just kunskaper i det egna modersmålet och att bevara de små språken och inte låta dem urvattnas och förflackas.
Läs det utkast till språklag som Språkförsvaret föreslår och läs om det debattmöte om svenska språkets ställning som arrangeras den 5 maj.
Filed under: Allmänt | Leave a comment »
Programvärdar är Jaana Pelkonen och Mikko Leppilampi
Läs om – och lyssna på – första delen i Kalibers 
Merit Wager 