Surrealistisk generaldirektör

Läs och lyssna först på Kalibers sajt. Och läs också Läkaren ville inte undersöka nacken utan brösten i Aftonbladet den 7 maj.

Det var nästintill surrealistiskt att höra generaldirektören för Försäkringskassan, Curt Malmborg, med fullständigt nollställd röst säga:

"Vi får ha fler stickprovskontroller i framtiden. Vi får lära oss av det här, helt enkelt".

Ingen skam över att utomstående måste påpeka att han inte klarar sitt jobb. Inte en skiftning i rösten trots att han är ytterst ansvarig över hur de 100 skattemiljonerna används. Pengar som han fått för sitt projekt att kartlägga långtidssjukskrivna och som verkar ha gått till mindre nogräknade pengahungriga företag som förnedrat människor och slarvat med utredningarna som de fakturerat 50.000 kronor styck för. Ingen tillstymmelse till självrannsakan, till insikt om att det som Kalibers redaktion gjort, det borde han och hans andra välavlönade tjänstemän ha gjort.

"Vi får lära oss av det här, helt enkelt". I mina böcker går en sådan generaldirekör helt bort. När en högavlönad generaldirektör sitter och väntar tills grävande journalister påpekar mycket grava felaktigheter och ekonomisk misshushållning med våra gemensamma medel och först då kommer på att man ska ta stickprovskontroller, då är han definitivt fel man på fel plats.

När Curt Malmborg får frågan: "Om man har fått en utredning och på något sätt lidit men av den så väcktes det ju redan förra veckan tankar på att man skulle kunna få skadestånd, om man behandlats fel? Hur skulle du hantera en sådan begäran om den kom in till din myndighet?" svarar han: "Ja, är det så att det har varit ett beslutsfel – det här gäller generellt hos myndigheter – då kan man ha rätt till skadestånd. Men då är det Justitiekanslern som hanterar det där. Det är inte upp till Försäkringskassan. Det ska gå rätt till."

Det här är fullständigt barockt! Först: nu är det plötsligt viktigt att "det ska gå rätt till!" Varför var det inte viktigt från början? Sedan: Självklart ska Försäkringskassan reda upp sina egna härvor, det finns ingen som helst anledning att skjuta över deras inkompetenta, slarviga och rent felaktiga hantering på Justitiekanslern! Vad har Justitiekanslern med detta att göra? En myndighet måste rätta till sina egna fel och inte vältra över dem på någon annan instans att utreda i det oändliga till ännu högre kostnader för skattebetalarna.

Och när Anders Bodecker, ansvarig för upphandlingen av de ca 60 företagen som utreder de långtidssjukskrivna säger, lakoniskt: "Det finns nog anledning att granska också det företaget. Vi får överväga det", så undrar jag vad han anser att "ansvarig för upphandlingen" innefattar för hans del? Betydelsen av orden "ansvar" och "ansvarig" har förskjutits och förändrats så att de inte längre betyder någonting alls.

Nej, Curt Malmborg måste bort från Försäkringskassan, han har bevisat att han inte på något sätt är mogen sin uppgift. Och sedan får Försäkringskassans jurister sätta sig ner och hantera klagomål och skadeståndsanspråk som kommer från människor som, på grund av Försäkringskassans slarv, kommit i ekonomisk och psykisk kläm. Det är Förskringskassans sak, inte Justitiekanslerns! Anders Bodecker verkar inte eller klara av det han är satt att vara ansvarig för, så han kan gå samtidigt.

Regeringen måste absolut fortsätta rensningen bland myndigheterna och lägga ner onödiga sådana samt avskeda uppenbart olämpliga generaldirektörer. Det är regeringens skyldighet att se till att det inte misshushållas med våra skatter. Att medierna ska vara en sorts folkdomstol som ska kontrollera att myndigheterna gör sitt jobb är inte acceptabelt. Och inte heller att de ska vara städgummor åt högavlönade chefer som inte är kompetenta nog att göra det de ska. Men så länge vi har inkompetenta och icke-bryende myndighetschefer och så länge regeringen inte får fason på sina myndigheter så får vi tacka de grävande journalisterna som lyfter fram saker och ting i ljuset – och den här gången ett alldeles särskilt tack till det utmärkta programmet Kalibers redaktion!

Del 2 i Kalibers serie Friska pengar – sjuka intyg

Klockan 13.03 på söndag den 7 maj sänds andra delen i P1-programmet Kaliber skakande serie om hur Försäkringskassan anlitar mer eller mindre oseriösa företag att göra sjukutredningar. Förra söndagens program om Doktorn & Co fick Försäkringskassan att stoppa samarbetet med dem, och att besluta att alla de utredningar detta suspekta företag (och andra i branschen) gjort, noga ska gås igenom. Märkligt att det så ofta är så att först när media börjar larma om saker och ting så vaknar myndigheterna till och börjar kontrollera…

Så här presenteras del 2 i Kalibers programserie:

Människor har känt igen sig, gråtit och svurit, efter förra veckans Kaliber om missarna i statens storsatsning för att få ner sjukskrivningstalen.

Försäkringskassan har tills vidare stoppat samarbetet med det kritiserade Doktorn & Co, och såväl det som andra utredningsföretag kommer att granskas närmare nu.

Men i Kaliber på söndag kan vi visa att beslutsfattarna borde ha kunnat agera långt tidigare – varningssgignaler har ljudit, på högsta ort, utan att något gjorts – och vi avslöjar också oroande fakta kring utbyggnaden av projektet.

Läs även här.

Kvinnorna känner inte till sina lagliga rättigheter

För många saudiska kvinnor är kännedom om lagen inte en prioritet. Men att känna till landets legala system skulle hjälpa dem att tillvarata sina rättigheter och hindra att människor kan lura dem ekonomiskt.

Advokater klagar över att kvinnor, som styrs av känslor, konsulterar dem först när deras fall har blivit extremt svåra att lösa, vilket gör advokaternas jobb mycket svårt.

Umm Saleh är en kvinna, som blev lurad av en väninna som bad henne köpa att hus på avbetalning, så att deras båda familjer kunde bo i det tillsammans. Umm Saleh gick med på det och köpte ett hus. Senare sa hennes väninna till henne att hon inte vill ville betala något alls. Handlingarna var i Umm Salehs namn, och hon klarade inte av att göra avbetalningarna ensam. Då föreslog väninnan att hon skulle sälja huset till en man som väninnan kände, som var villig att betala av på huset. Mannen flyttade in i huset men vägrade sedan att betala något. Under tiden fortsatte den person som hade sålt huset till Umm Saleh att kräva henne på pengar.

"Detta har haft mycket negativ inverkan i mitt liv. Jag har blivit fråntagen mina medborgerliga rättigheter. Välgörenhetsorganisationer som jag bett om hjälp säger att jag inte är berättigad till land eller ens att hyra en lägenhet eller ett hus eftersom jag är registrerad som husägare", säger Umm Saleh. "Jag har gjort en anmälan mot mannen som bor i mitt hus, men han har inte brytt sig om att infinna sig i rätten en enda gång. Det här har hänt mig för att jag inte visste något om lagen. Om jag hade varit lite försiktigare och om jag känt till lagen så hade jag kunnat förutse vad som kunde hända och kunnat planera bättre".

"När kvinnor inte känner till sina lagliga rättigheter är de ofta lätta att dupera. Folk lurar in dem i fällor. Senare, när kvinnorna söker juridisk hjälp, så är det ofta för sent att göra något", säger hennes advokat.

Advokaten påpekar också att många frånskilda kvinnor gifter om sig utan att veta att de då förbrukar rätten till vårdnaden om sina barn. Och han berättar vad som hände en rik, äldre kvinna som gifte sig med en arabisk invandrare:

"Hon gifte sig med honom och sedan sa han att han behövde pengar för att betala en skuld. Hon skrev ut en check och med den på fickan lämnade han Saudiarabien. Checken löstes in och hon fick ett brev från mannen som önskade henne ett lyckligt liv och informerade henne att han nu skiljt sig från henne.

Kvinnor undanhåller ofta personlig information som har relevans i deras fall eftersom de antingen är för blyga eller för att de inte tror att informationen är viktig. Det skulle vara till stor hjälp om det fanns fler kvinnliga advokater som var involverade i den lagliga processen eftersom kvinnor då skulle tala öppnare om sina problem och även ge mer personlig information. Det skulle spara både tid och energi."

Källa:

Dyr utbildning med dåligt resultat

I en forskningsrapport som Handelns Utredningsinstitut gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv konstateras att Sverige är ett av de länder som betalar mest för sitt utbildningssystem men att resultaten ändå inte är bra.

Utbildningsbranschen sysselsätter mer än 440 000 människor och kostade 210 miljarder kronor år 2005, 8,4 procent av BNP. Till detta kommer företagens personalutbildningskostnader på mer än 60 miljarder kronor. Ändå ligger Sverige långt ifrån i topp när det gäller studieresultat.

"Trots de höga kostnaderna har en av tio grundskoleelever inte behörighet till gymnasiet när de avslutar grundskolans årskurs nio. En av tre ungdomar klarar inte sina gymnasiestudier på de ordinarie tre åren", säger Kristina Scharp, utbildningsansvarig på Svenskt Näringsliv.

Skrämmande och hemskt att det är så illa ställt med svenska elevers kunskaper och att det ändå kostar så otroligt mycket pengar! Obegripligt. Oacceptabelt. Sverige halkar allt längre ner på alla möjliga listor över kunskaper, välfärd, rättssäkerhet, egna pengar på banken etc, samtidigt som Sverige ligger högt när det gäller antal sjukskrivna, förtidspensionärer och bidragstagare.

Rapporten Utbildning som bransch – en kartläggning av utbildningsbranschens omfattning och resultat kan läsas här.