Pingst – hänryckningens tid

Det är Pingsthelg, den tid som kallas "hänryckningens tid". Det är då naturen är som allra vackrast, allra skirast. Och det är verkligen otroligt vackert just de här dagarna i slutet av maj, på tröskeln till sommaren.

Så här vackert ser det ut – och doftar underbart! – där jag bor! Syrénen blommar och doftar samtidigt som häggen som doftar starkt och somrigt. Kastanjen doftar inte men är ståtlig och vacker att se på och de vita tulpanerna är en fröjd för ögat. Det kan inte finnas något bättre ställe att vara på just nu än det fantastiska, underbara sommar-Söder i Stockholm!

^{Ordet pingst kommer av grekiskans pentecosté som betyder den femtionde. Den kristna pingsten firas med anledning av den helige andes utgjutande över lärjungarna. Anden gav dem kraft och ord att gå ut och predika och det blev början på den kristna kyrkans grundande.}

Vid pingst, hänryckningens tid enligt Tegnér, var det vanligt att ungdomarna konfirmerades. Ungdomarna ordnade ofta egna tillställningar vid pingst, och i delar av södra Sverige fanns tidigare seden att klä en pingstbrud, en låtsasbrud.

“Frigivna svenskars öde väcker frågor” – men alla frågor ställs inte

Radioprogrammet Konflikt i P1 ägnade lördagen den 26 maj sin programtid åt de personer med svenskt medborgarskap och med utländskt medborgarskap men uppehållstillstånd i Sverige, som greps och fängslades i Etiopien i slutet av förra året: en gravid flicka på 17 år, hennes fästman och ytterligare några personer.

Samtliga har nu släppts och fått hjälp att komma tillbaka till Sverige. Det som de och många andra utsatts för under sin tid som fängslade, förtjänar givetvis stark kritik och protester från de länder dessa personer har fått en fristad i, bland annat Sverige. Men vill man försöka belysa vad som har hänt så måste man också få ordentliga och realistiska svar på frågan: "Varför åkte ni dit?", inte motsägelsefulla uppgifter.

Med alla de starka varningar som t.ex. UD ger i sina resråd, och med vetskap om oroligheter i t.ex. Somalia och Etiopien, varför åker man dit? Särskilt om man har dubbelt medborgarskap och man vet att det är lagarna (eller laglösheten) i de länder man återvänder till som gäller dess medborgare och inte svenska lagar! Ingen har heller undrat över hur de ungdomar som Konflikt handlade om, varav en 17-årig gravid flicka, som reser på semester till Dubai plötsligt får för sig att resa till Somalia. Ingen undrar heller över hur de har råd med det, det går knappast några charterresor från Dubai till Somalia… Hade de planerat resan till Somalia redan i Sverige trots att de i någon intervju sa att de bara fick för sig att göra en avstickare till Somalia för att de "tröttnat på Dubai och ville besöka ett land med vacker natur och mer islamisk kultur"? Dubai är ju faktiskt också ett muslimskt land med "islamisk kultur"… Och om de inte hade planerat det i förväg, hade dessa unga människor ändå så mycket extra pengar med sig att de, spontant och av en ögonblickets ingivelse, kunde flyga iväg från Dubai till Somalia?

Mamman till flickan säger så här:
Man måste dock konstatera att hon åkte dit för att hon inte visste hur det var i Somalia, och hon var nyfiken och hade – dessvärre!!! – chansen att åka dit!

Men det är svårt att tro att en flicka, uppvuxen i Sverige och redan förlovad och gravid med en fästman som kanske rentav kommer från Somalia (det vet jag inte med säkerhet), inte skulle ha en aning om hur det är i Somalia! Varje person som åtminstone någon gång då och då har tittat på nyheterna i tv har förstått att Somalia knappast är ett land som man åker lättvindigt till ens om man "får chansen". Exakt vad som menas med att hon "dessvärre hade chansen att åka dit", som mamman säger, framgår inte. Hur då "chansen att åka dit"? Vem gav henne och hennes fästman den "chansen" och varför?

Att flickan inte skulle ha haft en aning om hur det var i Somalia motsägs av vad som framkommer i Konflikt om varför flickan och hennes fästman reste till Somalia:
Enligt egen utsago för att besöka ett land som dom som troende muslimer var intresserade av. Deras anhöriga har i tidigare intervjuer här i Konflikt berättat att de lockades av läget i Somalia där de islamiska domstolarnas förbund lyckats skapa relativt lugn och styrde Mogadishu enligt sharialagarna.

Svaren på frågorna kring resan till Somalia är motsägelsefulla och otydliga. Frågorna måste besvaras tydligare och rakare för att man ska kunna få en någotsånär sanningsenlig uppfattning om vad som har hänt.

Det finns nu en mycket stor population i Sverige som kommer från oroliga och våldsamma länder utan respekt för mänskliga rättigheter, och som har valt att behålla sina ursprungliga medborgarskap. Trots att de lämnat dessa länder för att söka skydd i Sverige och måste veta hur farligt det är för dem att återvända, reser de ändå tillbaka. Sverige måste därför bli ännu tydligare med att få folk att förstå att "reser ni till dessa länder väl medvetna om farligheten så är det ni som tar risken och ni som bär ansvaret, inte svenska myndigheter eller svenska staten". För det kan inte vara meningen att enorma resurser ska läggas ner såväl personellt som ekonomiskt för att förhandla om, besöka och skicka hem personer som sjäva, frivilligt tagit dessa risker väl medvetna om vad de gör.

Självklart ska Sverige också ta sitt ansvar och, liksom andra länder inom EU och i världen, kraftigt protestera mot grym och omänsklig behandling av alla människor, alla medborgare, i alla sammanhang.

Läs mer och lyssna på Konflikts inslag Frigivna svenskars öde väcker frågor.

Skribent dömd för hets mot folkgrupp

Hovrätten i Helsingfors har slagit fast tingrättens dom mot en skribent i Borgå som åtalats för hets mot folkgrupp.

Borgå tingsrätt dömde skribenten till böter på 570 euro för en insändare där förintelsen godkändes och staten Israels uppkomst kritiserades. Hovrätten såg ingen orsak att ändra på tingrättens beslut.

Insändaren publicerades sommaren 2006 i tidningarna Uusimaa och Kansan uutiset.

Källa:

Finländarna är positiva till kärnkraft

Kärnkraftverket i Olkiluoto

Enligt en undersökning som gjorts för Suomen Kuvalehti är 57 procent av finländarna för en utvidgning av kärnkraften. 35 procent motsätter sig en ökad användning av kärnkraft.

Så här fördelade sig rösterna om kärnkraft:
absolut för 17 %
till största delen för 40 %
absolut emot 11 %
till största elen mot 24 %
vet ej 8 %

Män är betydligt positivare till kärnkraft än kvinnor. Bland männen har kärnkraften mer än tre gånger flera anhängare än motståndare. Skulle däremot kvinnorna få bestämma skulle kärnkraftsanvändningen minska i Finland.

1002 finländare intervjuades för undersökningen.

Varje individ måste ta sitt eget ansvar, också den som har dubbelt medborgarskap

De som har dubbelt medborgarskap har valt det själv. Det har frivilligt valt att vara medborgare i sitt forna hemland och i Sverige. Många är f.d. asylsökande som säger sig ha flytt från sina hemländer på grund av förtryck, förföljelse m.m. och har fått en fristad i Sverige. Ändå väljer de att behålla sitt medborgarskap i det landet, och att återvända dit. Frivilligt, som sagt.

Jag har skrivit om det flera gånger tidigare (bland annat här och här) men upprepar igen, efter att ha sett ett inslag i Aktuellt, att om man har valt att ha dubbelt medborgarskap så har man också accepterat de regler och lagar som man då omfattas av.

När f.d. flyktingar och asylsökande väljer att återvända till de länder de en gång har flytt ifrån, som t.ex. de iranier som inslaget i Aktuellt handlade om, då vet de mycket väl vad som gäller. Alla får noggrann information om vad ett dubbelt medborgarskap innebär och att om man reser tillbaka till hemlandet så är det medborgarskapet i hemlandet som gäller, som s.a.s. tar över. Alla vet det! Otroligt nog kräver ändå människor som med öppna ögon reser tillbaka och har dubbla medborgarskap att Sverige ska satsa stora resurser på hjälpa dem när de hamnar i svårigheter i hemlandet. Exiliranier som reser till Iran och där råkar illa ut, men som knappast kan påstå sig vara okunniga om vad som gäller, ställer nu sådana krav på Sverige.

Det handlar på intet sätt om att Sverige eller UD ”diskriminerar” vissa svenska medborgare. Att inte ta sitt eget ansvar utan ständigt ropa ”diskriminering” brukar fungera bra i Sverige. Ingen vill ju vara ”rasist” eller ”främlingsfientlig”. Men det har ingenting med diskriminering, rasism eller främlingsfientlighet att göra att kräva att människor tar eget ansvar, oavsett vilken bakgrund de har. Det får vara nog med sådana beskyllningar när man själv tar risker och agerar på ett sätt som försätter en i fara. Det är knappast Sveriges fel och med bästa vilja i världen kan man inte få det till ”diskriminering”.

Jag upprepar här vad varje ny svensk medborgare får veta och som också står att läsa på flera språk på Migrationsverkets hemsida angående dubbelt medborgarskap:

Rättsskydd utomlands
Bara den som endast har svenskt medborgarskap kan räkna med fullt svenskt rättsskydd utomlands. Den som även har ett annat medborgarskap än svenskt betraktas nämligen i det andra landet som medborgare endast där. Sverige har då små möjligheter att hjälpa personen om han eller hon råkar illa ut.

Och så här står det, tydligt och klart, i UDs resråd gällande t.ex. Iran:

Iran accepterar inte dubbelt medborgarskap, vilket innebär att personer med både iranskt och svenskt medborgarskap måste resa in i Iran på sitt iranska pass och behandlas som en iransk medborgare under vistelsen i Iran.

Människor måste själva ta konsekvenserna av vad de frivilligt gör, vart de reser och vilka medborgarskap de har. Man kan inte begära att svenska staten och UD ska avdela personella och ekonomiska resurser för att försöka få ut människor som väl medvetna om vilka risker de tar reser till Iran, Irak, Etiopien, Somalia etc. Och det har som sagt inte ett smack med ”diskriminering” att göra, det måste bli slut på att skylla ifrån sig och försöka avhända sig sitt eget ansvar genom att kasta ur sig sådana anklagelser.