“Skicka oss inte till bomberna” – men framtidstron är stor i norra Irak

I Norrköping demonstrerade den 30 maj kurder från norra Irak mot att de måste återvända till sitt hemland, berättar Folkbladet. "Skicka oss inte till bomberna", stod det på ett av plakaten. Demonstrationen kommer sig av att de ca 1.400 kurder från norra Irak som finns i Sverige som asylsökande, generellt inte anses ha sådana asyl- eller skyddsskäl i Sverige som utlänningslagen stadgar.

Det ter sig lite märkligt att samma dag som man kan läsa om demonstrationen och om plakat med texten "Skicka oss inte till bomberna" så berättas i Sveriges Radio om den enorma boom som råder i Kurdistan (norra Irak) och om den stora framtidstron som gör att man bland annat just nu bygger Mellanösterns – kanske rentav världens! – största köpcenter med 5.000 butiker! I reportaget sägs bland annat:

"Utländska investerare ser stor potential i den del av landet som styrs av kurderna, och där säkerheten är betydligt bättre än i resten av landet. Regionchefen för det libanesiska företaget Arabian Construction tror att irakiska Kurdistan har större ekonomisk potential än Dubai."

En stilla reflektion blir: De som bygger och expanderar och planerar för framtiden, så som det berättas i SR:s reportage verkar inte precis vara rädda för bomber. I så fall skulle de väl inte satsa miljarder på utvecklingen av området!?

Asylrätten definieras i utlänningslagen. Sverige ska ge asyl eller skydd åt den som absolut behöver det i enlighet med vad som stadgas. Sverige kan däremot inte vara en fristad för vem som helst som vill komma hit för att få ett bättre liv. Med arbetskraftsinvandring kan de, som kan försörja sig själva här, komma hit och det får man hoppas kan komma att möjliggöras snart. Men kommer man från regioner och områden där framtidstron är stor och man bygger och utvecklar så har man knappast några generella asylskäl i ett annat land.

Det måste bli tydligt för alla att Sverige för närvarande inte har en lagstiftning som tillåter invandring från utomeuropeiska länder och att ordet "asyl" inte kan vara ett "Sesam, öppna dig!" för att man ska få stanna i Sverige. Att sedan en del – enstaka – människor från i övrigt inte så svårt drabbade regioner ändå kan ha skyddsskäl är en annan sak. Det är därför viktigt att man inte frångår regeln att varje ärende ska bedömas individuellt.