• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Om varför “saudization” misslyckas

Saudiarabien flaggaI Saudiarabien har man under ett antal år drivit en kampanj för "saudization", d.v.s. att allt fler jobb ska innehas av saudier för att minska beroendet av utländsk arbetskraft. Men det är inte alltid så lätt att saudifiera, vilket det här exemplet om rör en "all-female business" visar.

Den här kvinnoarbetsplatsen satte nyligen ut en annons som inbjöd saudiska kvinnor att ansöka om deltidsjobb. I annonsen angavs tydligt var företaget ligger, vad arbetet går ut på, att det är ett "lågstressjobb" i en miljö med endast kvinnor anställda och att lönen är mycket god. Företaget fick sex ansökningar. S, en av företagsägarna berättar:

Nr 1 skickade en plastmapp med kopior av alla hennes betyg. Inget följebrev, inget telefonnummer, ingen adress. Efter att ha lagt ner en hel del tid och arbete lyckades vi hitta henne och bad henne då att skicka in sin CV. Hon visste inte vad en CV var för något, och hin hade ändå en universitetsexamen! När hon äntligen förstod vad vi menade, svarade hon att det hade hon ingen lust med.

Nr 2:s ansökan såg bra ut på papperet. Vi bad henne via e-post och sms att komma till en intervju. Hon svarade aldrig.

Nr 3 fick en intervjutid på torsdag kl 12.30. Hon ringde och bad om en senare tid och vi sa att det var svårt att ordna. Hon ville flytta intervjun till en annan dag eftersom "alla sover vid den tiden på en torsdag". På tisdag morgon kl 09.00 ringde hon och ville göra intervjun den dagen. Jag satte henne i kontakt med kvinnan som genomförde intervjuerna, som sa att med så kort tids varsel gick det inte, men hon kunde ge en ny tid på onsdag kl 11.20. Vi väntade på vår jobbsökande men hon kom aldrig. Hon varken ringde upp själv eller besvarade våra samtal.

Nr 4 skickade ett mejl på morgonen den dag hon skulle komma på intervju och sa att hon inte ville jobba eftersom företaget låg så långt från hennes hem. Dessutom så kunde hennes man inte alltid köra henne till jobbet och så hade hon en fyraårig son att tänka på. Jag mejlade henne tillbaka och sa att nästa gång borde hon tänka igenom hela sin situation innan hon söker ett jobb.

Nr 5 hade fått en intervjutid på torsdag kl 10.30. Jag var på plats kl 10.15 den dagen. Fem minuter efter att jag kommit fick jag ett ursäktande sms där hon meddelade att hon inte kommer. Jag blev mycket irriterad eftersom torsdag är min enda lediga dag och jag hade avbokat min work out-tid och mitt möte på en kaffebar med mina väninnor. Jag skickade ett mejl och sa att det är mycket oprofessionellt att lämna återbud med så kort varsel och fick detta svar:
"
Jaha, kära du! Men jag bryr mig inte ett enda dugg om ifall du accepterar mitt beteende eller inte och jag återtar min ursäkt, du förtjänar den helt uppenbart inte."

Nr 6 skulle intervjuas kl 12.00 och släntrade nonchalant och oberört in kl 12.45. Är detta den arbetskraft vi har? Kvinnorna klagar över bristen på jobbmöjligheter och hur orättvist livet är och bla bla bla – och inte undra på det! Med den här typen av uppförande och beteende finns det ingen som vill anställa dem! Få kvinnor har någon aning om hur man uppträder på en arbetsplats, hur man agerar professionellt och vilket åtagande det faktiskt är att ha ett jobb.

Var ligger problemet? Är det det saudiska utbildningssystemet som pumpar ut hundratusentals studenter varje år, knappt kvalificerade att klara sig på arbetsmarknaden och utan de verktyg de behöver för att hjälpa dem att göra det? Är det ett subtilt underkuvande av kvinnor av familj, kultur och tradition? Är det regeringens fel som inte tillhandahåller lämpliga transporter för kvinnor och som inte ordnar barntillsyn kombinerat med att det knappt existerar något arbetsrättsligt skydd? Eller är det dessa kvinnor själva som väljer att neka sig själva den rätt till arbete som så många andra så desperat strider för, och i stället väljer att stanna kvar som "dekorationer" i hemmet?

Oavsett orsak så är det en tragedi om man fortsätter framåt på vägen mot "saudization" och samtidigt struntar i en så stor och viktig del av befolkningen som kvinnorna utgör.

Källa:
Arab News

Finländarna som greps i Iran frigivna

image1792Utrikesminister Ilkka Kanerva (bilden från regeringens sajt) bekräftar att de tre finländska män som greps i Iran lördagen den 2 juni har frigetts.

Männens arbetsgivare, Nokia Siemens Network säger att männen har tagit kontakt med bolaget och att de troligen snart kommer att återvända till Dubai.

De tre finländarna var ute och fiskade utanför Dubai i lördags när de antagligen råkade vilse och greps på iranskt territorialvatten. Iranska myndigheter grep männen utanför ön Abu Musa i Persiska viken. Iran tog kontroll över Abu Musa i början av 1970-talet och anser att landets territorium sträcker sig kring 20 kilometer från ön.

Det finländska utrikesministeriet varnar finländare för att röra sig i närheten av ön. Iran vaktar noggrant sina gränser och stoppar regelbundet båtar som har kommit in på iranskt vatten.

Källa:
YLE

Munken konditori på Renstiernas Gata 19

munken_konditori_1181160852_2187Ja, det heter Munken konditori, inte ”Munkens konditori” (jmfr Svenska Fotbollförbundet, inte ”Svenska fotbollsförbundet”), och adressen är Renstiernas Gata 19. Sedan ett tiotal år (kanske lite längre…) har Monica och Jan huserat där och ofta är Monicas mamma också på plats och hjälper till.

Till den årligen återkommande glöggfesten brukar jag själv baka det mesta, men struvor och klenäter klarar jag inte så dem beställer jag hos Munken. Och en och annan tårta har jag också beställt genom åren. Plus köpt ostmackor. Och björntassar. Och matbröd av olika sorter. Ibland har jag stämt träff med någon och druckit kaffe där. Serveringsdelen är lite sliten och otrendigt mysigt inredd och det sitter ofta äldre farbröder där och pokulerar eller så kan det vara någon bostadsrättsförening som håller möte. Det känns lite gammaldags på ett positivt sätt på Munken. Men bakverken och brödet är moderna och fräscha! Och utsmyckningen utvändigt är jättefin!

Det fina träsnideriarbetet har en landsman till Monica och Jan gjort, en polack. Sådant fint hantverk är nog utdött – eller åtminstone nästan på utdöende – här i Sverige för det är tidsödande och pillrigt och ganska svårt. Jag blir alltid på gott humör när jag går förbi Munken och ser den dekorativa utsmyckningen som gör att man verkligen lägger märke till stället. Och när jag handlar bröd där så byter jag alltid några ord med Monica eller Jan, de är oftast någon av dem som är där. Ibland undrar jag om de någonsin går hem… Fast på nationaldagen den 6 juni, då hade de gått hem när jag tittade in vid 14.30-tiden. Men de hade varit där på förmiddagen, sa Mirjam, som skötte ruljangsen med den äran.

Det finns så många härliga ställen på Söder och så trevliga människor som bidrar till trivseln och ”hemkänslan” i den här underbara stadsdelen. Monica, Jan och Mirjam (samt Monicas mamma) är några av dem!

Den 6 juni 2007

nationaldagserbjudande_1181160978_2190Det är svenskarnas nationaldag, den 6 juni 2007. Min – och alla andra finländares – nationaldag är om exakt sex månader, den 6 december. Och just i år är det 90 år sedan Finland blev det självständiga land det varit – och lyckats förbli – trots krigen mot Sovjetunionen .

Eftersom den svenska nationaldagen nu blivit helgdag så var denna onsdag alltså en ledig dag och det var härligt eftersom det var den första riktigt varma, strålande, underbara sommardagen i år.

Jag gick en runda till en del av mina favoritställen i mina kvarter och runt omkring dem. Uppe vid min favoritkyrka satt jag och läste någon timme och vandrade sedan vidare längs gatan med Stockholms vackraste utsikt och hemåt i strålande sol. Förbi ett hus som jag tillbringat mycket tid i under några år och förbi de prunkande gröna Albert Engströms trappor. Och vidare mot mitt kvarter längs en solig sommargata med glada, pratande och skrattande människor på trevliga uteserveringar. Det var en riktigt skön sommarkänsla överallt. I en annan text ska jag berätta lite om ett av mina stamställen sedan decennier, från det att en bakelse kostade 8-10 kronor till idag då den kostar 28 kronor…

utsikt_mot_gamla_stan_1181160934_2189 hus_som_jag_varit_mycket_i_1181160566_2180