• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Fortfarande inga besked om den “försvunne” 20-åringen

Jag hoppas att advokaten i det här uppmärksammade och mycket märkliga fallet (läs tidigare inlägg i ämnet här på bloggen) snarast informerar UD och även media vad som ligger bakom det faktum att en 20-åring på väg till Etiopien den 30 juni, i stället stannar i Europa (Schweiz???) under alla dessa veckor och påstås inte ha en aning om att någon undrar var han är. Vem betalade för hans resa dit och hans uppehälle under den långa tiden? Vad är det som döljer sig bakom de uppgifter som spritts av advokaten och fadern till den unge mannen? Varje normalt funtad människa begriper ju att här finns flera hundar begravda, och när man har tagit UDs resurser i anspråk för detta så måste man också stå upp och tala om vad som har hänt. Och be om ursäkt för att man i onödan utnyttjat samhällsresurser som kunde ha behövts någon annanstans samt på ett otrevlig sätt anklagat UD för att psykiskt terrorisera en familj (den 20-årige Muktars)!

Pappan i familjen måste ju också ha haft aningar om vad som hade hänt sonen, har han informerat advokaten om olika tänkbara scenarios? Om inte, är det verkligen möjligt att advokaten inte undrat och ställt lite frågor själv? Advokatens agerande tycker jag är lika tvivelaktigt som familjens. Kanske något för Advokatsamfundet att titta på?

Men också UD måste nu äntligen förstå att departementet inte ska ställa upp som "försäkringsbolag" och "Mädchen für Alles" så fort någon vuxen, myndig människa reser någonstans dit alla avråder från att resa och sedan råkar illa ut eller bara sjölv håller sig undan, som i det här aktuella fallet. Det är ett krav som skattebetalarna kan ställa: använd resurserna där de verkligen behövs och hänvisa i övrigt till människors eget ansvar för vad de gör samt deras försäkingsbolag och till advokater som kan hjälpa dem och som de själva, inte samhället, betalar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s