• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Be my guest # 50: Janne Olsson

Janne OlssonHär gästbloggar Janne Olsson. Jag har känt Janne (och hans bror Affe) sedan 1989, då han (och Affe) jobbade på AGE Lindström (som det hette då, numera heter det AGE Kontorsgross). Läs mer om Janne, hans bror och deras butik Vickys Livs på Skånegatan under kategorirubriken Vickys Livs i högerspalten. Läs också den kolumn som jag harskrivit på Svenska Dagbladets ledarsida den 30 juli och som handlar om det märkliga i att man inte kan få öppna plusgirokonto hos Nordea bara för att man har en betalningsanmärkning (vilket hundratusentals svenskar har).

Nordea logoJag ringde till Nordea för att på något sätt överklaga deras beslut att neka handelsbolaget, som jag är delägare i, plusgirokonto. Det fanns ingen som kunde ta mitt samtal men den otroligt trevliga tjejen som svarade tog alla mina uppgifter och lovade att någon behörig skulle ringa upp mig senare (om all personal på Nordea vore lika vassa och trevliga som de två telefonister jag pratat med skulle de antagligen vara Sveriges bästa bank).

Efter någon timme ringde en behörig bankkvinna och följande samtal utspelade sig:

Jag: Jag skulle vilja veta varför vi inte kan få ett plusgirokonto bara för att jag har en betalningsanmärkning?
Bankkvinnan: Det är vår policy.
Jag: Men det handlar inte om att ge oss någon kredit vi ska bara ta emot pengar.
Bankkvinnan: Det är vår policy.
Jag: Men min kompanjon har inga betalningsanmärkningar kan inte han vara ansvarig för kontot?
Bankkvinnan: Vi följer bara vår policy.

Nu börjar jag misstänka att jag talar med en maskin men jag gör ett sista försök:
Jag: Men jag har redan ett konto i er bank jag är Pluskund ni kanske ska stänga det kontot för säkerhets skull så jag inte gör något som hotar hela bankens framtid?
Bankkvinnan: Nej, vi stänger inte något konto det kan ju ha hänt något efter att man fått kontot. Du kan ju söka bankgiro.
Jag: Skulle jag få bankgiro i Nordea?
Bankkvinnan: Nej. (Det fick mig att tänka på en person hos Kronofogden som föreslog att jag skulle söka banklån för att betala min skuld?).

Till slut följer här några frågor som ni som läser detta kan fundera på:
– Är det rimligt att Nordea som är en bank tar på sig att agera som en myndighet? Det gör de, när de i praktiken belägger folk med yrkesförbud, något som annars är förbehållet Kronofogden.
– Om nu Nordea vill skydda sig mot folk med betalningsanmärkningar så funkar inte detta system. Det går t.ex. bra att låta två ?rena? personer starta firma. Då får firman plusgirokonto. När det är klart byter man ägare i bolaget. Så gör många .
– Är det inte konstigt att en bank frivilligt tackar nej till att tjäna pengar för att behålla en obegriplig policy som ändå inte fungerar?
– Varför har Nordea ensamrätt på Plusgirot?

Alla människor med anmärkningar är inte skurkar, men till skillnad mot när Nordea hamnade i rejäla ekonomiska svårigheter, så går inte staten in och räddar dem när dem hamnar i knipa. Nordea, liksom Gota Bank, var ju själv i knipa redan den 1 februari 1990. Bägge dessa banker var i enlighet med både banklagen och aktiebolagslagen skyldiga att begära sig själva i konkurs. Läs bland annat här.

Utbetalningarna för bankstödet uppgick till sammanlagt 65,3 miljarder kr. Till allra största delen utgjordes detta belopp av följande poster:
4,2 miljarder för Nordbankens nyemission 1991,
2 miljarder för köp av utestående aktier i Nordbanken 1992,
10 miljarder aktieägartillskott till Nordbanken 1992,
24 miljarder utbetalat eget kapital till Securum,
20 miljarder aktieägartillskott till Gota Bank 1993,
3,8 miljarder utbetalat eget kapital till Retriva 1993.
De nämnda posterna utgör tillsammans 64 miljarder kr. Läs Efter bankkrisen i Ekonomisk Debatt 26/1, 1998.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s