Här fortsätter publiceringen av blandade texter skrivna av JGU, en man i sina bästa år, lite tilltufsad av livet, lite udda och därför inte helt inne i samhällets vanliga system. Men inte heller helt utanför. Dock ständigt pank och fimpletande, alltid med sin egen syn på saker och ting. De tre första texterna kan läsas under kategorirubriken Texter av JGU i högerspalten och här följer text 4:
Lena var otvivelaktigt erotiskt benägen även om hon, som tidigare nämnts, föredrar en annan kvinna hellre. Hos Hanna behövde han oftast inte ta av sig skorna. Det kunde hänga samman med att hennes lägenhet sällan i hennes egna ögon heller föreföll påtagligt nystädad. Även hon hade övergett alkoholens tveeggade svärd.
– Sluta jag får andnöd! Hade hon sagt en gång hos honom, och sedan dess var det så med den saken, men bägge två bidrog ibland till hans dagliga försörjning efter förmåga och ibland lite mer än de egentligen hade råd med
——-
– Aaaaaaaaaaj vad ont det gjorde! Fan vad skönt det blev.
Han fick två "riktiga" cigarretter av henne, men regnet hade blött alla fimpar ute.
– Var 120:e människa i världen är flykting. Och en på hundrasjuttisex har hiv. Allt som allt.
– Kan du inte göra så där en gång till?
Han lät sina kallsvettiga handflator hitta hennes till hälften klädda kropp.
– Ääääääääääää! skrek hon. Ääääääääääääääääääää! Rör mej inte!! Du är så söt!
– Du säger att jag ska låta håret växa, men sen står du väl där och skrattar.
– Och så stryker du dej själv i håret. Det ser så roligt ut.
– Ja vadå?
Filed under: Texter av JGU | Leave a comment »