• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Om Juliana, sex år, i Colombia

"Nytt hopp för sexåriga Juliana", meddelar SVT Västerbotten idag. På deras sajt kan man läsa:

Juliana vill flytta från Colombia till sin mormor i Kusmark. Men migrationsverket säger nej med motiveringen att mannen hon bor hos kan vara hennes biologiska far. Idag görs ett DNA test för att fastställa det eventuella faderskapet.

Västerbottensnytt har tidigare berättat om sex-åriga Juliana i Colombia. Hennes styvpappa vill lämna över vårdnaden av henne till mormodern Amanda Caucayo Correa som bor i Kusmark. Men Migrationsverket nekar genom att ifrågasätta påståendet att mannen hon bor hos inte skulle vara flickans biologiska far.

Julianas mormor har därför tillsammans med sin jurist Maria Guzman ordnat så att det idag ska tas ett DNA-prov på styvpappan på den svenska ambassaden i Colombia. Mannen hävdar själv att han inte är far till Juliana och om så är fallet får migrationsverket omvärdera sitt beslut. Skulle de ändå säga nej så tänker man gå direkt till Svea Hovrätt och kräva att flickan skickas till Sverige eftersom mormodern då är hennes enda levande släkting.

Läs också Amanda kämpar för sitt barnbarn (NV 10 januari 2007), Avslag för sexåriga Juliana (SVT Västerbotten 5 juni 2007) och Juliana får inte komma till Kusmark (NV 8 juni 2007).

Kommentarer:
Julianas mamma finns inte i livet, hon dog i augusti 2005. Den biologiska pappan sägs ha dött innan Juliana föddes. Att i ett sådant läge mormodern vill ta hand om sitt barnbarn är det mest naturliga som finns. Men det är knappast så att "Juliana vill flytta", hon är bara sex år gammal och kan inte ha någon aning om vad en flytt till Sverige innebär. Det är väl snarare så att mormodern absolut vill ta hand om sitt barnbarn, vilket som sagt är helt naturligt, särskilt om barnet inte har vare sig mamma eller pappa i livet i sitt hemland. Förhåller det sig så att Juliana faktiskt är föräldralös, då bör en ny prövning göras om huruvida hon ska få komma till sin mormor i Sverige. Men den man som sägs vara styvfadern har, enligt uppgifter i media, skrivit under ett papper där han lämnar över vårdnaden till mormodern. Det innebär att den mannen är laglig vårdnadshavare och förmyndare för Juliana och ses som hennes far. Annars hade han inte kunnat skriva under ett sådant papper.

Är det så att styvfadern är den biologiska fadern så kommer den lilla flickan inte att få komma hit. Skulle man ge tillstånd för flickan att flytta till sin mormor trots att hon har sin familj (fader) i sitt hemland, så kan nämligen fadern, så snart dottern fått uppehållstillstånd, hävda att han har "anknytning" till sitt barn i Sverige och har rätt att få uppehållstillstånd här. Liksom också hans nya familj. Därför krävs bevis för att den man flickan nu bor hos och som sägs vara styvfar, inte är hennes biologiska far, vilket Migrationsdomstolen tror är fallet. Är han det, då är han vårdnadshavare för sitt barn och har en skyldighet att ta hand om henne. Ett dna-test kan visa hur det hänger ihop och skulle det visa sig att flickan inte har något släktskap med (men ändå stark anknytning till) den enda man hon känt som sin pappa, då kan Migrationsverket ompröva sitt beslut. Men inte heller då är det en självklarhet att man anser att flickans bästa är att flytta till Sverige.

Minister: Tjetjener lurades till Finland

Den tjetjenska kulturministern säger att tjetjengruppen som ansökt om asyl i Finland lurades till landet. Minister Dikalu Muzykajev säger att gruppen vill återvända till Tjetjenien. Gruppen på 17 tjetjener ansökte om politisk asyl i Finland i söndags.

Chefen för asylenheten vid utlänningsverket Esko Repo säger att åtminstone han inte under sin arbetstid fått någon information om att tjetjenerna skulle ha dragit tillbaka sina ansökningar.

Källa:
FNB logo

Allting har två sidor – också asylprocessen

Enligt uppgifter i media ska de afghanska flyktingar som hungerstrejkat på Sergels torg få träffa tjänstemän på Migrationsverket. Fram till dess ska verket vara återhållsamma med att överlämna flyktingarna till polisen. Från idag (13 augusti) och fram till mötet med Migrationsverket avbryter tillfälligt de hungerstrejkande asylsökande afghanerna sin aktion.

Allting har två sidor, vare sig man vill eller inte. Så även frågan om uppehållstillstånd eller asyl när det gäller afghaner men också andra asylsökande i Sverige.

Migrationsverket och Migrationsdomstolen och t.o.m. högsta instans, Migrationsöverdomstolen, har samtliga fattat beslut om avvisning av en afghan. De har lutat sig mot utlänningslagen och den information som finns tillgänglig om läget i landet eller den region av landet som den asylsökande kommer ifrån. Samtliga tre instanser har därefter kommit till samma beslut: det finns inte tillräckliga skäl enligt svensk lag att bevilja uppehållstillstånd eller asyl. Men man ska inte glömma att varje asylansökan ska behandlas individuellt, vilket alltså betyder att det inte kan finnas något beslut om "massavvisning" av afghaner, eller att alla afghaners skäl för uppehållstillstånd ska bedömas lika.

Man kan tycka att besluten rent medmänskligt och känslomässigt är fel. Man kan tycka att de är felaktiga också på andra grunder. Man kan göra sitt yttersta för att få Sveriges riksdag att ändra den del av lagen som man anser vara felaktig, men man kan inte kräva att tre instanser ska bortse från den gällande lagens innehåll. Det kan man inte göra på något annat lagreglerat område heller; finns det lagar som ska följas så ska de följas. Man kan anse att samtliga tre instanser inte tagit tillvara eventuella möjligheter att, i de enskilda asylärendena som prövats, tolka lagen annorlunda. Tolkningen kunde ha varit "mildare" eller "generösare", hur man nu vill definiera det. Men tolkningen måste fortfarande rymmas inom lagen. Det finns tyvärr många exempel på hur främst Migrationsverket men också Migrationsdomstolen ofta valt/väljer det som av allmänheten uppfattas som en hårdare linje. Fortfarande kan man dock hävda att man följer utlänningslagen.

Att Migrationsverket nu lovat att träffa hungerstrejkande asylsökande är både bra och dåligt (återigen: två sidor av saken).

Å ena sidan: risken finns att flera grupper kan börja utsätta sig själva för livsfara genom att hungerstrejka tills de får träffa Migrationsverket och, om det inte ger önskat resultat, fortsätta hungerstrejka tills de eventuellt får igenom sina krav. Att genom den hör typen av "utpressning" få till stånd ändringar i beslut gjorda av tre instanser ska inte kunna vara möjligt, då kollapsar rättssamhället ännu mer än det redan kollapsat.

Å andra sidan:
om man, som de hungerstrejkande afghanerna, är helt övertygad om att man inte kan återvända och är beredd att hellre dö här än att sändas till sitt hemland, då är det förstås en tydlig och stark indikation på att myndigheterna bör se över situationen och sin lagtolkning ordentligt.

Däremot kommer myndigheterna givetvis inte att kunna bortse från – eller "riva upp" – enskilda beslut som fattats av myndigheterna och fatta några nya, kollektiva beslut.

UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 6.

Läs först allra först inlägget UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 1. Läs sedan också de övriga delarna i den här serien: UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 2, UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 3, UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 4 och UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 5.

Den 20 juli fortsätter UD i Stockholm att kommunicera intensivt med ambassaden i Addis Abbeba. Flera personer är inblandade och lägger tid och kraft på fallet med Mukhtar, 20 år, som påstås ha gripits och satts i fängelse i Etiopien när han anlände dit från Sverige via Frankfurt i slutet av juni. Det har vittnen påstått och det hävdar hans släktingar. Men inga hållbara bevis för att han skulle vara fängslad finns och allt eftersom tiden går verkar tvivel börja uppstå hos UD och ambassaden om att den unge mannen ens någonsin har rest till Etiopien.

Den 24 juli har UD pratat med advokaten som Mukhtars familj anlitat. Advokaten har då berättat att familjen nu – efter mer än tre veckor – har anmält Mukhtar försvunnen hos polisen i Umeå. Man har nu också konstaterat att uppgifterna från familjen i den här historien har varit motstridiga. I Stockholm har UD kallat upp den etiopiske ambassadören för samtal, något man inte gör lättvindigt. Det är pinsamt, men givetvis det enda rätta, att UD sedan fått lov att be den etiopiske ambassadören om ursäkt.

Den 25 juli skickar advokaten ett fax till UD där han skriver:
"Jag har nu på morgonen fått ett telefonsamtal från Mukhtar, som uppgav att han inte befinner sig i Etiopien. han uppgav för mig att han befinner sig i ett annat land i Europa på grund av att han missade att stiga på planet från Frankfurt till Etiopien i rätt tid. Han har därefter inte sett sig ha någon anledning att kontakta sin familj här i Sverige."

But excuse me! Vad betyder det här? Det här är ju rena rama rappakaljan och så icke trovärdigt så att klockorna stannar. Vad då: "befinner sig i ett annat land i Europa på grund av att han missade att stiga på planet från Frankfurt till Etiopien i rätt tid."??? Och vad då: "Han har därefter inte sett sig ha någon anledning att kontakta sin familj här i Sverige."??? Vad är det här för struntprat? Vad ligger bakom detta? En familjefejd? Planerat bortgifte av sonen? Planerat resonemangsäktenskap med en kvinna i Etiopien som därmed skulle få uppehållstillstånd i Sverige? Sådana affärer där väldigt stora pengar är inblandade är inte alls ovanliga. Jag vet inte vad som hänt och kan bara spekulera och för att undvika spekulationer borde familjen via advokaten lägga alla kort på bordet. Man kan också undra hur advokaten – som varit med och drivit det hela så att tiotals människor under mer än tre veckor lagt ner tid, energi, resurser på det i stället för något annat, viktigare – ens kan vidarebefordra sådant här nonsens? Advokaten borde ha krävt korrekta uppgifter från Mukhtar och hans familj och vidarebefordrat dem till UD tillsammans med en ordentlig ursäkt för att han varit med och satt i gång ett sådant enormt "drev" för ingenting!

Enligt fax från advokaten till UD den 25 juli befinner sig i Mukhtar Schweiz. I Schweiz!? Hur det kommer sig, vem han bott hos och vem som bekostat hans vistelse där ages inte men vore intressant att veta. Har man tagit en massa människors tid och kraft i anspråk under tre veckor och i tre länder så är som sagt det minsta som kan begäras att en rejäl ursäkt och en förklaring till vad som har hänt framförs. Detta bör UD kräva att få!

UD måste också lära sig något av detta fall och sluta upp att rusa till undsättning så fort någon frivilligt rest iväg någonstans och sedan inte hörs av eller hamnar i problem på grund av eget beteende. UD ska inte agera polis, för detta ändamål har vi en poliskår. UD ska inte vara försäkringsbolag åt slarviga människor som inte tar ansvar för sina egna liv. Det finns försäkringsbolag, men mot oansvarighet och självförvållade problem hjälper de förstås inte, där får var och en stå sitt kast. UD ska inte vara detektivbyrå åt familjer där annat ligger bakom att deras barn försvinner än vad de påstår. Om inte UD skärper till sig och brushar upp sitt anseende och det genast, så har det snart inte något anseende kvar att brusha upp.

P.S. Under den här "resans gång" snubblar man på ambassaden i Addis Abbeba också över en kvinna som med förfalskat pass försökt ta sig till Sverige. Detta berörs kortfattat i ett mejl som i huvudsak i övrigt handlar om Mukhtar:

"Vi har träffat X. Hon pratade inte svenska, engelska eller amahrinja. Därför fick en av poliserna tolka till oss. Hon har tydligen erkänt att hon köpt passet för 10.000 birr. Hon försökte resa till Sverige eftersom hon är sjuk. Hon har ingen anknytning till Sverige. Tydligen hade de rättegång i hennes ärende i går och nu ska det utredas ytterligare i 14 dagar. Polisen kommer, enligt uppgift idag, att skriva till Foreign Ministry som sedan ska kontakta oss i ärendet och ang. passet."

UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 5.

Läs först inlägget UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 1, UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 2, UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 3 och UD är varken polis, försäkringsbolag eller detektivbyrå. Del 4.

Mycket hände den 19 juli (se tidgare inlägg). Förutom tidigare redovisad korrespondens skriver också tjänstemän på UD i Stockholm och på ambassaden i Addis Abbeba tlll varandra. Det handlar om de oåtkomliga passagerarlistorna från Lufthansa. Inte ens Polisen lyckas få ut dem.

Den 20 juli skriver advokaten återigen till UD:

"Det är med tillfredsställelse jag noterar hur snabbt och aktivt UD redan har hunnit agera i ärendet."

Detta bara dagen innan advokaten i Radio Västerbotten uttalat:
"Om UD sitter inne med info om var 20-åringen befinner sig och inte berättar det utsätter man familjen för psykisk terror."

Kanske hade advokaten börjat ana någon form av ugglor i mossen och ville släta över sitt hårda uttalande. I sitt brev av den 20 juli fortsätter han:

"När det gäller frågan om min klient rest ut ur Sverige är det självklart min och hans släktingars uppfattning att han befinner sig i Etiopien. Din tolkning av min skrivelse måste således bero på ettt missförstånd antingen i mitt sätt att uttrycka mig eller i vad du läser in i skriften. Oavsett var missförståndet ligger var min tanke den att svenska staten skulle kunna lägga fram listor från Lufthansa som bevis för att Mukhtar befinner sig i Etiopien. Ni har säkert redan tänkt i samma banor som jag men detta var alltså min tanke."

UD svarar snabbt på advokatens infaxade brev och berättar om hur man under två veckor ihärdigt arbetat med att lokalisera Mukhtar i Etiopien. I två veckor har nu alltså ett mycket stort antal människor i Sverige, Tyskland och Etiopien varit sysselsatta med detta. UD meddelar vidare:

"Efterforskningarna som departementet och ambassaden i Addis Abbeba har utfört har dessvärre inte givit något resultat. Både departementet och ambassaden fortsätter att aktivt arbeta med ärendet. Bland annat väntar vi på svar från Etiopiens ambassadör i Stockholm.

Ambassaden i Addis Abbeba har efter kontakter med de etiopiska immigrationsmyndigheterna inte knnat få bekräftat att Mukhtar anlänt till Etiopien. Mot bakgrund av denna information liksom den osäkerhet Du och föräldrarna framfört per fax och i media framstår det som ytterst angeläget att familjen nu anmäler Mukhtar försvunnen hos Polisen. Det är Polisen som ansvarar för att efterforska personer på det sätt som Du föreslår. Under tiden fortsätter utrikesförvaltningen med efterforskningarna i Etiopien."

Här uttrycker UD äntligen tankar om att det här nog var ett ärende för Polisen i första hand, och inte för den svenska regeringen via dess utrikesdepartement. Det tål att fundera över vad en "svensksvensk" hade fått för svar om han vänt sig till UD med liknande problem. Så här skriver en sådan bloggläsare:

"Läser med intresse sagan om Muhktar och svenska UD. Vilken soppa! Min man och jag läste om det under semestern och man behöver inte vara särskilt insatt för att inse att det ligger en hund begraven och att det inte är riktigt klokt hur svenska skattepengar spenderas. Jag undrar om de skulle söka efter Y (deras son) i Thailand eller liknande land med samma frenesi?"

Ska inte alla behandlas lika? Om den ovannämnde svensksvenske sonen försvinner eller om någon som kommit hit från ett annat land och yligen fått svenskt medborgarskap så ska väl inte den nykomne, nyblivne svenske medborgaren särbehandlas jämfört med den som fötts som svensk? Hade det varit tvärtom i det här fallet, d.v.s. att svensksvenske Y försvunnit, då menar föräldrarna att de i första hand hade fått vända sig till Polisen. Polisen hade sedan, i måna av behov, bett UD om hjälp. Det har också jag hittills trott vara den "gängse gången".

Givetvis är det en lättnad att Mukhtar inte sitter inlåst i ett etiopiskt fängelse, att han lever och att man har fått kontakt med honom. Men det finns mycket kvar att förklara i denna "soppa", som bloggläsaren kallade det. UD och allmänheten har rätt att veta vad som ligger bakom den här farsen där en vuxen ung man medvetet hållit sig undan och skapat mycket oro och en massa onödigt arbete för att han inte hört av sig.

Fortsättning följer.