"Nytt hopp för sexåriga Juliana", meddelar SVT Västerbotten idag. På deras sajt kan man läsa:
Juliana vill flytta från Colombia till sin mormor i Kusmark. Men migrationsverket säger nej med motiveringen att mannen hon bor hos kan vara hennes biologiska far. Idag görs ett DNA test för att fastställa det eventuella faderskapet.
Västerbottensnytt har tidigare berättat om sex-åriga Juliana i Colombia. Hennes styvpappa vill lämna över vårdnaden av henne till mormodern Amanda Caucayo Correa som bor i Kusmark. Men Migrationsverket nekar genom att ifrågasätta påståendet att mannen hon bor hos inte skulle vara flickans biologiska far.
Julianas mormor har därför tillsammans med sin jurist Maria Guzman ordnat så att det idag ska tas ett DNA-prov på styvpappan på den svenska ambassaden i Colombia. Mannen hävdar själv att han inte är far till Juliana och om så är fallet får migrationsverket omvärdera sitt beslut. Skulle de ändå säga nej så tänker man gå direkt till Svea Hovrätt och kräva att flickan skickas till Sverige eftersom mormodern då är hennes enda levande släkting.
Läs också Amanda kämpar för sitt barnbarn (NV 10 januari 2007), Avslag för sexåriga Juliana (SVT Västerbotten 5 juni 2007) och Juliana får inte komma till Kusmark (NV 8 juni 2007).
Kommentarer:
Julianas mamma finns inte i livet, hon dog i augusti 2005. Den biologiska pappan sägs ha dött innan Juliana föddes. Att i ett sådant läge mormodern vill ta hand om sitt barnbarn är det mest naturliga som finns. Men det är knappast så att "Juliana vill flytta", hon är bara sex år gammal och kan inte ha någon aning om vad en flytt till Sverige innebär. Det är väl snarare så att mormodern absolut vill ta hand om sitt barnbarn, vilket som sagt är helt naturligt, särskilt om barnet inte har vare sig mamma eller pappa i livet i sitt hemland. Förhåller det sig så att Juliana faktiskt är föräldralös, då bör en ny prövning göras om huruvida hon ska få komma till sin mormor i Sverige. Men den man som sägs vara styvfadern har, enligt uppgifter i media, skrivit under ett papper där han lämnar över vårdnaden till mormodern. Det innebär att den mannen är laglig vårdnadshavare och förmyndare för Juliana och ses som hennes far. Annars hade han inte kunnat skriva under ett sådant papper.
Är det så att styvfadern är den biologiska fadern så kommer den lilla flickan inte att få komma hit. Skulle man ge tillstånd för flickan att flytta till sin mormor trots att hon har sin familj (fader) i sitt hemland, så kan nämligen fadern, så snart dottern fått uppehållstillstånd, hävda att han har "anknytning" till sitt barn i Sverige och har rätt att få uppehållstillstånd här. Liksom också hans nya familj. Därför krävs bevis för att den man flickan nu bor hos och som sägs vara styvfar, inte är hennes biologiska far, vilket Migrationsdomstolen tror är fallet. Är han det, då är han vårdnadshavare för sitt barn och har en skyldighet att ta hand om henne. Ett dna-test kan visa hur det hänger ihop och skulle det visa sig att flickan inte har något släktskap med (men ändå stark anknytning till) den enda man hon känt som sin pappa, då kan Migrationsverket ompröva sitt beslut. Men inte heller då är det en självklarhet att man anser att flickans bästa är att flytta till Sverige.
Filed under: Asyl&Migration | Leave a comment »