Det finns redan ett beslut i Migrationsöverdomstolen…

…i ett fall där en kvinna åberopade anknytning till make bosatt i Sverige där klaganden (den som skulle avvisas) var gravid och där Migrationsöverdomstolen ansåg att det förelåg skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige! Och detta trots att här inte ens ännu fanns ett barn.

Känner inte Migrationsverket till det? Har inte medarbetarna på verket informerat sin generaldirektör om det här beslutet? Det verkar inte så när man lyssnar på hur Dan Eliasson uttalar sig i media med anledning av fallet med den iranske mannen som ska avvisas trots att han har anknyntning till sin lille son och sambo!

Jag uppmärksammades på detta vid samtal med en kunnig migga som kom ihåg att han läst det här beslutet och har nu själv tagit del av det

I Migrationsöverdomstolens beslut står bland annat:
Enligt Migrationsverkets mening finns det inte förutsättningar att göra undantag från kravet på att uppehållstillståndet ska vara ordnat före inresan i Sverige.
—
Det principiella kravet på att ett uppehållstillstånd skall ha utverkats före inresan i Sverige och dess betydelse för att upprätthålla en reglerad invandring bör vägas mot de olägenheter som kan uppstå för de berörda enskilda personerna.

Det skulle innebära beaktansvärda olägenheter för dem om X skulle behöva lämna Sverige för att från utlandet ge in en ansökan om det uppehållstillstånd hon är berättigad till på grund av sitt äktenskap med Y. Migrationsöverdomstolen finner därför att det inte skäligen kan krävas att X reser till ett annat land för att ge in en ansökan om uppehållstillstånd där. Det föreligger alltså förutsättningar för att göra undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen om att en ansökan om uppehållstillstånd inte får bifallas efter inresan i Sverige.

Citera gärna, men ange källan!

Apropå “Migrationsverket ser över rutinerna”

Jag skrev i går (den 29 augusti) ett inlägg med rubriken Migrationsverket ser över rutinerna. Läs det först.

Med anledning av ovannämnda inlägg citerar jag här ur Utlänningslagen och kommentera också citaten:

5 kap. Uppehållstillstånd

Vem som har rätt till uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd på grund av anknytning
3 § Uppehållstillstånd får ges till
(Min kommentar: "får", inte "skall"…)


7. en utlänning som skall utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett i Sverige bosatt barn 


18 § En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.
(Min kommentar: huvudregeln är alltså att ansökan INTE får bifallas om man söker i Sverige, efter inresan.)

Detta gäller dock inte om
5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1-7 har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där
(Min kommentar: det är HÄR en praxisändring på lite sikt kan ske. Man kan helt enkelt fatta några beslut och tillämpa den här möjligheten i ett antal enskilda fall och när så ett antal beslut fattats i den här "andan", DÅ kan man börja tala om "praxis"!

Det är bara lite civilkurage och beslutsamhet som behövs från MIG:s gd, inget annat, för att den här iranske mannen ska kunna beviljas PUT utan att behöva resa till Iran och ansöka därifrån. De "särskilda skälen" kan då anses vara att handläggningen skulle ta mycket lång tid – ett år är lång tid i ett spädbarns liv – innan ärendet har hanterats klart och han kan återvända.

OBS! Är barnen äldre så kanske det INTE föreligger "särskilda skäl"! Man ska därför vara mycket försiktig med att tala om en praxis eftersom det knappast med denna lagstiftning kan bli så att alla asylsökande fäder till barn i Sverige därmed ska få stanna! Även andra omständigheter ska vägas in, som t.ex. om pappan verkligen har levt med sitt barn eller träffat det regelbundet och ofta. Etc. Dessutom: personen ifråga (pappan) får inte ha begått brott som han dömts i Sverige, då gäller andra regler.)

Nya poddradioprogram!

Nu har två bonusprogram kommit i andra omgången av Timbros poddradioserie (den första når man genom att klicka på bannern i högerspalten). Många nya, intressanta röster kan höras och samtliga presenteras här.

Lite extra vill jag puffa för den f.d. läkarsekreteraren, krögaren m.m. och numera frilansjournalisten, dokumentärfilmaren m.m. Nuri Kinos halsbrytande program, som presenteras så här:

Programmet är en bråkdel av den torktumlare som utgör Nuri Kinos värld och innehåller skratt, skräck, självmordsbombare och en förgiftad fotograf. Kanske innehåller programmet också något avslöjande…

Här gäller det att hänga med i svängarna!

Land nr 134: Afghanistan!

Nu finns det läsare av min blogg också i Afghanistan! Helt otroligt, men sant. Nu finns ni som läser bloggen i sammanlagt 134 länder på jorden!

Läs om Afghanistan på Afghanistan Online, som välkomnar läsarna med orden: "Afghanistan: The Friendliest Country in the World, Possibly the Universe." Och på Svenska Afghanistankommitténs sajt där budskapet är ett helt annat.

Ingen har hört av sig och bett om ursäkt…

Hade jag trott att myndigheterna skulle höra av sig och be om ursäkt för de fel de begått, de lögner de uppmanat Thanh och andra att komma med, det lidande och den direkta fara de utsatt honom och många andra för på grund av sitt beteende och agerande? Nej. Men hyst ett minimalt hopp, kanske.

JK – landets justitiekansler – har slagit fast att både Migrationsverket och Polisen har agerat felaktigt. De har tvingat asylsökande vietnameser (och andra) att lämna detaljerade uppgifter inte bara om sig själva utan också om sina släktingar i hemlandet och en massa annat och sedan har de lämnat all denna information till Vietnams ambassad! De har uppmanat de asylsökande att ljuga inför sin ambassad och påstå att de är i Sverige som turister och har tappat sina pass. Med mera. Med mera. JK har riktat skarp kritik mot både Migrationsverket och Polisen och skriver bland annat:

"Migrationsverket kan inte undgå kritik för att man har medverkat till att hemliga, och i vissa fall mycket känsliga, uppgifter har lämnats till Vietnams ambassad, tydligen också till vissa andra ambassader. Jag utgår från att verket ser över sitt agerande och att sekretesslagen från och med nu konsekvent efterlevs."

Thanh har vistats i Sverige i fem år (utan att kunna avvisas – utan egen förskyllan) varav han suttit åtta månader inlåst på förvaret i Märsta. Han har ständigt levt under hot och press från Polisen och Migrationsverket och de tre senaste månaderna har han lämnats helt åt sitt öde och utan något om helst försörjningsstöd. Nog borde en ursäkt till Thanh från Migrationsverket och Polisen vara på sin plats!

JK har kallat hanteringen av honom och hans landsmän (m.fl.) "oacceptabel", vilket är ett mycket starkt ord. Men varken Polisen eller Migrationsverket har trots det hört av sig. Däremot har Thanh idag fått ett (felaktigt) besked från den kommun han nu vistas i och där han bett om ekonomisk hjälp efter tre månader utan ett öre:

"Om han nu vänder sig till polisen (Söderortspolisen, Utlänningsroteln, i stora polishuset på Kungsholmen) för att de ska kunna försöka verkställa beslutet och han medverkar till detta så kan polisen intyga/styrka detta till Migrationsverket (genom skriftligt intyg) och Thanh kan åter gå till Mottagningsenheten i Solna. Om han samarbetar med polisen har han alltså all rätt att bli inskriven på Mottagningsenheten igen och får rätt till dagersättning, för att klara sitt uppehälle. Detta gäller i avvaktan avvisningen och oavsett om den går att verkställa eller inte."

Kafka kunde inte ha skrivit ett bättre manus till hela den här historien och Moment 22 räcker inte för att beskriva situationen utan snarare Moment 22 upphöjt i kubik och kvadrat! Kommunens företrädare kan jag inte vara arg på eftersom de gör vad de kan och inte kan ha kännedom om allt. Men jag har nu uppmanat dem att ta reda på ordentligt vad som gäller och inte bara lyssna på en tjänsteman på Migrationsverket som uppenbarligen inte känner till fallet.

Migrationsverket måste agera nu, det här kan inte få pågå längre! Den här farsartade rundgången och den här oacceptabla hanteringen och nedbrytningen av en ung man som tillbringat fem långa år i total ovisshet och ofta förnedring, måste det sättas stopp för. Och eftersom den person som skulle ha satt stopp för det redan i maj i år, överdirektören Lars-Gunnar Lundh, har slutat på Migrationsverket, så är det den nye generaldirektören Dan Eliasson som ska göra det. Och det nu. Gärna med personligt framförd ursäkt å Migrationsverkets vägnar.

“Migrationsverket ser över rutinerna”

Dan Eliasson, Migrationsverkets generaldirektör, ska se över praxis för hur föräldrar behandlas när det gäller ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige.

 

Läs artikel i Svenska Dagbladet.

Kommentar: Det handlar egentligen inte om "hur föräldrar behandlas" utan snarare om hur lagen tillämpas. Migrationsverket har genom alla år valt att tvinga människor tillbaka till sina hemländer för att "söka på anknyting" till make/maka eller barn under 18 år med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta trots att man vetat med säkerhet att utgången varit given: den sökande kommer att beviljas uppehållstillstånd just på anknytning till härvarande make/maka/barn.

 

Den rigida tolkningen har genom åren fått förödande konsekvenser för många par och familjer. Ändå har Migrationsverket hela tiden haft laglig möjlighet att låta människor söka härifrån, på plats, i stället för att tvinga dem att resa tillbaka till länder där det ofta inte ens finns en svensk ambassad att gå till för att ansöka om återförening med sin familj i Sverige.

 

Läs bland annat Akut avvisningshot mot Inna (6 maj 2005), "Charterresor" till fjärran länder, del 1 (27 juni 2005), Lagen ska följas, sa migrationsministern (15 september 2005), Efter 15 år i Sverige: idag tvingades han resa tillbaka till Kina (26 augusti 2007).