Sverige och Finland – lika bara på ytan. Del 1

Många människor i Sverige tror att Sverige och Finland är lika varandra, kanske för att de är grannländer, vad vet jag. Men det är absolut inte sant, annat än på ytan: naturen är ungefär densamma, välfärden på ungefär sama nivå. Vi linar varandra till utseendet och vädret är exakt detsamma. Men där tar likheterna slut.

Lite då och då ska jag belysa olikheterna i korta och koncisa drag. Här är en enorm skillnad:

I Finland vårdas 60 % av alla barn under tre år i hemmet. I Sverige nästan inga.

Källa:

“Rättsröta bakom journalistskandalen”

Under ovanstående rubrik skriver idag Nuri Kino ett inlägg om en nyligen avslöjade toppen på ett korruptionsisberg. Läs hans inlägg här.

Grattis till dem som fortfarande tror att Sverige är ett icke-korrupt och schysst land! De minskar drastiskt i antal, men en del tappra finns ännu kvar. Vi andra blir allt mer desperata dag för dag när vi ser hur samhället på alla plan (skolan, kyrkan, försäkringskassan, sjukvåren, rättsväsendet, asyl & migration, media etc) har förfallit. Vi är inte på väg mot en katastrof, vi är redan inne i den. Och vad händer när etik, moral, hederlighet, schyssthet, personligt ansvar, medkänsla, laglydighet försvinner? Det blir "anarki". Grattis, Sverige!

Migrationsministern kommenterar inte JKs beslut

Under kategorirubriken Vietnameserna i högerspalten har jag bland annat skrivit en hel del om JKs beslut med anledning av min anmälan om hur vietnamesiska asylsökande tvingats fylla i omfattande "Personal declarations" som Migrationsverket lämnat till deras ambassad. Och om hur Polisen och Migrationsverket uppmanat dem att ljuga för att få nya pass. Läs gärna inläggen där först.

Idag (4 september 2007) rapporterar Tidningen Dagen att migrationsministern Tobias Billström låter meddela att han inte kan kommentera frågan så länge den bereds.

– Det pågår just nu en beredning på justitiedepartementet med anledning av JK:s beslut och så länge den inte är avslutad kan Tobias Billström inte kommentera frågan, säger pressekreterare Markus Friberg.

Dagen skriver också om denna fråga i en artikel med rubriken Tusen avvisningar stoppas tillfälligt efter JKs kritik.

Jag är ju ingen receptmänniska, precis…

…men ändå vill en del av mina bloggläsare gärna ha fler recept än de ganska få och aningen udda som jag lyckats bjuda på under drygt två år av bloggande. Jag har inga nya recept för tillfället, men jag kan däremot påminna om dem jag bloggat om tidigare. Var så goda!

Ålandspannkaka – mitt första recept! (21 mars 2006)
Elenas georgiska morotssallad (5 maj 2006)
Tredje receptet: PiaMaris knackkorv med dip (1 juli 2006)
Jultårrtor (9 december 2006)
Traditionell påskpasha (3 april 2007)

Förresten: Elena som bjöd mig på sin goda morotssallad på flyktingförläggningen i Oravais, Finland, och hennes tre barn, fick uppehållstillstånd i Finland för ett år sedan och bor nu sedan nästan lika länge i Helsingfors.

Finland: Ingen asyl för Naze Aghai

Naze Aghai, kurdisk iranier, har inte beviljats asyl i Finland. Utlänningsverket anser att hennes ansökan saknar grund. Naze Aghai säger att hon flytt från sitt hemland på grund av förföljelser, tortyr och arrangerat äktenskap.

Naze Aghai, 40, gömdes tidigare av Mikaelsförsamlingen i Åbo efter att hennes första asylansökan avslagogs i våras. Hon har inväntat det nya asylbeslutet vid en flyktingmottagning i Helsingfors.

Naze Aghais jurist kommer att överklaga beslutet och ansöka om att det inte ska verkställas.

Lyssna på YLEs sajt och läs artikel i Åbo Underrättelser.

Finland: Arbetsministeriet har utrett invandringens inverkan på utbudet av arbetskraft

Projektforskaren Kai Torvi vid arbetsministeriet har gjort en utredning som heter "Maahanmuutto vastauksena työvoiman saatavuuteen" (Invandring som svar på tillgången till arbetskraft). I utredningen bedöms invandringens inverkan på utbudet av arbetskraft under en tidsintervall på 15 år.

Studien omfattar endast invandring av bestående natur. Utanför studien faller bl.a. säsongarbetare, såsom bärplockare och korttidsanställda, vilka är stadigvarande bosatta i utlandet.

Enligt utredningen kan invandringen i bästa fall medföra en betydande ökning av utbudet av arbetskraft. I värsta fall kan invandringen förvärra bristen på arbetskraft i Finland under de närmaste 10-15 åren. Invandrarnas deltagande i arbetslivet är beroende av deras ålder, integration i det finländska samhället och andelen personer i arbetsför ålder av arbetskraften.