Birgitta Elfström
Foto: Merit Wager
Verkställighet av utvisningar – ett internationellt problem
Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson handlar i panik när han beslutar att inga personuppgifter får lämnas till utländska myndigheter. Först måste JK:s beslut analyseras. Av JK:s beslut framgår klart att det är hemliga och känsliga uppgifter som inte får utlämnas. Sekretesslagen gäller och det är ingen ny lag. Den borde vara väl känd för Migrationsverkets personal. Beslutsfattare borde kunna vakna mitt i natten och rabbla de viktigaste paragraferna utantill och sedan kunna applicera dessa i konkreta fall. Men tyvärr har kunskap och praxis mer eller mindre monterats ned på Migrationsverket de senaste åren och då blir följderna såsom nu visas genom JK:s befogade kritik.
Asylsökande som fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut skall lämna landet inom fyra veckor. Det kan inte vara Migrationsverkets uppgift att hålla på med det ena återvändandesamtalet efter det andra för att försöka förmå utlänningen att ta fram identitetshandlingar som möjliggör ett återvändande. Eller att hålla på med att agera storebror åt asylsökande genom att ge hjälp med att fylla i blanketter som skall skickas till hemlandets ambassad. I ena ögonblicket ger verket sken av att hjälpa den sökande med att frivilligt fylla i en blankett och i nästa ögonblick dras dagbidraget in. Verket klarar inte av att ha så många olika roller. De blandas ihop och blir till en sörja.
Det är fel av generaldirektör Dan Eliasson att ge uttryck för att det kan bli uppehållstillstånd när ett beslut preskriberas. Detta ger signaler till utlänningen att hålla sig undan eller att inte medverka till att lämna relevanta identitetshandlingar. Även innan ett beslut preskriberas borde det finnas fall där det föreligger verkställighetshinder om utlänningen gjort allt på vad honom/henne ankommer. Tendensen på verket tycks dock vara att vänta ut preskription.
Sverige måste bli tydligare då det gäller asylrätten. Den som har behov av skydd måste snabbt få ett beslut. Nu har verket oacceptabelt stor ärendebalans. Den utlänning som inte med handlingar eller på annat sätt kan göra sin identitet sannolik borde inte få rätt att jobba och inte få rätt att bo i eget boende. Som det är idag ges man rätt att jobba även om man varit i Sverige i tre år innan asylansökan ges in! Den som inte medverkar till att ta fram handlingar som möjliggör ett återvändande efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut borde placeras på en särskild enhet med mat och husrum och utan dagbidrag. En sådan enhet kan drivas av frivilligorganisationer. Från den enheten kan utlänningen själv ta kontakt med sin ambassad för att möjliggöra ett återvändande.
Varje stat är skyldig att ta emot sina medborgare. Här har UD en viktig uppgift för att på politisk nivå få till stånd lösningar. Migrationsverket kan inte självt lösa detta internationella problem. Det går inte att lösa genom verkets policy "sätt sökanden i centrum". Det är ett globalt problem där svenska lagregler inte är skräddarsydda för att lösa detta.
Filed under: Be my guest | Leave a comment »